Det blir lite komiskt ibland med den trånga åsiktskorridoren. Det finns vissa åsikter som man helt enkelt inte får ha, om man vill fortsätta vara kompis med sina åsiktsfränder. Exempel? Man får som "vänstersnubbe" inte tycka att det kan vara kul att titta på kungliga bröllop. Jag kan se på sådant bara för att titta på vackra klänningar, snygga håruppsättningar m.m. Men si, så får jag ju inte tycka!
Och det blir lika - oavsiktligt - komiskt när Jan Guillou spyr galla över sådana TV-program. "Intellektuellt undantagstillstånd" kallade han det. Varför är det oavsiktligt komiskt? Jo, det var ju knappast svårt att gissa i förväg att han skulle skriva en sådan krönika om den händelsen. Varför kan han aldrig överraska oss någon gång? Om det skulle bli ett kungligt bröllop i morgon, så skulle han skriva en liknande krönika en gång till. Jag gäspar åt förutsägbarheten. Det kan hända att herr Guillou har helt rätt i sak, men måste han ständigt skriva det vi förväntar oss att han skall skriva?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar