tisdag 30 november 2010

Kusligt aktuellt förord

Jag läser Lars Gyllenstens förord till Leszek Kolakowskis bok "Samtal med Djävulen" (på svenska 1982). Det är ett alldeles lysande och briljant förord som är värt att läsa för dess egen skull. Det är skrämmande aktuellt. Några citat skall få er att hålla med mig.

"(...) en fåne finner alltid en större fåne som beundrar honom." (s. 7 - efter Boileau)

"(...) till slut har man en kompakt mur av dumbommar, sida vid sida, den ene beundrande den andre, den ene eftersägare till den andre; en kör av stupid samklang mullrar mäktigt och förtar varje udda och självständig stämma dess möjlighet att göra sig hörd.
Detta är konformismens värld, (...) medelmåttornas tyranni. Det är en bild som i hög grad stämmer på den offentliga kulturen i Sverige (...)" (s. 7)

"Den levande och skapande kulturen - kulturen i ordets egentliga mening, 'odlingen' - trängs undan och överlever som en minoritetsrörelse, eller snarare som ett antal minoritetsrörelser (...) (s. 8)

Fyrhändigt


Detta är väl ett strålande exempel på att musik förenar...

Ytterligare en bra bok om att coacha


Tidigare bloggade jag om den här boken - en annan bok om coachande. Jag blir positivt överraskad. Nu har jag inom en ganska kort tidsrymd läst två riktigt bra böcker i detta ämne - ett ämne som lätt kan bli flummigt. Hilmarssons bok (från 2008) är absolut inte flummig. Det går nog inte att beskriva detta klarare.

Nu vill jag börja tillämpa detta. Drömmen är att komma dithän att det inte märks att jag har "läst på". Om det märks att man följer någon sorts handbok, så gör man bort sig. Poängen är att det måste komma naturligt.

Nu är det meningen att ni skall undra varför jag tycker att den här boken är bra. Men ni bara sitter där och gör ingenting. Nåväl, jag förklarar ändå - vare sig ni vill det eller inte. Den här boken är bra därför att den har ett klart och redigt språk. Den är pedagogisk, den har flera intelligenta formuleringar, den andas en viss visdom. Den innehåller många konkreta exempel och den är värd att citera.

"Samtal är inte en teknik - bra samtal är känslan inom dig som får dig att vilja samarbeta med andra." (s. 31)

"Bra samtalsledare håller i samtalets steg: syfte, problem, lösning, vad ska göras och uppföljning." (s. 46)

"Frågornas funktion är att klargöra och medvetandegöra. De blir som strålkastare som lyser upp dunkla vrår." (s. 87)

Busringning

Det här är genialt roligt. Om man inte begriper att detta är roligt behöver man gå i terapi.

måndag 29 november 2010

Övergivna platser

Den här boken (från 2007) gör mig nedstämd. Jag vet inte om jag orkar läsa dess fortsättning - "Övergivna platser. 2" (från 2008) och annat i dess spår. Det som gör mig nedstämd är det trista faktum som kan uttryckas med "All things must pass".

(Bilden är delvis beskuren i vänsterkant p.g.a. att boken är för stor för en enda scanning.)

Det här handlar om grandiosa drömmar och flotta visioner som förverkligas, har sin storhetstid och sedan faller ihop och blir till ruiner. Vi ser stark uppgång och platt fall.

Boken består av tre stora delar: "Rörelser i den växande förkastningen" - med exempel som Blädinge, Bränneborna, hotellet i Falköping och Buketten, "Det planerade folkhemmets svanesång" - med exempel som Fredriksberg, Hallstahammar, Yxhult och Götaverken, "Hundra år senare. En resa i Nils Holgerssons spår" - med exempel som Gusums bruk, Jordberga och plywood.

Omslagsbilden är gissningsvis tagen i Gusums bruk - men hade nästan lika gärna kunnat ha tagits på Grönvalls Läderfabrik i Ängelholm - se en personlig hemsida här.

Jag blir nedstämd - eller kanske är det mera adekvat att kalla det ödmjuk. Jag kommer att tänka på HasseåTages gamla klassiker "Var blev ni av, ljuva drömmar".

Läs mera om boken här och besök Jörnmarks YouTube-
kanal här.

söndag 28 november 2010

Tutu om godhet


En mycket sympatisk och behaglig bok - "Om godhet", författad av Desmond Tutu och hans dotter Mpho. Redan kapitelrubrikerna lockar till läsning - t.ex. "Godhetens betydelse", "Vanorna som leder fel", "Var är Gud när vi har det svårt?", "Var är Gud när vi misslyckas?" och "Varför tillåter Gud att vi syndar?". Tutu verkar inte rygga tillbaka för någon fråga. Han har uppenbarligen brottats med tvivel, men funnit ro i tron.

