Du kan lita på mig - tror jag

Suveränt

2012-03-05T21:16:00.000+01:00

Jag kan inte undanhålla er detta. Här är studioversionen och här är en liveversion. Båda går utanpå det mesta. Något sådant som detta får vi aldrig aldrig aldrig se eller höra i Melodifestivalen.

Ingen trygghet

2012-03-05T20:25:00.000+01:00

Tidigare har jag i en viss enfald inbillat mig att tillsvidareanställda inom offentlig sektor s.a.s. har sitt på det torra. Jag trodde blåögt att de inte kunde bli uppsagda - utan bara omplacerade - om de sköter sitt arbete klanderfritt. Nu vet jag bättre. En duktig kollega till mig har blivit uppsagd därför att kommunen skulle spara genom att lägga ner all verksamhet som inte är lagstiftat obligatorisk. Så trygg var den anställningen...

Man måste kunna driva med jättestora egon

2012-03-04T19:29:00.000+01:00

Ja, här får jag hålla med Jonas Gardell - trots att jag kan vara oenig med honom i en del andra frågor.

Så onödigt

2012-03-04T19:16:00.001+01:00

Del av skärmbildsdumpning från Aftonbladet nyss:

Men... Hallå där... Varför skulle hon banta? Det var väl inget fel på henne när hon vägde 80 kg?

Ett gudomligt bra citat

2012-03-04T11:51:00.001+01:00

Dagens episteltext är så lysande att alla eventuella kommentarer av mig känns otympliga och redundanta.

Andra korinthierbrevet 6:1-10

"1 Som Guds medhjälpare uppmanar jag er också att inte kasta bort den nåd ni tar emot från Gud.
2 Han säger ju: Jag bönhörde dig när stunden var inne, jag hjälpte dig på frälsningens dag. Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag.
3 Jag vill inte vara till anstöt för någon, ingen skall kunna anmärka på min tjänst.
4 Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till: med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd,
5 under prygel, fångenskap och upplopp, under möda, vaka och svält,
6 med renhet, kunskap, tålamod och godhet, med helig ande, uppriktig kärlek,
7 sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar,
8 i ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Jag kallas villolärare men säger sanningen,
9 jag är misskänd men ändå erkänd, jag är nära döden men ändå lever jag, tuktad men inte till döds,
10 plågad men alltid glad. Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt."

Välkommen tillbaka

2012-03-03T14:50:00.000+01:00

Charmig är bara förnamnet... Hon kommer tillbaka enligt detta. Det tackar jag för.

Svårt val

2012-03-02T18:07:00.000+01:00

Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på vilken musik jag vill att någon spelar under min begravning. Jag har i ett tidigare sammanhang valt denna. Men jag kan lika gärna tänka mig denna. Jag har däremot svårt att tänka mig denna. Över huvud taget tror jag att det är lämpligast med ett helt instrumentellt stycke. Om det tvunget måste vara sång, så skulle jag exempelvis kunna godkänna detta.

Dagens haiku

2012-03-01T21:02:00.003+01:00

Möten - tidstjuvar!
Många dagar i mitt liv
borta för intet.

Några rader om en särskild dagbok

2012-02-29T19:17:00.000+01:00

"Raines dagbok" (2010) skildrar ett liv levt av en hemlös. Det är intressant läsning; jag vill påstå att det är nödvändig läsning. Varje läskunnig person, från tonåren och uppåt, borde läsa den - kanske inte hela men åtminstone något. Själv orkade jag inte läsa hela boken, men det är inte författarens fel. Han kan nämligen skriva läsvärt. Men jag orkade inte med själva innehållet. Jag finner det deprimerande.

Jag är av den åsikten att det lika gärna hade kunnat vara jag som var hemlös. Det är ofta tillfälligheter som gör att livet går åt ett håll och inte åt ett annat. Jag känner mig ödmjuk inför detta. Jag är tacksam för varje dag jag får ta mig till ett jobb som känns meningsfullt, jag är tacksam för varje dag jag är någorlunda frisk och alla mina anhöriga mår väl och jag kommer hem till "nära och kära". Under andra omständigheter hade jag kunnat gå omkring på sta'n och leta efter något ställe att lägga mig för natten - på en trottoar eller en parkbänk eller någon annanstans. Det är inte så enkelt att man styr och ställer med sitt eget liv hur man vill. Om det vore så enkelt, så borde väl alla vara rika och välmående?

Nå, visst kunde han skriva, Raine. Och en ganska rolig episod i den här boken är när en journalist från DN skulle skriva ett reportage om Raine. Raine fick läsa artikeln innan den skulle gå i tryck och Raine hade vissa förslag till förbättringar av texten. Då blev journalisten sur och hörde inte av sig mer.

Den förvirrar mera än den reder ut

2012-02-28T20:28:00.001+01:00

Jag lånade hem "... som solarna väckte till dans" (1993) för att leta efter vissa fakta om Erik Johan Stagnelius - en av vårt lands allra främsta poeter.

Jag måste säga: Gör om, gör rätt! Denna bok är ett mischmasch till verk. En bok som denna skall givetvis ha ett heltäckande register. Dispositionen verkar ha tillkommit i fyllan och villan. Den möda man har lagt ned på "Tabula honoris" - ett sådant löjligt snobberi! - borde man i stället ha lagt ned på ett vettigt register. "Tabula honoris"... Jag tar mig för pannan. Det är ju bara för inbördes beundran - "Jag dunkar din rygg om du dunkar min rygg". Blä.

Grundläggande

2012-02-28T19:05:00.002+01:00

Så bra, så bra... Det behöver inte vara krångligare än så här för att bli roligt.

Lika som bär

2012-02-27T20:37:00.003+01:00

Fredrik Ekelund?

Colin Firth?

Stoppa detta vansinne!

2012-02-27T19:06:00.003+01:00

Detta är ju komplett vansinnigt. Jag undrar om inte de ansvariga för denna dårskap också borde sitta inspärrade.

Total kapitulation

2012-02-26T13:27:00.005+01:00

Jag har fått en ny favoritsångerska! Hon heter Sarah Riedel. Lyssna på "Cornelis vs Riedel"! Besök hemsidan här! Köp albumet! Läs bookleten! Tio poäng av 10 möjliga till detta album! Underbart! Mästerligt! Briljant! Jag är fullständigt knockad. Jag gråter av glädje och rörelse.

