fredag 31 december 2010

En liten hälsning

Denne bloggare önskar alla sina läsare - du med -
GOTT NYTT ÅR!

torsdag 30 december 2010

Värd att ses om igen

Sedd igen:


Det har blivit en ny tradition här hemma - att se "Love actually" varje år i juletid. Jag hävdar: här har vi tidernas bästa "feel good-film". OK, visst innehåller den en del osannolika händelser och visst är det tillspetsat både här och där. Men släng bort de negativa glasögonen och bara ta emot allt positivt. Om man inte mår bra av den här filmen, så vet jag inte...

Kub i kubik


Jag har bloggat om Soma tidigare här. Det där med Rubiks kub tycker jag är lite fjantigt. Piet Heins kub är mycket mera spännande.

onsdag 29 december 2010

Överskattat fenomen

Socialt umgänge är överskattat, om du frågar mig. Jag sitter mycket hellre vid datorn och bloggar m.m. än jag umgås i påtvingade konstellationer. Att träffas bara för att "umgås i glada vänners lag" är varken särskilt produktivt, effektivt, lärorikt eller stimulerande. Det är mest slöseri med tid.

Man vill tysta oss - det skall inte lyckas

Dyster läsning - detta. Det är inte så låga trösklar eller så högt i tak som många tror.

tisdag 28 december 2010

Gökboet är fullt


Kitsch, knasigheter och udda humor samlade i ett bildgalleri - här.

måndag 27 december 2010

Årets mest underskattade album

Det här albumet blev knappast hyllat av kritikerna. Det ger mig anledning att bli ännu mera kritiskt inställd till kritiker. "Here lies love" är egentligen ett av årets bästa album - och DN:s recension var närmast min uppfattning. Men det bästa spåret är "When she passed by".

Övergivna platser - en fortsättning


Tidigare bloggade jag om första delen här. Den här andra delen (från 2008) är inte ett dugg mera upplyftande. Det är deprimerande bilder om alltings förgänglighet. Jag tänker: Så här kommer det att gå med alla nu så stolta och kaxiga Mammontempel.

Den här boken består av två stora delar: "De nya medierna och livsstilsindustrins framväxt" och "Ett kluvet land". Första delen handlar bl.a. om Malmö simhall, Club Continental och Hotell Tänninge. Andra delen skildrar bl.a. "Mölndals öde marker" och "En elektronisk kollaps". Mycket gripande.

Det är som de sjunger i visan: "Åh-hum, vår sång e dum, den e ju ingenting. Vad gör det om hundra år när allting kommer kring?"

Något överraskande - men inte alls malplacerat - är det att här finna ett citat av Karl Marx:
"Kapitalismen kan inte existera utan att ständigt revolutionera samhället. Den fortgående omvälvningen i produktionen, det oavbrutna skakandet av alla samhälleliga förhållanden, den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar kapitalismens epok. Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras." (s. 21) [Min markering]

Ett synnerligen adekvat och "up to date" citat.

Årfyllning

En nära anhörig fyllde år. Så här dukade vi:


Två barnbarn fick plats vid bordet. Åt den ena lilla människan har det dukats närmast kameran och till den andra lilla minimänniskan dukades det längst bort från kameran. Det blev en fest som heter duga.

söndag 26 december 2010

The story of my life

1. Jag får aldrig vara odiskutabelt bäst, störst och vackrast. Det finns alltid någon annan som knycker förstaplatsen. Det kvittar vad jag gör. Jag är aldrig tillräckligt bra för att betraktas som bäst. Jag är alltid i skuggan av någon annan. That's the story of my life.