"I grunden är vi goda" och "Normen är godhet" (s. 15) skulle kunna vara motto för den här boken. "Vi är stämda i godhetens tonart" och "Godheten är inte bara en instinkt. Den är själva kärnan i oss" (s. 16) är två andra citat som jag tycker fångar bokens grundtankar.

Låt mig fortsätta citera:

"Vi har skapats till godhet av Gud, som själv är godhet. Vi har skapats till Gud och till Guds avbild, och Gud är godhetens själva väsen." (s. 18)

"Vi liknar Gud i vår kreativitet. Vi liknar också Gud i vår frihet. (...) Gud ger oss friheten att välja hur vi ska använda våra gåvor och talanger." (s. 21)

"Prov på fullkomlig kärlek visar de människor som kommer med soppa till prostituerade när nätterna är kalla, eller som går med filtar till gatubarnen." (s. 39)

"När vi misslyckas kan vi vilja gömma oss för Gud. Men Gud vänder sig inte bort från oss. Gud stöter inte bort oss. Våra misslyckanden kan ge Gud större möjligheter att fånga vår uppmärksamhet." (s. 127)

"Vare sig vi överlåter våra liv eller tågar fram med böjt huvud i vår egen takt sträcker sig Gud mot oss i kärlek." (s. 133)

"När vi på allvar förstår att Guds ovillkorliga kärlek är sann kan det ta andan ur oss." (s. 140)

"Gud ser inte bara våra synder. Gud ser det goda som har dolts, förvridits och suddats ut av våra missgärningar. Gud vet att det finns något i oss som inte ger sitt samtycke till synden." (s. 141)

Jag säger: läs och begrunda. Du kommer inte att ångra dig.

lördag 27 november 2010

Löftet


Jag är nästan knockad. Den här dubbel-CD:n har jag lyssnat på en gång nu. Det första som slår mig är: "Hur kunde han?! Hur kunde han låta bli att ge ut det här långt tidigare?". Det är nästan lika förvånande som Dylans "Bootleg series vol. I-III". Man hamnar inför samma fråga: "Hur kunde han gallra bort detta från utgivning?". Det tyder i båda fallen på att man har ett otroligt bra material att välja ur och att man är oerhört självkritisk.

OK, allt på den här dubbel-CD:n (Boxen kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har haft någon som helst tillgång till den) är ju inte mästerverk. En del låter inte bättre än vad ett genomsnittligt svenskt dansband kan åstadkomma. Men när "The boss" är som bäst finns det ingen som klår honom.

Läs mera här.

fredag 26 november 2010

Inget djupt alls

Några spridda, ytliga, opretentiösa och illitterata små tankar kring två TV-program:
* Jag trodde aldrig att det skulle hända, men nu har det hänt. Jag tycker att "På spåret" med Lindström & Luuk är minst lika bra som "På spåret" med Hellberg & Oldsberg. Lindström är bättre än Hellberg, men Oldsberg var bättre än Luuk.
* Jenny Östergren och Niklas Strömstedt kan gå väldigt långt i tävlingen.
* Robbie Williams verkar nu vara hur trevlig som helst - och så sjunger han ju makalöst bra.
* Barbara Ehrenreich hade kloka tankar om positivt tänkande. Jag gillade särskilt det hon sade om Williams' yttrande om Take That - att deras show skall bli den bästa som finns att se. Hon menade, att ett sådant tänkande inte är en garanti för framgång. Hon menade i stället ungefär så här: Om hon vill skriva en väldigt bra bok, så tänker hon inte: "Nu skall jag skriva en väldigt bra bok". Nej, hon tänker snarare: "Nu måste jag jobba hårt och få saker och ting gjorda." Att saker och ting blir bra i slutändan är något som kommer likt en biprodukt om man kämpar på - så tolkade jag henne.

Mysigt?
























Suddigt. Mobiltelefon. Telegramstil.
Julgata.
Golgata?

Thanks


Idylliska Rio? Dream on. Tyvärr är nog detta det enda som hjälper. Hårt mot hårt.

torsdag 25 november 2010

Dagens haiku

Jag kan lika väl
stå i öknen och skrika.
Att blogga är strunt.

onsdag 24 november 2010

Gott

Oh boy - vilken spelning jag var med om i kväll! Vi rockar fett, som man säger. Mer kan jag inte avslöja.

Sann mot livet


En fantastisk låt från deras bästa album.

tisdag 23 november 2010

Favorit i repris

Innan du klickar på bilden: Gissa biten! Ledtråd: förr fyra, nu en.


En underbar låt! Det dyker nog bara upp en så bra låt vartannat år.