En nördig dag

2012-02-25T18:28:00.004+01:00

I dag konstruerade jag ett korsord. Det är väldigt nördigt. Det kräver full fokusering. Efter ett tag snurrar allting och man måste ta en paus. Men jag finner det väldigt roligt och stimulerande för hjärncellerna. Jag tycker bättre om att konstruera egna korsord än att lösa andras dito.

Pladder, pladder, pladder

2012-02-24T17:34:00.001+01:00

Det finns en film som heter "Inte här för att bli älskad". Det är en utmärkt titel. Ibland önskar jag att jag kunde använda den formuleringen på ett pannband eller liknande.

Jag menar: det är inte självklart att man måste konversera och vara trevlig bara för att man hamnar tillsammans i samma utrymme. Så kan det vara t.ex. under en lunch. Jag hamnar tillsammans med någon och jag vill bara äta och läsa en tidning. Jag har ingen som helst lust att prata. Hela mitt kroppsspråk och hela min attityd säger "Låt mig vara i fred". Det borde vara uppenbart för vem som helst. Vad händer då? Jo, bordsgrannen skall prompt prata om allt och ingenting - helt andefattigt. Varför har en del människor så fruktansvärt svårt för att bara hålla käften? Är det ett utslag av "horror vacui" eller vad? Själv längtar jag ibland efter något retreat med tystnadskrav. Det är inte odelat positivt med denna tids oerhörda fascination inför det sociala samspelet...

Dagens haiku

2012-02-23T19:50:00.001+01:00

Så fel det kan bli.
En storm i ett vattenglas
bör snabbt bedarra.

Dagens bild

2012-02-23T17:03:00.003+01:00

Eh... Jaha? Det här företaget hjälper alltså till med att starta bränder? Här saknas så klart ett bindestreck.

Varför en anka?

2012-02-22T17:43:00.000+01:00

Jag behöver muntra upp mig själv. Detta gör mig på bättre humör:

Verbala skämt som är omöjliga att översätta!

Han vägrade göra som flocken

2012-02-22T17:26:00.000+01:00

Genom att läsa Thomas Nydahls blogg fick jag den här länken. Det krävde ett visst mod att göra det August Landmesser gjorde...

Om allehanda fel av - i egna ögon - felfria personer

2012-02-21T20:11:00.003+01:00

Tja, så tokig är den ju inte - Kalle Linds "Människor som har haft fel" (2011). Den har onekligen sina poänger. Det är ingen bok man sträckläser från pärm till pärm. Det blir tjatigt. Nej, jag läste valda delar - de som handlade om personer som jag kände igen och kunde relatera till. Och stundtals blev det riktigt roligt. Jag får väl erkänna att jag har ett litet sadistiskt och skadeglatt drag i mig. Jag spinner när stora egon blir tillplattade.

Här gillar jag särskilt kapitlen om Leif Silbersky (som milt uttryckt inte hatar att vara i rampljuset), Ingvar Kamprad (Vad han än gör eller har gjort förlåter vi honom...), Amelia Adamo (Finns det någon tidning där hon inte har varit med på bild?), Jan Guillou, Janne Josefsson, Jan Myrdal (som själv erkänt att han har haft fel 1 gång) och Kay Vi Växer Bara Genom Möten Pollak. De är litterära lustmord av god kvalitet.

Dagens haiku

2012-02-21T19:37:00.001+01:00

Se upp för falska
vänner. De skiter i dig
när det passar dem.

Yes! Gässen bryr jag mig mindre om...

2012-02-20T17:39:00.003+01:00

Detta gör mig glad!

Tofsvipan är min favorit bland vårfåglar. När jag har sett den med mina egna ögon får jag vårkänslor. Dags att snart ta en tripp till Ottenby! Läs mera här.

Dagens haiku

2012-02-20T17:29:00.003+01:00

"Men gå då ändå",
hummar ringduvan. Gammal
folkskolelärdom.

En ganska likgiltig historia

2012-02-20T17:29:00.001+01:00

Tja... Det är ju bra att man kan snabbspola. "Coco Chanel & Igor Stravinskij" hade kunnat bli en riktigt passionerad och engagerande historia. Men det blir den inte. En trea på en femgradig skala är vad jag kan sträcka mig till - och då är jag ganska överens med svenska kritikerkåren - här. Jag säger som recensenten i Kommunalarbetaren: "hur kan man göra en så tråkig film utifrån två så intressanta personligheter?". Inte ens samlagsscenerna är särskilt upphetsande. Hela filmen blir ungefär som en loj gäspning.

En sällan spelad Wiehelåt

2012-02-19T17:43:00.001+01:00

Jag tycker att den här sången är en av Mikael Wiehes bästa.

En kass film av en geniförklarad regissör

2012-02-19T15:56:00.000+01:00

Peter Greenaways film "Drowning by numbers" är ett typexempel på hur konstigheter blir betraktade som stor konst. Greenaway har hyllats som ett geni - mycket beroende på att ingen egentligen fattar vad han vill. Att se den här filmen är som att se olika filmer av Fellini, Kusturica, Lynch och Buñuel ihopblandade i en mixer till en enda film - lokaliserat till England och spetsat med lite buskis. Visst, det är skickligt hantverk både här och där, men storyn är så udda och knäpp att ingen vettig människa kan tro på den.

"Befriande rolig", tyckte någon recensent. Väldigt udda humor, om du frågar mig. Sjuk humor, snarare. Säkert är filmen avsedd att få en och annan åskådare att känna sig väldigt intelligent om h*n fattar vissa klurigheter däri. I min värld får detta kvasidjupa pekoral en svag tvåa på en femgradig skala. En film bättre osedd.

Några rader om en liten bok

2012-02-19T10:48:00.001+01:00

Jag kapitulerar. Jag erkänner: ibland dömer jag ut en hel äggkorg p.g.a. ett enda ruttet ägg. Jag har räknat bort Horace Engdahl efter att ha försökt läsa hans "Beröringens ABC" (1994). Den boken var ett intellektuellt magplask i mina ögon. Det var avancerad gallimatias, tyckte jag. Kvasidjupt dösnack.

Nå, det är ju bra att man kan prova bärigheten i ens egna uppfattningar. Jag gav mig själv uppgiften att ge Engdahl ännu en chans. Det ångrar jag inte.

