Armstrong är inte särskilt stark

Den har ett ambitiöst upplägg - Karen Armstrongs bok "Historien om Gud" (Denna pocketupplaga från 2010). Det kan vara intressant att jämföra den med Bill Brysons bok "En kortfattad historik över nästan allting" - som jag skrev om här.

Båda är tjocka populärvetenskapliga verk. Brysons bok är på c:a 490 sidor, Armstrongs är ett par sidor tjockare. Båda böckerna har oerhörda notförteckningar, båda har kolossala litteraturförteckningar, båda har digra register.

Alltså får Armstrongs bok också tio poäng av mig? Ingalunda. Armstrong kommer till korta. Och det beror till stor del på hennes ton, hennes tilltal. Hon skriver alldeles för beskäftigt och besserwissrigt för min smak. Hennes prosa saknar den mest elementära humor. Hennes stil är torr som knäckebröd i öknen. Dessutom litar jag inte på henne. Hon förbigår t.ex. Sören Kierkegaard med en axelryckning - och han var ändå en av världens mest intressanta och säregna kommentatorer till kristendomen. Hon ser nästan hånfullt nedlåtande på C. S. Lewis - som bara nämns en enda gång. Lewis måste dock räknas som en av Europas viktigaste kristna apologeter.

Att vilja men inte kunna... Armstrong vill antagligen ge sig själv en tiopoängare för sitt verk. Så självbelåten verkar hon vara. I min s.k. bok får Armstrongs bok dock bara en svag fyra på en femgradig skala.

Några rader om "Hedersmordet på Pela"

Det är en prövning att läsa Lena Katarina Swanbergs bok "Hedersmordet på Pela" (Originalupplaga 2002, denna upplaga 2003). Jag tänkte läsa ut den, men jag pallar inte. Jag blir så illa berörd att läsningen går att jämföra med självplågeri. Nu får det vara nog. Jag orkar inte läsa färdigt den här boken. Och det är i det här sammanhanget ett mycket bra betyg.

En kort beskrivning av boken finner du här. Jag rekommenderar varenda läskunnig människa att läsa denna bok.

Vedervärdigt är ett passande ord för detta s.k. hedersmord. Pela blev mördad för att hon hade dragit skam över familjen och släkten - bl.a. genom att rymma hemifrån. Bland irakiska kurder bestraffas sådant med döden. Enda sättet att återupprätta hedern är att döda den person som har skämt ut släkten. Pela skämde ut släkten därför att hon hade blivit "försvenskad". Hennes far och farbröder lurade i henne att hon måste gifta sig med en kurd i Irak för att hon skulle kunna förlåtas. Det var inte sant. Det var aldrig meningen att det skulle bli något bröllop. Pela dödades i Dahouk av sin far och sina farbröder. Farbröderna var svenska medborgare och hamnade i svenskt fängelse. Fadern var inte svensk medborgare och satt löjligt kort tid i irakiskt fängelse.

Läs denna bok! Sedan kanske du blir lite på din vakt när du ser eller hör ordet "mångkultur".