No thanks


Han trodde säkert att han var tuff och "cool" när han sade "I'll be right back". Suck. Han har mycket kvar att lära sig.

Pladder, pladder

Ja! Bra skrivet - här! Lena Anderssons skriverier är katastrofal gallimatias.

måndag 22 november 2010

Åck, åck, åck... (Suckar på skånska)

Jag känner en person som jobbar på ett s.k. call center. H*n får höra både det ena och det andra. Det är inte klokt hur folk kan bete sig. Och den genomsnittliga IQ:n hos dem som ringer in verkar ligga runt 85. Det är otroligt så borta de kan vara. En blogg om alla förryckta telefonsamtal som X får ta emot skulle lätt bli en succé.

För länge sedan


Ganska skickligt, vill jag påstå.

söndag 21 november 2010

Inte en vanlig dag på jobbet, antar jag


Om man någonsin kan påstå att en cellist som spelar Haydns cellokonsert nr 1 "rockar fett", så måste det vara här. Detta är chockerande bra. Det ser så lätt ut - men gör om det, den som kan.

Tid för älskog


Jag läser att det genomsnittliga samlaget varar 7,3 minuter. Det tycker inte jag är OK. Varför nöja sig med 7,3 minuter när man kan hålla på mycket längre? Det finns knep att lära sig. Övning ger färdighet. Varför jäkta med en sådan sak? Ett samlag är bland det skönaste som finns. Varför inte förlänga njutningen?

Och varför skall det vara så skamligt att titta på bilder föreställande nakna älskande par? Den här bilden är väl jättevacker? Vad är anstötligt? Vad finns det att skämmas över? (Bilden är hämtad härifrån och sedan beskuren av mig.)

"Riva av"? Nej, nej, nej!

Ni måste se dagens Nyhetsmorgon på TV4Play! Se och lyssna när Tilde intervjuar Krister Henriksson och Lena Endre. Så bra svar de ger!

lördag 20 november 2010

En förträfflig bok om hjärnan

En bok som andas hopp. En bok som gör mig lugn. Framtiden måste inte vara dyster. Torkel Klingbergs bok "Den översvämmade hjärnan" (2007) har den mycket klargörande undertiteln "En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden". Den handlar om just det - och den gör det på ett populärvetenskapligt sätt som knappast går att överträffa. Detta är populärvetenskap när den är som bäst.


Attention Deficit Disorder (ADD) är en variant av ADHD men utan hyperaktivitet. "Diagnosen är definierad genom en rad symptom, såsom att man 'har svårt att hålla kvar koncentrationsförmågan', 'har svårt att organisera sitt arbete', 'blir lätt störd av vad som händer i omgivningen' och 'glömsk i vardagliga aktiviteter'. Ofta är svårigheterna så stora att man inte kan sköta sitt jobb ordentligt eller att man behöver ta mediciner för att minska problemen." (s. 11)

Ibland kan man få för sig att var och varannan människa lider av de symptomen. Och man börjar fundera kring vad det kan bero på. Är det den kolossala mängd information och brus som väller över oss varje dag som är boven i dramat? Klingbergs bok reder ut begreppen.

Det finns självklart en gräns för hur mycket "input" den mänskliga hjärnan kan ta emot och hantera. Det magiska talet sju hör t.ex. ihop med detta. Det är bl.a. inte helt utan problem vi lär oss telefonnummer som innehåller fler än sju siffror. Men det finns knep. Ett känt "trix" är att engagera långtidsminnet och låta det hjälpa korttidsminnet på traven. Då kan vi plötsligt minnas en sifferserie på, säg, femtio siffror. Tricket är att klumpa ihop siffrorna till talserier som vi redan tidigare är bekanta med: 3,14 för pi, 2:03:59 för rekordet på ett maratonlopp, 42195 för längden på ett maratonlopp, 16321106 för slaget vid Lützen, 1252724 för antal månader, veckor, veckodagar och timmar etc.

Det visar sig, att pannloben och hjässloben har oerhört viktiga roller i detta spel kring koncentrationsförmåga och arbetsminne. Det är också så - som vi redan visste - att de olika hjärnhalvorna jobbar olika. "Området i hjässloben i vänster hjärnhalva behandlar information från höger synfält, medan det i höger hjärnhalva behandlar information från både höger och vänster synfält. Efter en skada i vänster hjärnhalva kan alltså högerhalvan fungera som ett backup-system, medan en skada på höger hjärnhalva inte kan räkna med samma tjänst, och symptomen blir tydligare. Personer med den typen av skada börjar 'negligera' ena halvan av synfältet. Om man ber en person med neglect att rita en klocka fyller de bara i ena halvan av urtavlan." (s. 34)

Hur var det nu med kvinnors simultankapacitet och "mental bandbredd"? Så här skriver Klingberg:
"Jag har sökt i litteraturen men aldrig lyckats hitta något stöd för att det skulle finnas systematiska skillnader i simultanförmåga mellan män och kvinnor." (s. 70)

Men när det kommer till bilkörning och mobilpratande är det vetenskapligt bevisat att det inte är lämpligt att ägna sig åt "kognitivt krävande uppgifter" samtidigt som man kör bil (s. 71). Att vi inte är särskilt duktiga på vissa simultanuppgifter har med arbetsminnet att göra.