Horace Engdahls "Cigaretten efteråt" (2011) är ett smått genialt litet mästerverk. Mina tankar går till Sören Kierkegaards "Antingen - eller". Now we're talking, kan man säga. Den här boken är överraskande bra!

"Någonstans mellan essän och aforismen, mellan ögonblickets infall och den utmejslade iakttagelsen", står det på pärmens baksida. Så sant. Själv kallar Engdahl sina texter för "mikrobetraktelser".

Här finner vi korta formuleringar som borde hamna i framtida aforismsamlingar, här hittar vi längre stycken som påminner om essäer. Jag är imponerad. Samtidigt slås jag av den smått hädiska tanken att Horace Engdahl skulle kunna bli en alldeles lysande bloggare och "twittrare" - men det kommer sannolikt aldrig att ske.

Dags för citat! Jag har valt ett enda, lite längre citat, som förhoppningsvis ger en bra bild av den eleganta formuleringskonsten och den intelligenta iakttagelseförmågan:

"Det finns en småaktighet som består i att inte godta någon form av upphöjelse. Den är karaktäristisk för vår tid, intimiseringens och nivelleringens tid. Eftersom alla förhållanden betraktas med privatlivet som måttstock och en människa bedöms efter vad man vet eller tror sig veta om hennes triviala vanor och egenheter, som sällan är märkvärdigare än någon annan människas, kan man inte acceptera att någon intar en särställning genom sin ära eller sitt uppdrag. Det finns för övrigt varken ära eller uppdrag, det finns kändisskap och jobb. En statsminister och en fotbollsstjärna tilltalas på samma sätt, och de får finna sig i att alla anser sig veta bättre än de hur de borde ha beslutat eller passat. Varje anspråk på särskild nimbus väcker vrede men även fascination. Man längtar efter hjältar men också efter att dra dem i smutsen. Ett familjärt tilltal i situationer där det inte egentligen hör hemma är en subtil aggressionshandling. Det är ett sista utflöde av massans makt, som annars har neutraliserats så effektivt i det moderna samhället. Är man nu maktlös, vill man åtminstone vara jämlik." (s. 147f)

Jag är uträknad - på teknisk knockout.

Nästan full pott

2012-02-18T12:09:00.001+01:00

Jag lyssnar på den här just nu. En väldigt bra platta. Men jag kan inte låta bli att tänka på Nick Caves mediokra sång. Nick Caves bitar är s.a.s. för bra för honom själv. Den här plattan skulle antagligen ha blivit en fullpoängare om Van Morrison hade sjungit i stället för Nick.

En strålande stjärna

2012-02-18T11:16:00.000+01:00

Så otroligt bra. Det finns inga adekvata ord...

Bra citat

2012-02-17T17:28:00.000+01:00

Man sieht die Sonne langsam untergehen
und erschrickt doch,
wenn es plötzlich dunkel ist.

Franz Kafka

Det kräver inte någon Einstein

2012-02-17T17:22:00.001+01:00

Knyckt från Facebook:

Roligt! Jag måste vara barnslig. Jag löste det inom någon minut.

Det var tider, det...

2012-02-16T18:35:00.002+01:00

I dag fyller John McEnroe år. Det firar vi med den här lilla filmen.

Det här "rockar fett"!

2012-02-15T21:38:00.001+01:00

Ah... Denna rikedom på uttryck! Dessa känslostormar! Vilken finess, vilken proffsighet, vilken finkänslighet, vilket temperament, vilken elegans, vilken stil! Mäktigt! Bättre än så här blir det aldrig.

En gammal goding i repris

2012-02-14T20:03:00.001+01:00

Han hade nog kunnat förbereda det där med munspelet lite bättre - eller han kanske bara drev med oss... Hur som helst: det var värt att vänta på.

Dagens haiku

2012-02-14T19:44:00.001+01:00

"Alla hjärtans dag"
borde nog hellre heta
"Varje hjärtas dag"

Några rader kring en bok om änglar

2012-02-13T22:05:00.001+01:00

Lorna Byrne har tidigare gett ut "Änglar i mitt hår" och nu har "Trappor till himlen" (2011) dykt upp. Det är inte konstigt om man är skeptisk till den här boken.

Det är lätt att tänka: "Hon måste vara helt knäpp. Hon kan inte ha många hästar i stallet." etc. Det skulle ha varit enklare att ta till sig hennes budskap ifall flera författare hade skrivit om samma erfarenheter. Men Lorna Byrne verkar vara ensam om att ha denna dagliga kontakt med änglar av olika slag. Är allt bara hjärnspöken? Har hon hallucinationer? Har hon s.a.s. en diagnos?

Eller är det så att hon faktiskt har kontakt med änglar? Vi har svårt att bevisa det ena eller andra. Om hon talar sanning, så har vi här plötsligt en livsavgörande bok. Om hon talar sanning, så har vi alla var och en av oss en skyddsängel. Om hon talar sanning, så vimlar det av änglar med olika egenskaper och specialkompetenser runt oss - och alla vill de vårt bästa. Om hon talar sanning... Tanken svindlar.

Du måste läsa själv för att bilda dig en egen uppfattning.

Några rader om en Streepfilm

2012-02-12T21:03:00.001+01:00

Den svenska kritikerkåren var oenig - det syns här. Jag tycker att "Järnladyn" är lite bättre än medel. Det som gör filmen värd att se stavas M-e-r-y-l S-t-r-e-e-p. Hon är helt briljant. Outstanding. Marvellous. Awesome.

Några rader om en Adjanifilm

2012-02-12T20:56:00.001+01:00

Tja, den är väl inte helt värdelös. Men att ge den 7,4 på en tiogradig skala? Nej. Det som gör "L'été meurtrier" någorlunda sevärd är framför allt tre saker: 1. Isabelle Adjani 2. Att olika personer får föra sin talan 3. Att slutet var oväntat.

En fjärde sak kan vara intressant: jag fick låna denna film av min kanadensiske vän. Filmen hade ingen svensk text. Mina svaga kunskaper i franska språket fick stöd av engelsk text. Bra övning.

Dagens haiku

2012-02-12T12:42:00.002+01:00

Tystnad. Vindstilla.
Dock: hackspetts kulspruta i
fredlig fågelsång.

Dagens haiku

2012-02-11T14:25:00.002+01:00

"It's my way or the
highway", tyckte han. Då gick
jag min egna stig.