2. Jag kastar pärlor för svinen. Så många gånger som jag har varit rolig utan att någon annan fattade att jag var rolig. Färskt exempel: Barnbarnet trillade och slog sig. Hon fick lindring med ett par isbitar inlindade i en handduk - något som jag inte registrerade medan det hände. En kvart senare står det några isbitar framme och smälter. Jag undrar varför isbitarna står utanför frysen. Jag får förklaringen att de användes som smärtlindring. Då säger jag: "I see". Ingen fattar det roliga. Jag får upprepa: "I see". Då går det upp ett ljus för de tröga. That's the story of my life.

fredag 24 december 2010

En hälsning


Denna bloggare önskar alla sina läsare
GOD JUL!


Cykeln får stå. Jag vill bara påminna om detta.

torsdag 23 december 2010

Två bilder


Barnbarn i aktion.



Här kastar jag mig utan fruktan nedför stupet.

Onödigt med gym

När det är så här mycket snö, så behövs inga gym. Det är bara att gå ut och skotta, så får man den styrketräning som behövs. I dag har jag förflyttat ett par ton snö på det viset. Jag tror att jag kommer att sova gott i natt.

onsdag 22 december 2010

Dagens haiku. 2

(Städningshaiku)

Pest, plåga, pina -
tre som följer på vägen
till allt det fina.

Dagens haiku. 1

Hon - det vandrande
katastrofområdet - är
blind för egna fel.

tisdag 21 december 2010

Distraherande vacker


Det går ju inte att fokusera helt på handlingen i "Morden i Sandhamn" när Alexandra Rapaport är i bild. Hon är så vacker att hjärtat slår en frivolt då och då.

måndag 20 december 2010

Filosofie besserwisser

Det här är bra skrivet. Förmodligen är det dock bara en tidsfråga innan Tännsjö "läxar upp" Göndör. Tännsjö är inte den enda professorn i filosofi som vill framstå som en mästare i konsten att tänka. Vissa filosofiprofessorer verkar tycka att andra sämre tänkare helst skall hålla käften. Samma professorer tycks mena att de skall ha problemformuleringsprivilegiet i allehanda frågor och ständigt ha tolkningsföreträde.

Brooks revisited


Ah, jag gillar den kvinnan. Hon hade en väldigt personlig röst och en klart sparsam mimik. En svalhet som får en att undra vilken vulkan som slumrar där under ytan.

söndag 19 december 2010

Tydliga resultat

Det är klart att det påverkar. Hur kan man tro att det inte gör det?

Repris i pedagogiskt syfte

Folk har svårt för att fatta. Jag måste därför länka till detta.

lördag 18 december 2010

RIP

Till Captain Beefhearts minne - denna bit.

Dagens haiku

Ack, dessa helger
strax före Stora Helgen
försvinner i plock.

fredag 17 december 2010

Improvisation - en konst


Åh, vad jag har önskat att få vara med i något liknande - om så bara för en enda gång. Jag har kastat ut mina trevare, men ingen har varit beredd att nappa. Jag måste väl umgås med fel sorts människor.

Hur som helst - om jag inte är fel underrättad, så filmades den lilla minimalistiska sketchen som avbildas här ovan helt utan manus. (Den börjar efter 1½ minut.) Man bara lät filmen rulla på vinst och förlust. Jag får aldrig med mig någon annan på ett sådant djärvt grepp. Jag får väl spela ensam.

torsdag 16 december 2010

Ett original, en cover och ytterligare ett original

Den här biten är en riktigt bra klassiker vid det här laget:


Den har även spelats in bl.a. av Julie Driscoll - på ett förtjänstfullt sätt. Ah, jag tror att jag var olyckligt kär i henne på den tiden:


Visst är "Road to Cairo" en bra bit, men egentligen är "Down river" David Ackles' bästa låt. Men den videon är lite konstig.

onsdag 15 december 2010

Dagens aforism

Folk som inte har humor
kan jag inte ta på allvar.

Ruttet

Man tror inte det är sant. Hur kan sådant hända år 2010? Måtte förtryckarregimen vittra sönder inifrån. Måtte folket göra uppror. Detta måste få ett slut.

Nämn dem...