Träning ger färdighet - så även när det gäller hjärnans förmåga att klara av uppgifter. Det visar denna bok med många vetenskapligt belagda exempel. Det visar sig bl.a. att barn med ADHD kan träna upp sitt arbetsminne och kontrollen av koncentrationsförmågan och därmed minska effekterna av just ADHD. (s. 115)

IQ är ingen oföränderlig faktor. Den nyzeeländske professorn James Flynn har bevisat det bortom allt tvivel. "Om medelprestationen 1932 var 100, hade den 1990 ökat till 120 poäng. En person som presterar genomsnittligt 1990 befinner sig alltså bland de 15 bäst presterande procenten om han eller hon skulle förflyttas till 1932." (s. 137)

Vi kan hålla hjärnan i god form med hjälp av daglig träning. "Man fann att läsning, schack, musicerande och dans alla var associerade med en senare relativ förbättring i kognitiv förmåga och minskad risk för demens. Men det var bara om man gjorde dessa övningar flera gånger i veckan som de hade någon effekt (...)" (s. 119)

På många områden i våra liv märks en ökad komplexitet - och det är inte säkert att det är av ondo. Klingberg har med ett roligt exempel: komplexitetsgraden i TV-serien "Starsky och Hutch" (alla episoder) var avsevärt mycket mindre än i en enda episod av TV-serien "Sopranos" (s. 142).


Det är inte alls nattsvart. Klingbergs bok får mig i stället att se framtiden an med tillförsikt. I alla fall när det gäller den mänskliga hjärnans förmågor.

Helt ogenerat



Två kort från Kosta tidigare i dag. En belyst fallossymbol och en jättelik bock.
Varför är de så sexfixerade i Småland?

fredag 19 november 2010

Burr...

Om jag som juvenil hade ställts inför valet att bli vuxen eller att inte bli vuxen och jag samtidigt hade fått veta att detta är följden av att bli vuxen, så hade jag nog valt att hoppa av alltihop.

torsdag 18 november 2010

Nats dotter


Samma år. Annan kvinna, annan bit. Kom inte och säg att 1970-talets musik var ointressant.

Före sin tid


Jag hade nästan glömt bort henne. Jag minns dock att jag höll hennes platta "Nasty gal" i mina händer när den var ny. Jag tror att jag rodnade p.g.a. omslaget. Det är andra tider nu. Här sjunger hon i alla fall. Med den rösten får man respekt. 1975 är klippet ifrån. Har det hänt så himla mycket sedan dess?

Men - varför en bild på Miles Davis? Det framgår om du klickar på bilden.

onsdag 17 november 2010

Inte glömma

Ibland glömmer jag nästan bort att kolla ETC. När jag hittar krönikor som denna tänker jag: "Inte glömma!".

Adele - adorable

Tack vare Andres Lokko här fick jag uppleva detta:


Av någon anledning kom jag att tänka på detta och detta. Otroligt bra!
När det är så här bra börjar jag alltid lipa. Nu får jag gå och snyta mig.

tisdag 16 november 2010

Imponerad? Jag?


Ja, ja... Det kan ju verka duktigt. Men det är bara peanuts jämfört med detta eller detta.

Versprosa / prosavers

I förra veckan bloggade jag om en bok av Tage Danielsson - här. Någon hade hävdat, att Tage Danielsson var den störste av moderna svenska tänkare. Nå, i så fall måste också Göran Palm räknas som en annan stor svensk tänkare. Ett exempel på hans klokskap är "Dikter på vers och prosa" (1976). Och ja, blinkningen till August Strindberg var avsiktlig.


Dikterna är indelade enligt följande. Satiriska, lyriska, översatta, lodräta, läro-, kortslutnings-, berättande, språk-, dramatiska och vågräta. De visar fram ett mycket levande intellekt som har lätt för att uttrycka sig och gärna gör det på ett sällsynt personligt sätt. Djupt allvar blandas med ett mera skämtsamt lynne. Jag gillar den här boken väldigt mycket. Den är en sådan bok som jag gärna själv skulle ha skrivit om jag hade kunnat.