Dagens nakenfilm

2012-02-10T19:42:00.000+01:00

Den här lilla filmen är inget mästerverk; den är snarare lite töntig. Men den avdramatiserar ämnet på ett ganska bra sätt. Om du inte tål att se nakna människor, så låt bli att klicka på bilden.

En slumpmässig upptäckt

2012-02-09T20:04:00.001+01:00

Inte så tokigt alls. Bäst att ha koll på Dar Williams.

Gratis kopior av allting åt alla (Ironi)

2012-02-08T18:42:00.001+01:00

En del människor som t.ex. röstar på Piratpartiet måste vara rent ut sagt dumma. En sådan person tyckte på fullt allvar att fri kopiering är helt OK. Originalet finns ju kvar, så kopiering kan inte vara stöld. Läs det gärna en gång till: Originalet finns ju kvar, så kopiering kan inte vara stöld.

Man tar sig för pannan. "Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves", skrev Schiller. Det ligger någonting i det.

Bättre gömt och glömt

2012-02-07T20:35:00.000+01:00

När jag var 13 år hade jag en kort period då jag gjorde blyertsteckningar. Figuren ovan kallade jag "marulk". Han var ungefär den fulaste typ jag kunde tänka mig.

Hu, så arbetsam jag är

2012-02-06T19:49:00.001+01:00

Det är ingen riktig kvadrat, men vi kan väl låtsas det. Jag har gjort det igen - hittat en alternativ lösning. I senaste numret av "Illustrerad vetenskap" fanns detta problem.
De enda givna talen var 8, 11 och 14. Så här löd uppgiften:
"Nio fortlöpande tal skall stå i kvadraten. Sätt in de tal som saknas. I den korrekt ifyllda kvadraten blir summan i varje rad, kolumn och primära diagonal densamma."
Facit i tidningen visar en annan lösning. Men min är lika rätt. Min lösning är s.a.s. en nittiogradig vridning av tidningens version. I tidningen har 10 och 12 bytt plats jämfört med bilden ovan. Resten får du räkna ut själv.

Låt vittnen vittna

2012-02-05T17:19:00.000+01:00

Intressant - detta. Jag tycker att det borde vara en självklarhet att kunna vittna anonymt. Det får aldrig bli så i en rättegång - som har förekommit - att vittnen skräms till tystnad eller ändrade vittnesmål av den enkla anledningen att kriminella vänner till brottslingen/-arna sitter i rättssalen och stirrar mordiskt på vittnet.

Dagens haiku

2012-02-05T13:39:00.002+01:00

Falska personer
har inte min tilltro. Hugg
i ryggen ger ärr.

"Gratis" med Mojo

2012-02-04T14:41:00.004+01:00

Sorry. Det här funkar inte på mig. Leonard Cohens bitar skall sjungas av honom själv. De här tolkningarna är likgiltiga i mina öron. Basta. Kalla mig konservativ eller vad som helst, men så tycker jag.

Om någon/några skall framhävas här, så är det två kvinnor: Emily Barker - som sjunger "Master song" - och Liz Green - som tolkar "Sisters of mercy". Men någon magi blir det inte tal om.

Konspiration?

2012-02-04T14:15:00.000+01:00

Det är en konst att hålla flabben. Jesper Börjesson på TV4 Nyhetsmorgon kan den inte. Han avbröt Stefan Löfven hela tiden. Han kanske ingår i något massmedialt nätverk som hatar sossar? Det är ju inne nu att sätta i gång stora drev mot varje sosse som vill ta sig fram.

Dagens haiku. 2

2012-02-03T22:02:00.002+01:00

Jag levererar
i överflöd. Utan tack.
Skrik i en öken.

Dagens haiku. 1

2012-02-03T22:00:00.002+01:00

"Ingen människa
är en ö", skrev Donne en gång.
Trams. Alla är en ö.

Sjukt

2012-02-03T17:32:00.000+01:00

Fjantiga hårklyverier - här. Om det är schizofrent eller inte är tämligen likgiltigt. Det handlar ju bara om att sätta dit rätt etiketter. Normalt är det hur som helst inte. Tycker gärningsmannen att det är helt OK att döda, stycka, tillaga och sedan äta upp sin flickvän, så har han s.a.s. inte alla bestick i lådan.

Surrealistisk palindrom

2012-02-02T21:11:00.002+01:00

Ra går fin mot kaj. Nakna höns i Rom,
mor i snö. Han kan jakt, om ni frågar.

Han är inte rädd

2012-02-01T20:01:00.002+01:00

Leif G W! Han säger sanningen. Se och hör detta.

Svårt att sova? Prova denna.

2012-01-31T20:07:00.000+01:00

Det är märkligt - att man kan skriva en så tradig bok om ett så spännande ämne. Lynne McTaggarts bok "Fältet : jakten på universums hemliga kraft" (2011) skulle kunna ha blivit en helt makalös bok om t.ex. Bill Bryson hade skrivit den. Nu är den i stället ett sömnpiller. Jag pallade 100 sidor. Sedan fick jag typ kramp - med c:a 200 sidor kvar.

Det må vara hänt att hon har helt rätt i sak. Det lär bli svårt att motbevisa henne. Men att använda så här många ord på ett så sövande sätt borde nästan vara kriminellt.

Nej, läs hellre detta och detta. Och se hellre detta.

Han retar gallfeber på vissa

2012-01-30T19:18:00.001+01:00

En modig man.

Vad kallas det? Att yngras?

2012-01-29T21:29:00.000+01:00

"Lopez ser yngre ut än någonsin". Jo, så stod det i en tidning. Besynnerligt. Ser hon alltså yngre ut nu än hur hon såg ut som nyfödd? Ett exempel på klantig journalistik.

Dagens haiku

2012-01-29T18:21:00.001+01:00

En skitstövel är
en skitstövel om än med
stiliga lågskor.

En sällsynt liten bok

2012-01-29T17:49:00.001+01:00

Vilken bok är detta?

Nej. Det är inte lätt att veta. Låt oss titta på titelbladet (retuscherat av mig - jag raderade min namnteckning):

Tryckår 1937. Föreställ er att sätta denna bok i händerna på dagens ungdom. De skulle tro att du kom från en annan planet. De skulle säga "Orka" och luta sig tillbaka för att leka med sina mobiltelefoner.

Man kan tro att denna bok är alltför barnslig för en vuxen publik. Så är det inte. Den bör intressera varje vuxen läsare som är det minsta nyfiken på alfabetets och bokens historia.