Om det finns någon kvinnlig motsvarighet till en räknenisse, så är hon kanske en räknehulda? Vissa feminister är i så fall en sorts räknehuldor. De räknar. De för statistik. Om du använder ordet "han" i en mening, så håller de räkning. Du måste nämligen använda ordet "hon" lika ofta som ordet "han". Om du inte använder kvinnliga begrepp lika ofta som manliga begrepp, så är du en kvinnoförtryckare. Den man som inte fyller kvoten hamnar förmodligen i helvetet. Det kallas genusperspektiv och det är väldigt "inne" just nu.

Detta slår igenom på olika sätt i olika sammanhang. Så bör bl.a. inköp till bibliotek göras med genusperspektiv. Det duger t.ex. inte att ha CD-album med en tydlig majoritet av manliga upphovsmän.

Jag blir trött. Till alla dessa feminister som kräver millimeter-rättvisa vill jag göra följande lista. (Typiskt manligt!
)

* Nämn tio världsberömda kvinnliga filmregissörer
* Nämn tio världsberömda kvinnliga dramatiker
* Nämn tio världsberömda kvinnliga filosofer
* Nämn tio världsberömda kvinnliga upptäcktsresande
* Nämn tio världsberömda kvinnliga gitarrister
* Nämn tio världsberömda kvinnliga pianister
* Nämn tio världsberömda kvinnliga kompositörer till s.k. klassisk musik
Etc.

Är det svårt? Hur kan det komma sig?

tisdag 14 december 2010

Favorit i repris


Är detta fånigt? Ja, det är fånigt. Är det alltför fånigt för att vara roligt? Nej, inte enligt mig. Detta skulle jag vilja kalla en intelligent fånighet. Det behövs inte mera än så här för att jag skall lockas till skratt. Det behövs inte perfekt kameraföring, perfekt foto, perfekt skådespel, perfekt manus. Trots alla dess brister finner jag detta väldigt roligt. Måhända är det då fel på mig. Men det är så jag ser på det.

Ett barn med taktkänsla


Vadå rock'n'roll? Vadå headbanging? Beethoven regerar.

Måhända nördigt - men ambitiöst

Det kallar jag en utförlig beskrivning.

måndag 13 december 2010

Gör han?


Så otroligt skicklig han är! Men han är mera känd utomlands än här hemma, tror jag. Lyssna t.ex. på detta. (Visst liknar han Eric Clapton lite?)

Så likgiltigt, så likgiltigt...

Titta på bilderna i bildspelet här. Om du har tur, så hittar du 1 intressant bild. Jag menar: varför lägger man ut bilder på sådant som bara kan intressera de närmast berörda? Vilket allmänintresse finns det t.ex. i en bild på en smutsig cyklist på en lerig skogsväg - när bilden saknar genomtänkt komposition, elegans, skönhet eller över huvud taget något annat som kan väcka något intresse hos en större publik?

Ett magplask i ankdammen

Det här är ju så löjligt att man nästan blir mållös och tappar talförmågan. Varför inte samtidigt förbjuda följande?

* Malliga personer
* Personer som inte tittar rakt i ögonen på dem de pratar med
* Snåla personer
* Dumma personer
* Saktfärdiga personer
* Överintelligenta människor
* Elaka människor
* Otrevliga människor
Etc.

Eller - för att ta det lite mera abstrakt - varför inte förbjuda följande?

* Arrogans
* Snobberi
* Lättja
* Översitteri
* Dumdryghet
* Humorlöshet
* Tondövhet
Etc.

Vem skall formulera paragraferna? Vem skall avgöra när någon strider mot bestämmelserna? Var drar vi gränserna? Vem har tolkningsföreträde? Vilka straffpåföljder talar vi om?

söndag 12 december 2010

Utan konflikt ingen underhållning? Trams.