Här finns alltså dikter från 1948 - då han för första gången fick en dikt publicerad - fram till 1976. De har framför allt hämtats ur "Hundens besök" (1961), "Världen ser dig" (1964), "Vad kan man göra" (1969) och "Varför har nätterna inga namn" (1971). Jag tycker de är exemplariskt klara och rediga dikter - på vers eller prosa. Ibland kan jag undra var gränsen går mellan prosadikter och vanlig prosa, men strunt samma. Bra litteratur är bra litteratur - oavsett genre.

Dags för några citat!

"HAVET

Jag står framför havet.
Där är det.
Där är havet.
Jag tittar på det.
Havet. Jaha.
Det är som på Louvren."
(s. 52)

"VÄNSTERN OCH FOLKET

Ett avantgarde gör ingen sommar.
Utan de andra spirar inget gräs.
Vi måste lyftas fram.
Och lyfter ingen oss är felet vårt."
(s. 120)

"Mardrömmen är ett land där råttorna vet att katten är borta hela natten." (s. 143)

"När sanningen kommer ser den ofta ut som en lögn, därför att den är så chockerande olik allt man dittills upplevt som sanning." (s. 144)

"Ensamhet är att inte stå ut med sitt eget sällskap." (s. 152)

"(...) Jag går fram och tillbaka över golvet.
Hur vore det om du skrev något matnyttigt
i stället? Hyran ska betalas.
'Med demokrati menar...' Nej,
jag måste låta det få mogna.
Detta är för viktigt för att tvingas fram.
Forcerar du inte nu blir du aldrig färdig.
(...)
I morgon....
Kom ihåg att du har lovat BLM. (...)"
(s. 214 - Ur "Själens furir")


måndag 15 november 2010

Skickligt, otroligt skickligt


Oj, oj, oj. Det kräver en del övning.

Vad månde bliva?

Hur skall dagens ungdomar klara sig i framtiden? Jag är bekymrad. Jag ser dagligen bevis på hur illa ställt det är med ungdomars ordningssinne m.m. En del ungdomar kan tydligen inte alfabetet. De kan inte heller enkla nummerordningar. Hur vet jag det? Jo, genom att titta på bibliotekshyllor där ungdomar har fått härja fritt. Där kan man t.ex. se följande nummerordning på någon av alla oändligt många mangasviter som finns:
28, 39, 47, 19, 16, 15, 29, 1, 45, 18 etc.
Med andra ord: totalt planlöst, utan någon ordning alls.

Och så läser jag detta. Det måste vara Jan Björklunds fel... (Ironi)

Lögnaktiga "fakta"

Mycket intressant - detta. Så mycket gallimatias det finns!

söndag 14 november 2010

En nödvändig injektion


Dags för lite Glenn Gould igen.



Man får aldrig glömma honom. Man måste bli påmind om mästerskap i olika former. Annars blir man fördummad.

Orsak och verkan

Alliansen - se hit. Detta skall ni läsa och ta lärdom av.

lördag 13 november 2010

Dålig stil

Tidigare i dag var jag inne i en affär med personalbrist. Det tog en evig tid och inte verkade kunderna som blev expedierade ha bråttom heller. Att det fanns många kunder som väntade verkade inte beröra dem det allra minsta. Rent demonstrativt satte jag mig ned på en stol och började bläddra i en tidskrift - ett flashigt inredningsmagasin. Oj, det var inte vilka hus som helst i den tidningen! De var nog värda en miljon per kvadratmeter, såg det ut som.

Och så kom jag till en sida med en väldigt flott interiörbild. Men vänta, något var fel på den bilden. Det var någonting med glas och flaskor. Jo: det fanns en flaska med dyr whisky på ett litet serveringsbord. Så långt var väl allt OK. Men sedan? Färgade glas med fot som påminde om vinglas - och så en ishink. Var det tänkt att man skulle hälla upp whiskyn i de glasen och sedan lägga i ett par isbitar i varje glas? Aja baja. Det där är dålig stil. Det är nästan att vanhelga den goda whiskyn. Riktigt fin whisky skall drickas i särskilda whiskyglas - som definitivt inte såg ut som de glasen som fanns på bilden. Och man skall aldrig aldrig aldrig ha is i fin whisky. Det som syntes på bilden avslöjar brist på stil, finess och elegans.

Så är det. Att vilja men inte kunna. Nyrika och obildade lurkar skall inte låtsas vara fina och eleganta experter. Det blir bara fel.

Om vi visste vore det inte tro

Pedagogiska magasinet är en tidskrift med mycket hög ambitionsnivå. Delvis ligger den ute på nätet. Tyvärr finns inte två insändare i senaste numret därute. På sidan 14 har signaturen "Troende lärare" skrivit en mycket bra insändare apropå den ständigt pubertetstrotsiga och ansvarslösa Elisabeth Ohlson Wallins bilder. En annan insändare på sidan 15 är en fortsättning på en debatt om samma sak. Där försvarar sig Joel Samuelsson mot diverse påhopp - och han gör det bra.