Någon sade att vi kommer alltid att läsa. Låt oss hoppas det. Men man kan inte vara helt säker. Dock kommer vi sannolikt - om vi finns i framtiden - att fortsätta vilja berätta och lyssna till berättelser. Det var så detta började. Någon hade behov av att visa vad han/hon hade upplevt. Alltså ristade man i grottan hur någon var på jakt och mötte t.ex. en bison. Så småningom "skrev" man brev av bilder. Man ville meddela sig.

Sedan kom de egyptiska hieroglyferna. Och så kom persernas kilskrift. O.s.v. På sidan 81 i denna bok finns ett schema där man ser hur olika alfabet hänger ihop. Vår bokstav A härstammar från hieroglyfen för oxe, D kan härledas tillbaka till hieroglyfen för dörr, M kommer från hieroglyfen för vatten - etc.

Det här rör sig om en gedigen och faktaspäckad liten bok, med klara och pedagogiska illustrationer. Tanken att ge ut denna bok på nytt - i någon sorts barnbibliotek - känns helt världsfrånvänd. Ingen bokförläggare skulle kunna komma på en sådan förryckt idé.

Ett geni som flippade ut

2012-01-28T19:32:00.000+01:00

Måste priset vara så högt? Det är den första frågan som dyker upp i min skalle. Måste man bli komplett galen om man vill bli världsmästare i schack? Frågan är inte helt stollig. Se filmen och döm själva. Tre recensioner här, här och här. Trailer här.

Att han var ett geni inom schack är odiskutabelt. Men hans sociala intelligens? Nästan obefintlig. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att i stort sett det enda som sysselsatte hans hjärna från sju års ålder var schack och ingenting annat. Och när han väl hade blivit världsmästare - vad skulle han då göra?

Så småningom blev han antisemit. Hans mamma var judinna och hans biologiska pappa var jude. Läs mera t.ex. här.

Let it be

2012-01-28T16:04:00.002+01:00

Jag hade en f.d. "vän" som var så "viktig" att han inte ens svarade på mail från mig. Jag tror jag vet varför han sade upp bekantskapen. Ändå har jag sträckt ut en hand och försökt. Ändå har jag kommit med glada tillrop. Ändå har jag visat prov på uppskattning. Men han sket i alltihop. Han tålde nog inte att bli ifrågasatt och emotsagd. Han ville väl att alla andra skulle dansa efter hans pipa. När jag inte följde hans minsta vink och stämde in i den bedårade hyllningskören och tyckte att han var superduktig på allt han höll på med ville han inte längre ha mig som vän. Det är härskarteknik, det.

Och nu - jag bryr mig inte. Jag hade ett bra liv innan jag lärde känna honom. Jag kan ha ett fortsatt bra liv utan honom i min vänkrets.

Amy en gång till

2012-01-27T23:45:00.003+01:00

Kan inte låta bli... Jag tycker denna är bättre än originalet.

En unik musik-DVD

2012-01-27T23:34:00.003+01:00

När jag har sett och hört den här dokumentärfilmen blir det bara mera uppenbart att vi har förlorat en makalös sångerska. Filmen gavs ut 2007 och visar Amy i relativt god form. Sedan vet vi hur det gick. Det är bedrövligt sorgligt och plågsamt.

Men hennes röst finns bevarad för all framtid. Det är alltid något. För mig var hon en lika viktig sångerska som t.ex. Billie Holiday eller Ella Fitzgerald.

Jag tror att hon gick under bl.a. för att hon inte blev riktigt klok på vad publiken - vi - ville ha. Hon kände sig förmodligen inte tillräckligt älskad. Hon var också - det sade hon själv i en intervju - mycket otrygg i sig själv. Ju större frisyr, desto mera otrygg.

Hur som helst - jag kommer alltid att minnas henne för sådana mästerliga låtar som "Back to black", "Tears dry on their own", "Rehab", "Love is a losing game" och "You know I'm no good". Helt unika bitar framförda på ett högst personligt sätt. Hon var i en klass för sig.

Favorit i repris

2012-01-26T19:52:00.001+01:00

En gammal goding - denna.

En ickerecension

2012-01-26T19:39:00.001+01:00

Boken "Svenska ödehus" (2008) har så deprimerande bilder att jag inte orkar med den. Jag blir så nedstämd av att se sådant förfall. Läs därför detta i stället.

En klok Bengt

2012-01-25T19:54:00.000+01:00

Jag har tidigare hävdat - här - att Bengt Göransson är en klok man. Det kan jag påstå igen - efter att ha läst detta.

"(...) jag är också upprörd över en mediekampanj som förlorat all sans och undrar om de som varit drivande i den känner glädje över att de haft framgång i vad som, oavsett de tillkortakommanden som Juholt själv bär ansvar för, bara kan beskrivas som mobbning."

Tvi! Tvi! Tvi!

2012-01-25T18:22:00.002+01:00

Fy f-n. Dessa uppblåsta nollor, så fulla av hat. Usch för detta.

Dagens sanningssägare

2012-01-24T21:53:00.000+01:00

Leif G W Persson - vilken hjälte! I dagens avsnitt av "Veckans brott" gick han hårt åt lata poliser som inte gitter göra det enklaste utredningsuppdrag. Se, lyssna och njut av detta!

En bok bättre oskriven

2012-01-23T20:59:00.001+01:00

Författaren till den här boken tror säkert att han är jättesmart och väldigt rolig. Men det finns en hake. Boken är inte speciellt smart skriven och den är inte alls rolig. Nog sagt.

Repetition

2012-01-23T17:26:00.002+01:00

Luther än en gång... Jag repeterar.

Således: alla som påstår att det är Luthers fel att vi är tungsinta och tråkigt pliktmedvetna etc. pratar i nattmössan. Luther ville egentligen att vi skulle glädja oss med lovsång till Guds ära.

Achtung!

2012-01-22T18:23:00.003+01:00

Ingen kan använda uttrycket "Jag kan, jag vill, jag ska" och fortsätta ha mitt förtroende. Den töntiga formuleringen är i mitt sinne alltid förknippad med en viss skrattretande figur i "Plötsligt i Vinslöv". Han som bl.a. tvättade sina golfbollar och lade dem på tork.

Om en amerikansk presidentkandidat säger - i översättning, alltså - "Jag kan, jag vill, jag ska", så hissar jag omedelbart en varningsflagga.