Det här är ju bara fånigt. "ingen konflikt, ingenting". Nähä. Än se'n då? Måste det vara konflikter och fiendskap för att det skall bli intressant? Det kan väl vara skönt att slippa alla gräl och psykiska nålstick och elakheter och elände? "Stjärnorna på slottet" med Börje Ahlstedt var ju en katastrof. Och märkvärdige herr Ahlstedt fortsätter i gammal känd sociopatisk stil när han dömer ut en massa andra skådespelare.

Nä, det var skönt och avkopplande med "Så mycket bättre". Äntligen ett underhållningsprogram där de medverkande visar sin uppskattning inför varandras verk.

Några rader om "Örnnästet"

Sedd:


Ack, ja... "Örnnästet" var nog väldigt bra en gång i tiden - när den var ny. Nu har man andra krav. Se bara t.ex. på alla blundrar som kom med i filmen. Man kan undra om det inte alls fanns någon scripta.

lördag 11 december 2010

Upptagen

Jag har inte tid att blogga. Jag har fullt upp med att lära mig alla finesser med den här:

fredag 10 december 2010

Totalt förryckt och utan styrsel

Den person som är högste ansvarig för underhållningen på årets Nobelfest bör omedelbart få sparken. Det är den mest förvirrade, spattiga och obegripliga s.k. show jag har sett på länge. Vad är det vi ser och hör? Resultaten av en tripp? Det är inte ett dugg njutbart. Det är bara konstigt och knepigt. Sådant spektakel ger Sverige dåligt rykte runtom i världen.

Dagens irritationsobjekt

En del människor har så omotiverat gott självförtroende. Det irriterar mig. De är ofta samma personer som är alltför stolta för att be om hjälp av personer som vet bättre. De inser inte
a) att de är okunniga
b) att vissa andra vet bättre

torsdag 9 december 2010

Några rader om ett Strindberg-urval

Det är ju märkligt att jag inte har bloggat om den här boken (från 1968) tidigare. Den tillhör den samling böcker som jag aldrig tänker göra mig av med.


Det är klart att Jan Myrdal passade för uppgiften att sammanställa en sådan bok - med väl valda delar ur Strindbergs gigantiska verk. Det finns förvisso många likheter mellan de båda herrarna. I slutet av sitt efterord skrev Myrdal:
"Detta är ett urval av den Strindberg de etablerade inte ville veta av på åttiotalet, inte ville veta av vid sekelskiftet och fortfarande inte vill veta av." [För fåkunniga ungdomar som mot förmodan läser detta är det kanske bäst att påpeka att "åttiotalet" syftar på 1880-talet. - Min anm.]


Intressant är onekligen att läsa vad Strindberg tyckte om Svenska akademien och Nobelpriset:
"(...) biverket har gjorts till huvudsak, formen har rått på innehållet, och därför beskyddar vår akademi bagatellen, det småaktiga, det dekorativa, det betydelselösa, och som dömande myndighet representerar den det partiska, det fega, ofta det lumpna, nu senast det samvetslösa." (s. 175) [Detta skrev Strindberg i januari 1902 - min anm.]

Den avdelning som står närmast mitt hjärta (och hjärna) är "August Strindbergs lilla katekes för underklassen". Delvis imiterande Martin Luther gick här Strindberg till angrepp mot det mesta som han betraktade som förryckt och orättvist i samhället:

"Vad är politik?
Statskonst, eller överklassens konst att hålla underklassen under sig. Med politik menas även ett bedrägligt förfarande." (s. 112)

"Vad är ekonomi?
En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukterna av underklassens arbete." (s. 116)

"Vad är moral?
En rättskänsla som av överklassen disciplinerats i avsikt att narra underklassen till ett stillsamt levnadssätt." (s. 119)

"Vad har överklassen för morallag?
Godtycket!

Vad menas med osedligt?
Det som bryter mot överklassens tillfälliga morallag." (s. 122)

Här en liten vink till Norstedts (som antagligen äger rättigheterna): Ge ut denna bok i ny upplaga!

onsdag 8 december 2010

Fantastisk sångare


Aha.
Det var så den skulle sjungas.
End of discussion.
Läs mera om Sam Cooke här.