Så långt har det gått med sekulariseringen i detta land. Den som bekänner sin kristna tro måste tydligen gå i försvarsställning hela tiden. Det som många inte tycks begripa är det som "Troende lärare" formulerade så här:
"De flesta troende skiljer mellan tro och vetande och blandar inte ihop profession med privat livsåskådning."

Ska' de' va' så svårt att fatta?


Dagens bön

Gode Gud, bevare oss från okunniga och enfaldiga unga politiker som vill göra karriär och skaffa sig mera makt. Det finns alltför många unga politiker som inte vet vad de svamlar om. Låt dem växa upp ordentligt innan de yttrar sig om allt möjligt. Låt oss slippa deras logiska kullerbyttor och grodorna som hoppar ut ur munnarna på dem. Lär dem att skilja äpplen från päron. Lär dem att tänka ett varv till, så att de inte blir så löjligt adrenalinstinna och exalterade att de påminner om kokainsniffande kalvar på vårbete. Lär dem att förstå att de kanske inte vet bäst.

fredag 12 november 2010

Bra duett


and put your feet back on higher ground


torsdag 11 november 2010

En liten undran

Ibland undrar jag om det vilar en förbannelse över mig. Den skulle i så fall kunna formuleras så här:
- Är det bara jag som ser vad som måste göras?!?!?

Det verkar ibland - eller t.o.m. ganska ofta - som om jag ensam ser vissa fel och brister. Men det är inte jag som går omkring och letar efter fel. Nej, det är som om felen ligger på lur och plötsligt kikar fram och skriker:
- Här är vi! Kom och rätta till oss!

Jag går till roten

För ett tag sedan bloggade jag om Tage Danielssons bok "Grallimatik" här. Jag tänkte, att det nu kunde vara dags att blogga om en annan bok av honom - "Tankar från roten" (1974).


Det är att gå till överdrift om man hävdar att Tage Danielsson var den störste av "moderna svenska tänkare" - som här. Men visst måste man erkänna att Tage Danielsson var en enastående begåvad författare och humorist. En ovanlig kombination, vill jag påstå. Enastående begåvade författare brukar inte vara roliga, om ni frågar mig. I Tages verk förenades briljant tankeklarhet med skojfriskt humör. Mycket lovvärt! Att jag ibland inte alls är överens med hans åsikter förringar inte hans storhet.

I "Tankar från roten" vimlar det av kloka funderingar med spetsfundiga vinklingar och "knorrar". Det är bara att buga sig för mästaren. Tyvärr är det så, att en hel del av det som nämns har passerat "bäst före-datum", eftersom det berör händelser och företeelser som inte längre är aktuella. Mångt och mycket var samtidskommentarer - beroende av sammanhanget. Jag hoppas göra Tage rättvisa när jag nu citerar.

"Det är klart att lokaliseringspolitiken blir dyr när arbetskraftsreserven finns i övre Norrland och fabrikerna ligger i Sydafrika." (s. 31)

"Kapitalismens överlägsenhet som skapare av ett bättre människosläkte bevisas väl bäst av den enkla sanningen att det finns få 75-åriga gruvarbetare som kan klå Marcus Wallenberg i tennis." (s. 31)

"TREDJE TANKEEXPERIMENTET: Vi tänker oss att män är kvinnor och tvärtom (...) "Män har ingen humor, men intuition har dom små liven." (s. 48f)

"Hur jag tänker att ÖB tänker
Dom kommer väl säkert österifrån?
Annars står man ju där som ett fån." (s. 68)

"Kunskapsnivån i landet är så otroligt hög att ingen längre tycker det är nån idé att höra på när nån annan pratar." (s. 85)

"Utan tvivel är man inte klok." (s. 103)

Tanklöst pladder

Får jag be om korrekt begreppsanvändning? Uttrycket "politiskt korrekt" kan rimligtvis inte betyda samma sak oavsett vem som har den politiska makten - eller hur? Vi har haft en borgerlig regering i c:a fyra år, men många använder ändå uttrycket "politiskt korrekt" som synonymt med "socialistisk" eller "röd-grön". Ursäkta, men det som var "politiskt korrekt" när "sossarna" bestämde kan väl inte gärna vara "politiskt korrekt" även nu?

Klantiga proffs

Det finns lägen då jag önskar att jag aldrig skulle behöva anlita proffs. Då tänker jag att jag kunde gjort det bättre själv - om jag bara hade haft de rätta verktygen. Nu har det hänt - en sådan retfull historia.