Några rader om "Sarahs nyckel"

2012-01-22T17:55:00.001+01:00

Sedd:

"Sarahs nyckel" är knappast något mästerverk - en svag fyra från mig - men den bör ses. Helt väntat och totalt förutsägbart stretade recensionerna lite åt olika håll. Det blir så när en film behandlar ett så känsligt och diskutabelt ämne. Här får vi lära oss att fransmännen minsann inte var särskilt intresserade av att rädda judar undan förintelsen. Filmen bör ses därför att läxan aldrig får glömmas. Det är en tunn linje mellan godhet och ondska.

Kristin Scott Thomas är alltid sevärd - inte bara p.g.a. sitt fascinerande ansikte utan främst därför att hon alltid "levererar". Hon är suverän på konstpauser och sparsam mimik. Mycket av hennes skådespel sitter i blicken. I min värld är hon ungefär lika bra som Isabelle Huppert.

Drevet vann

2012-01-21T16:25:00.001+01:00

Kom inte och säg att mediadrevet inte spelade någon roll när Juholt tvingades avgå. Det är klart att det gjorde. Kom inte heller och påstå att svenska massmedia som helhet är vänstervridna. De vänstervridna svenska massmedia skulle alltså ha sänkt (s) för att nästan kuppmässigt tvinga fram en (v)-regering? Inte sannolikt.

Dagens haiku

2012-01-21T12:41:00.002+01:00

Tingen trilskas.
Allting är som prövningar.
Utan instruktion.

Fram i ljuset/ljudet

2012-01-21T12:40:00.001+01:00

Vi fick en bokhylla - en likadan smal variant som vi redan hade. Tack vare den kan nu kassettbanden komma fram ur gömmorna. Det var åratal sedan jag lyssnade på något kassettband. Härligt att återupptäcka gamla godingar!

Ett länktips

2012-01-21T12:35:00.006+01:00

Vi får aldrig glömma

Och tycka tycka hit och tycka tycka dit

2012-01-20T17:27:00.002+01:00

Skärmbildsdumpning från Aftonbladet nyss:

Frågan är fel ställd. Det hade varit mera adekvat att formulera frågan t.ex. så här:
- Tror du att det är till socialdemokraternas fördel om Juholt sitter kvar?

Borgerliga väljare kan tycka att Juholt skall sitta kvar - ty de anser kanske att han kommer att leda till partiets totala sammanbrott. Och det är kanske vad borgarna vill.

Trött

2012-01-19T22:00:00.002+01:00

Jag gitter inte.
Det enda som återstår denna dag är att säga God natt!
Jag gör det med den här.

Leonard igen

2012-01-18T19:44:00.003+01:00

Han är nu helt enkelt bäst - Leonard. Här!

En stressminskande åtgärd

2012-01-17T21:13:00.000+01:00

Än en gång har jag siktat för högt när det gäller läsning. Högen på mitt nattduksbord måste krympas. Jag kan inte läsa på heltid. "Jag är Zlatan" är en av de böcker jag får lämna tillbaka olästa till biblioteket.

Kristna lever farligt

2012-01-17T20:45:00.001+01:00

En bra ledare i DN - här. Det händer inte varje dag.

Money, money, money

2012-01-17T19:13:00.003+01:00

Helt sinnessjukt - detta. Lägg ner!

Några rader om några häpnadsväckande vittnesbörd

2012-01-16T21:00:00.002+01:00

Det är onekligen en fascinerande historia - den som berättas i Todd Burpos "Himlen finns på riktigt" (2011).

Du kan läsa vad boken handlar om här:

En ganska intressant recension finner du här. En annan recensent skrev att boken är "trosstärkande". Det är bara att instämma.

Det är inte första gången någon har skildrat vad som händer strax efter dödsögonblicket. Och förvånande ofta stämmer skildringarna överens. Folk som har dött och återvänt till livet återger ungefär samma fenomen. Skulle alla de berättelserna vara lögn och förbannad dikt? Det har jag svårt för att tro.

Det skulle dock inte förvåna mig det minsta om det dyker upp konspirationsteorier kring detta. Någon kommer väl att hävda att föräldrarna bara har fantiserat ihop hela boken - för att tjäna pengar.

När den plattan kommer ut skall jag vara en av de första att köpa den

2012-01-16T18:58:00.001+01:00

Det finns bara en enda person på denna planet som kan ro detta i land. Det är han.

Detta infantila spelande

2012-01-15T21:03:00.002+01:00

Jag vet vad jag tror. Jag tror bestämt att våldsamma datorspel minskar empatin hos dem som spelar. Det är ett gammalt vetenskapligt faktum att film påverkar. Om man t.ex. ser filmer som "Motorsågsmassakern" dag ut och dag in, så inte lär man bli en lallande fredsälskande Nalle Puh. Risken finns däremot att man blir som huvudpersonerna i "Funny games".

Jag förstår mig inte på det här myckna spelandet. Om jag skulle fastna för ett datorspel så skulle det vara något liknande Wordfeud. När jag var yngre spelade jag ofta Mastermind, Kinaschack, Othello, Labyrintspelet, Trivial Pursuit, "Skitgubbe", Canasta, Backgammon m.m. Jag ägnade mig åt pussel i två och tre dimensioner (i.e. vanliga pussel och "tankeknutar" av olika slag). Jag lade patienser. Etc. Nu vet jag att om jag skulle fastna starkt för ett spel - och nära nog bli spelberoende - så skulle andra och viktigare saker få stå åt sidan. Jag tänker inte fastna i den fällan. Dygnet har ett begränsat antal timmar. Man kan inte både äta upp kakan och ha den kvar.

Men aldrig skulle jag komma på tanken att använda datorn för att lägga en patiens. Det är hur töntigt som helst i mina ögon. Och varför skulle jag låtsas skjuta ihjäl en massa inbillade fiender i någon konstig stridszon? Give me a break. Det finns miljoner andra saker som är mera angelägna att syssla med. Om jag tvunget måste spela något datorspel så finge det bli något liknande Tetris, Gravitas eller något annat helt fredligt spel som inte går ut på att döda en massa fiender.

Det sägs att ungdomar som spelar väldigt mycket dator- och TV-spel blir bra på att fatta snabba beslut. Men det är i spelens värld, det. Och snabba beslut i den riktiga världen är ofta förhastade och dumma beslut. Det ser vi exempel på varenda dag i massmedia.

Jag begriper mig ännu mindre på dessa spelrecensenter som syns på TV stup i kvarten. Vuxna människor... Har de inget bättre att göra?

Favorit i repris

2012-01-14T18:00:00.001+01:00

Bild- och ljudkvaliteten är kass, men låten och texten är det definitivt inte. Den här texten är väldigt tuff - och går att läsa här. Iris DeMent är helt unik. Respekt.

Jag är glöttig igen

2012-01-14T11:58:00.000+01:00

Nytt nummer av tidskriften "Illustrerad vetenskap"! Jag dyker ned på den som en spattig knappt flygfärdig pilgrimsfalk och letar upp "TEST - Logik och matematik". Den här gången var allting ganska lätt, tycker jag. Och ännu en gång har jag hittat en alternativ lösning. Det känns som en seger vid varje tillfälle det sker.

Första problemet i den s.k. Expertboxen handlar om sexsiffriga tal. "Vilket tal passar inte in?" är frågan. Man skall se logiken bakom detta och skilja ett tal från de övriga fyra. Lösningen är intressant, men inte den enda rätta. Enligt facit skall man dela de sexsiffriga talen på mitten och lägga ihop de tresiffriga tal som då uppstår. Varje gång - utom en - blir summan 1000. Exempel: 239761 - dela det mitt itu; du får 239 och 761; lägg ihop dessa båda tal; du får 1000.

Min lösning? Så här: Vilket tal du än väljer (av fyra), så får du summan 28 om du lägger ihop siffrorna (I det femte och felaktiga exemplet blir summan 27). Se exemplet ovan. 2+3+9+7+6+1 blir 28. Detta gäller för alla tal som är uppbyggda på det sättet (Där alltså de två halvorna ihoplagda blir 1000) fr.o.m. 101899. Det gäller inte fr.o.m. 100900, ty då blir summan av siffrorna endast 10. Det gäller dock för 001999, men inte för 010990. Men varför skulle man börja med en eller två nollor?

Summa summarum: ett trevligt test i denna illustra tidskrift!

Dagens haiku

2012-01-13T23:04:00.001+01:00

Tid för reflektion?
Dream on. All tid går åt till
allt det löpande.

Armstrong är inte särskilt stark

2012-01-12T17:33:00.001+01:00

Den har ett ambitiöst upplägg - Karen Armstrongs bok "Historien om Gud" (Denna pocketupplaga från 2010). Det kan vara intressant att jämföra den med Bill Brysons bok "En kortfattad historik över nästan allting" - som jag skrev om här.

Båda är tjocka populärvetenskapliga verk. Brysons bok är på c:a 490 sidor, Armstrongs är ett par sidor tjockare. Båda böckerna har oerhörda notförteckningar, båda har kolossala litteraturförteckningar, båda har digra register.

Alltså får Armstrongs bok också tio poäng av mig? Ingalunda. Armstrong kommer till korta. Och det beror till stor del på hennes ton, hennes tilltal. Hon skriver alldeles för beskäftigt och besserwissrigt för min smak. Hennes prosa saknar den mest elementära humor. Hennes stil är torr som knäckebröd i öknen. Dessutom litar jag inte på henne. Hon förbigår t.ex. Sören Kierkegaard med en axelryckning - och han var ändå en av världens mest intressanta och säregna kommentatorer till kristendomen. Hon ser nästan hånfullt nedlåtande på C. S. Lewis - som bara nämns en enda gång. Lewis måste dock räknas som en av Europas viktigaste kristna apologeter.

Att vilja men inte kunna... Armstrong vill antagligen ge sig själv en tiopoängare för sitt verk. Så självbelåten verkar hon vara. I min s.k. bok får Armstrongs bok dock bara en svag fyra på en femgradig skala.

Shit in shit out

2012-01-11T19:39:00.000+01:00

Vissa människor läser och läser och läser kopiösa mängder. Jag undrar varför. Samma personer deltar aldrig i några spirituella samtal om böcker de har läst, de skriver aldrig recensioner, de verkar inte särskilt bildade. De verkar inte vara klokare än en idisslande ko. De bara läser och läser och läser - en massa dynga.

Om blickar kunde döda...

2012-01-11T19:35:00.000+01:00

The nerve of some people... En del typer går mig verkligen på nerverna. De har ingen susning om att andra människor har sina liv och tider att passa. Alla skall dansa efter deras pipa. Det är sådana typer som t.ex. kommer in i en butik kl 19:00 när butiken stänger kl 19:00 och "bara" skall panta tjugo kassar med ölburkar och PET-flaskor och sedan "bara" skall köpa tio fulla kassar och "bara" lämna in en tipskupong och "bara" köpa en stock med snus och sedan fråga när en hyrfilm kommer tillbaka. Grrrrrrrrrrrrr

Var går gränsen?

2012-01-10T19:54:00.000+01:00

Jag undrar hur mycket man orkar med. Varje dag har jag anledning att tänka: "Om inte jag gör det, så blir det inte gjort". Och det måste göras. Det är inte bra. Hur många gånger om dagen kan man tänka så - innan kroppen säger ifrån? Kommer jag att gå in i väggen?

Jag är glöttig

2012-01-09T19:15:00.001+01:00

När det gäller s.k. tankenötter är jag barnslig. Jag växer aldrig ifrån dem. Jag kollar varje nytt nummer av "Illustrerad vetenskap" för att se om min hjärna fortfarande hänger med i deras test om logik och matematik. Och det gör den! Varje gång blir jag löjligt glad över detta. Och ännu gladare blir jag om jag lyckas hitta en alternativ lösning som är minst lika bra. Nu senast blev det så med detta problem:
"Skriv detta på ett lite enklare sätt:
5/11 : 25/22"
[Eller fem elftedelar delat med tjugofem tjugoandradelar]
Rätt svar enligt facit lyder så:
"2/5 eller 0,4. Man dividerar bråk genom att multiplicera med det omvända: 5/11 x 22/25 = 110/275, som kan förkortas till 2/5 eller 0,4".

Hur löste jag det då? Jo, så här:
Gör om 5/11 till 10/22. Stryk 22. Dela 10 med 25. Det blir 2/5 eller 0,4.

En fullpoängare!