Käck i hågen skulle jag byta hjul på bilen. Det gick bra med vänster framhjul. När jag skulle lossa vänster bakhjul tog det stopp. En mutter satt så hårt åt att det klena verktyg jag hade till att lossa muttern blev böjt och odugligt. Då skall man ta med i beräkningen att jag knappast är världens starkaste man. Mutterlossaren böjde sig likt icke färdigkokt spaghetti.

Vad göra? Lämna in bilen på verkstad så att någon där kan byta de tre återstående hjulen. Det gjorde man. Så långt allt väl. Men sedan då? Jo, nu i kväll när jag skulle ta ut sommarhjulen ur bilen och lägga in dem i garaget upptäckte jag det. Neanderthalarna på verkstaden hade inte märkt hjulen på något sätt. Nu vet jag inte vilket sommarhjul som så småningom skall sitta bak eller fram eller till höger eller till vänster. Tack så himla mycket - inte.


onsdag 10 november 2010

Ingen tid över

Så mycket jobb i dag - och sedan spelning ovanpå det. Det blev en perfekt avslutning på en jobbig dag.

tisdag 9 november 2010

Favorit i repris


En magisk låt.
Bara en enda människa i hela universum hade kunnat göra den.
Bob Dylan är helt unik.
Och videon "äger".

Om och om och om igen

Jag låter mig inte stressas. Jag ger inte upp i första taget. Nu står jag inför faktum: jag måste lämna tillbaka böcker som jag inte har hunnit läsa ut. Varför måste jag lämna tillbaka dem? Därför att andra låntagare vill låna dem. Åter igen en anledning att inte läsa samma böcker som alla andra läser. Men jag ger mig inte. Jag skall läsa dem - helt enkelt därför att jag är nyfiken på dem. Jag struntar i alla trender och moden. Jag ger katten i vad som är inne. Men böcker som jag har bestämt mig för att läsa läser jag - såvida de inte visar sig vara illa skrivna och oläsliga. De böcker jag nu måste lämna tillbaka kommer jag genast att reservera igen. Så där kommer jag att hålla på tills att jag har läst dem. Don't f*ck with me.

Dagens haiku

Summa summarum:
du måste göra skillnad
- annars är du noll.

måndag 8 november 2010

Vad kom först?


En klassiker. Men ordningen var kanske en annan. Enligt en initierad källa kunde sanningen ofta ligga närmare "Rock'n'roll, drugs and maybe some sex".

Havel har inte fel

Obligatorisk läsning för varje människa som anser sig vara klok - här.

Huvudsaken är att det är många besök?

Bättre sent än aldrig... Det här höll jag på att missa. Det är givetvis bra skrivet och läs- och tänkvärt. Det är ju Crister Enander som har skrivit.

söndag 7 november 2010

Några rader om ett franskt mästerverk

Det finns, tror jag, böcker som kan förändra en läsares liv. Sådana böcker får en att fundera "Vad hade hänt om jag inte hade läst den boken just då?". Georges Bernanos' bok "Prästmans dagbok" är en sådan bok som kanske skulle ha lett mitt liv in på andra vägar om jag hade läst den som tonåring. Nu läste jag den inte som tonåring - jag läste den nyss.

Det franska originalet kom 1936 och den första svenska upplagan kom 1947. På bakre pärmen fanns texten nedan. (Klicka för att förstora.) Där står bl.a.: "(...) kan nämnas vid Dostojevskij's sida". Och det är sant! Det här är en av de "djupaste" romaner jag någonsin har läst. Här finns dialoger, funderingar och tankegångar som vi finner alltför sällan i romaner.


Längst ned står det: "Läs vidare om författaren och romanens innehåll i Sven Stolpes orienterande ord på omslagets insida." Det hade jag väldigt gärna gjort - om det hade varit möjligt. Något ljushuvud bland de biblioteksanställda på den tiden har klippt bort den texten och inte sparat den på lämplig plats i boken! Sådant gör mig milt vansinnig. Om det är någon därute som har tillgång till Sven Stolpes text om denna bok, så vill jag gärna ta emot en kopia av den!

En bok som försöker skildra en ung prästs liv på landet måste rimligtvis handla om Gud, tro, tvivel, skuld, skam, synd, förlåtelse, bön m.fl. relaterade ämnen. Och givetvis handlar denna bok om just det. Det kan måhända tyckas tråkigt, men så är det alls inte.

Ett par citat:

"Ja, människan är ändå alltid sin egen fiende, sin hemliga och lömska fiende. Var än det onda sås ut, så kan man vara alldeles säker på att det nog skall slå rot. Medan minsta utsäde av något, som är gott, måste ha en alldeles särskild tur, alldeles speciella möjligheter för att inte kvävas..." (s. 122)

"Bönen finns som instinkt djupt inne i oss alla, och den är inte mindre svårförklarlig än andra instinkter." (s. 319)


Boken har filmats i regi av Robert Bresson - omnämnt här. Boken är även omnämnd bl.a. i Tidningen Kulturen här.

Om en tidig Coppola-film

Sedd:


Coppolas film "Avlyssningen" hade premiär 1974. Samma år gjorde han "Gudfadern II". Det är nästan ofattbart. Jag menar: "Gudfadern II" är i mitt tycke världens näst bästa film ("Gudfadern" är numero uno) och vem som helst skulle ha varit mer än nöjd med att ha gjort en sådan film under sin livstid. Men Coppola gjorde nästan samtidigt även "Avlyssningen" - som är en riktigt bra film.

Gene Hackman är perfekt i huvudrollen och alla biroller spelas med beröm godkänt. Fotot och klippningen är strålande, musiken används på ett relevant och lagom sätt och intrigen är snudd på Hitchcock-mästerlig. Betyget 8 på en tiogradig skala är helt rimligt.


lördag 6 november 2010

Vi vänder blad

Det är inte så att jag är rojalist eller monarkist. Men jag håller faktiskt med Britta Svensson i den här krönikan. Uppgifterna om kungens "affärer" kom inte som en total överraskning för mig. Jag hade mina aningar. Men han gjorde helt rätt när han behandlade massmediahyenorna på det sätt han gjorde. Britta Svensson har absolut minst en viktig poäng.

IMF (Inte Mitt Fel)

Jag är oskyldig till detta. Jag stavar mitt namn med h.

fredag 5 november 2010

Fest

Äsch - en till! Här.

Begrav mig djupt i kärlek

En annan go' gammal låt - här.

Går i regnet

En go' gammal låt - här.

torsdag 4 november 2010

Vit man dum


Tänkvärt.
(Hämtat härifrån.)

onsdag 3 november 2010

Framplockat ur gömmorna


Konstigt fenomen - maxisingel. En aning krystat, enligt min mening. Men när det gäller The Pretenders' "Hymn to her" (från 1986) så spelar det mindre roll. En bra låt är en bra låt. Och Chrissie Hynde är unik. Så jag behåller den här. Hur den låter? Lyssna här.

Så går vi runt...


Suck. When will they ever learn?

Jaha? Och?


OK, det är inte världens bästa bildkvalitet. Den här informationen finns vid en busshållplats. Man kan undra vad man skall göra med upplysningen om att "Skolans lovdagar är följande: 23/8, 1/11-5/11". Det finns inga kompletterande uppgifter någon annanstans på informationstavlan. Bara lösryckt så där finns meningen där. Vad är min poäng? Vart vill jag komma?

Jo: det hade lika gärna kunnat stå "Victoria fyller år sista torsdagen i oktober" eller "Petter Nicklas är ett löjligt namn" eller "Potatis är egentligen en böld" eller vad som helst. Det är lika irrelevant vilket som.

Eller menar man att passagerare måste vara extra försiktiga under skolans lovdagar? Eller menar man att det finns gott om plats på bussen då? Eller menar man någonting helt annat? Vad menar man egentligen?!? Om man menar något - varför kan man då inte formulera det klart och tydligt?

tisdag 2 november 2010

Exalterat trams

Ann Heberlein recenserade en bok här - en bok som jag inte tänker läsa. Man skall inte slösa tid på att läsa strunt. Hur vet jag att det är strunt? Jag behöver inte äta en hel biff för att konstatera att den är rutten.

Ett femtal

Den här höstens bokflod är lite speciell. Jag kan inte påminna mig någon tidigare höst med så många intressanta biografier och memoarer. Just nu har jag t.ex. framför mig att läsa de här böckerna om särskilda personer:


(Boken om Jussi Björling är så stor att det var omöjligt att scanna hela omslaget i en enda scanning. Omslaget är lite beskuret till vänster.)



Fem böcker om fem herrar. Nu får jag väl en massa feminister mot mig. Men visa mig fem lika intressanta böcker ur höstens bokflod som handlar om kvinnor. Babben? Elisabet Höglund? Vem?

C:a 1.670 sidor att gå igenom. Och så förkortad lånetid ovanpå det. Tufft. Ni kanske förstår om jag inte hinner blogga särskilt flitigt de närmaste veckorna.

måndag 1 november 2010

Dagens haiku. 2

Banalt, trivialt,
världsligt, futilt, ytligt, lågt -
blarra på, du narr.

Dagens haiku. 1

Socialt pladder -
ett helvete på jorden.
Leda, ack, leda.

Fubbick

Hemma på lunchen. Sökte "fubbick". Hittade detta. Mycket bra låt och dito text - men dålig bild.