2012-01-08T11:43:00.000+01:00

Det händer ett par gånger - maximalt antagligen fem gånger - i ens liv att man råkar läsa en bok som man helt självklart måste kalla ett Mästerverk. En bok värd 10 poäng på en tiogradig skala. John Cowper Powys' "Självbiografin" var en sådan.

Bill Brysons "En kortfattad historik över nästan allting" (Denna pocketupplaga från 2011) är en annan sådan fulländad bok. Den är ett exempel på populärvetenskaplig litteratur av absolut bästa märke och högsta kvalitet. Den är faktaspäckad, intelligent skriven, med oerhörd entusiasm och dessutom rolig. Om man hade haft en sådan inspirerande lärare när man gick i skolan, så skulle man aldrig ha velat lämna klassrummet.

Jag brukar vara på min vakt inför superlativer och översvallande lovord, men här får jag ge mig. Omdömena på pärmen är helt adekvata. The Times: "En bok att älska ... En odyssé genom naturvetenskapen med en intelligent, engagerad och kunnig guide"; Sunday Telegraph: "Jag tvivlar på att det har skrivits en bättre bok för lekmän om naturvetenskap"; The New York Times Book Review: "En kortfattad historik över nästan allting verkar förutbestämd att bli en modern vetenskapsklassiker".

Jag skulle här kunna ge så många exempel på oerhört intressanta fakta och formuleringar i boken att denna bloggpost skulle bli kilometerlång. Jag besparar er den prövningen. I stället gör jag här ett oerhört begränsat urval:

"Utöver allt annat är livet på rent kemisk nivå fantastiskt banalt: kol, väte, syre och kväve, lite kalcium, ett stänk svavel, en gnutta av andra mycket vanliga grundämnen (...)" (s.12)

"[J. Willard] Gibbs är måhända den mest begåvade människa som de flesta aldrig har hört talas om. (...) Det Gibbs i huvudsak gjorde var att visa att termodynamiken inte bara gällde för värme och energi för stora och bullriga saker, som en ångmaskin, utan också var närvarande och påverkade kemiska reaktioner på atomnivå." (s. 114)

"Det var inte mycket i hans [Einsteins - min anm.] tidiga liv som pekade på den framtida storheten. Det är välkänt att han inte lärde sig prata förrän han var tre år gammal. (...) Han var en god student men utmärkte sig inte." (s. 117)

"Den speciella relativitetsteorin från 1905 var givetvis ett djupsinnigt och viktigt stycke arbete; men som C. P. Snow en gång anmärkte, om inte Einstein hade tänkt på den när han gjorde det, hade någon annan gjort det, förmodligen inom loppet av fem år; det var en idé som bara väntade på att presentera sig. Men den allmänna teorin var något helt annat. 'Utan den', skrev Snow 1979, 'är det sannolikt att vi skulle vänta på teorin än idag'." (s. 120)

"Den mest utmanande och icke-intuitiva av alla inslag i den allmänna relativitetsteorin är idén att tiden är en del av rummet." (s. 122)

"Varenda atom du har i dig har nästan säkert passerat igenom flera stjärnor och ingått i miljontals organismer på väg mot att bli du." (s. 129)

"(...) man aldrig kan förutsäga var en elektron kommer att befinna sig i ett givet ögonblick. (...) I någon mening existerar en elektron inte förrän den blir observerad (...)" (s. 139)

"(...) fysiken fick två uppsättningar lagar - en för det mycket lillas värld, en för universum i stort - som lever helt olika liv." (s. 141)

"Summan av allt detta är att vi lever i ett universum vars ålder vi inte riktigt kan beräkna, vars omgivande stjärnor vi inte med säkerhet vet hur långt de är ifrån oss eller varandra, och vars materia vi inte kan identifiera men som fungerar i enlighet med naturlagar vilkas egenskaper vi inte förstår på djupet." (s. 162)

************

Sic. Den här boken kommer att få en alldeles särskild hedervärd placering bland alla mina böcker. Den sticker ut som enastående välskriven och intressant. Den skall sticka ut även rent fysiskt och dra blickarna till sig. Jag kommer att återvända till den många gånger - för att kontrollera fakta och för att fröjdas åt eleganta formuleringar.

2012-01-07T13:03:00.000+01:00

Ack, ack, ack. Vilka problem har egentligen Bengt Ohlsson? Det här är ju intellektuell rappakalja. Det är blaha, blaha, bara en oerhörd verbal spya. Texten spretar åt helt olika håll, han försöker hålla en massa bollar i luften samtidigt och de landar som spräckta ballonger. Det är förvirrat och förryckt. Han ser spöken mitt på ljusa da'n. Han framlägger inte ett enda hållbart bevis för en enda tes. Han bara blarrar på.

OK, jag håller med honom om att det stundtals är svårt att avgöra vem som egentligen har makten och jag instämmer när det gäller "satir" som påstår sig sparka uppåt. Det är varken särskilt begåvat eller kvickt, fyndigt eller relevant att driva med kungen om hans dyslexi. Men för övrigt anser jag att Bengt Ohlsson i den här debattartikeln är ute och vinglar som om han vore drogad.

Fyrtal

2012-01-06T16:04:00.000+01:00

Körde en runda. Gick en lång promenad. Tog några bilder.

Om du vill använda mina bilder, så blir jag glad om du anger mig som fotograf.

En bra uppfinning

2012-01-06T12:14:00.002+01:00

Nu sitter jag här vid den stationära datorn och skriver detta. Samtidigt lyssnar jag på Brian Enos "Music for airports". Och jag gör detta utan vare sig i-Pod eller Spotify eller datorns mediaspelare. CD:n rullar inuti CD-spelaren i ett annat rum, flera meter bort. Jag har sladdlösa hörlurar på mitt huvud. De ger en skön känsla av oberoende. Att lyssna på musik i en mobiltelefon är fjantigt, om du frågar mig. Sladdlösa hörlurar anslutna till en riktig CD-spelare - där går gränsen. Bäst är att lyssna på musik i en "redig" stereoanläggning, med fyra högtalare. Men då måste man ta hänsyn till omgivningen. Och det är en nackdel. Det här trivs jag med. Jag nästan spinner.

Dagens haiku. 2

2012-01-05T12:57:00.002+01:00

Mångordighet är
makt. De för många orden
tröttar och tystar.

Dagens haiku. 1

2012-01-05T12:55:00.001+01:00

Paranoia är
en svulst som växer sig stor
både här och där.