Mästerverk

Den ofattbart flitige Thomas Nydahl har bloggat om Mario Vargas Llosas Nobelföreläsning här. Jag har inget att tillägga. Föreläsningen är oerhörd! Ett Mästerverk med stort M.

tisdag 7 december 2010

Björntjänst? Nej.

Nej, det är ingen s.k. björntjänst han gör, Björn. Nej, den här krönikan är kanske den bästa han har skrivit. Guldstjärna!

Låt oss hoppas att han har fel

Jag har påpekat det förr och nu påpekar jag det igen. Ulf Nilson i Expressen må vara ute och cykla ibland, men då och då blixtrar det till och här tror jag dess värre att han har rätt. Han vågar skriva saker som ingen annan journalist vågar.

Too much IRL

I går hade jag inte tid att blogga. Tiden fick ägnas åt annat. Tillvaron låter sig inte styras hur som helst. Livet är en nyckfull figur. Improvisation är det enda som håller i längden.

söndag 5 december 2010

Ett något underligt uttalande

Plura sade i "Så mycket bättre" att han inte alls betraktar sig själv som intellektuell. Han sade också, att han tänker ganska sällan.

Det tycker jag låter egendomligt. Varifrån kommer idéerna till hans musik och texter? Tänker han inte ut dem? Kommer de flygande likt pilar eller otroligt snabbt dykande pilgrimsfalkar och borrar sig in i hans huvud? Eller vad?

Jag har bloggat om tänkande innan - t.ex. här - och om intellektuella - t.ex. här - och jag vill inte gärna upprepa mig själv. Om nu inte en "duktig" singer/songwriter tänker när h*n skapar - vad gör h*n då?

Nej, jag tycker att en bra singer/songwriter helt rimligt kan kalla sig intellektuell. En bra tänkare som också är intellektuell. Eller?

Brett

I dag har jag lyssnat på gospel i kyrkan. Det var nästan så att taket lyfte. Mäktigt!

Jag har inom ett fåtal dagar gått från Betty Davis via Jimi Hendrix, Van Morrison och The Pretenders till gospel. Konstigt? Nej, inte i min värld. Inget bra är mig främmande.

lördag 4 december 2010

C:a 3.219 km


Apropå ingenting: snacka om utstrålning. Chrissie Hynde har så mycket utstrålning att man löper risk att smälta bara av att se henne och höra henne sjunga. En rockstjärna värd respekt.

Van vann


Man skall ha vänner med god smak. Man skall ha vänner som kan ge bra tips. Tack vare en sådan vän har jag nu - äntligen - upptäckt det här dubbelalbumet. Van i högform. Kan det bli bättre? Svar: Nej. Det kan inte bli bättre. Betyget i allmusic är fel. Alla stjärnorna skall vara helt ifyllda. Basta.

fredag 3 december 2010

Jimi som bäst

Miles Davis sade i en intervju att Jimi Hendrix gjorde sina bästa låtar i Band of Gypsys. Jag är beredd att hålla med. Lyssna t.ex. på den här.

torsdag 2 december 2010

Betty Davis - once again

Jag har lyssnat på den här plattan och blivit helt knockad:


Hur kan man låta bli att fascineras av en kvinna med detta utseende? Det går bara inte. Jag måste skaffa alla hennes fyra "riktiga" album.


Jag läser bookleten till hennes första album. Det är nästan chockerande läsning. Hur så? Jo: hon har haft en mycket stor betydelse i musikhistorien. Detta har tystats ned. Hon var väl alltför framfusig och tuff för att det skulle kännas bekvämt och rumsrent.

Miles Davis och hon var alltså ett par. De möttes första gången på Village Gate 1967. Efter en tid då de hade levt åtskilda friade Miles till henne och hon flyttade tillbaka till New York. De gifte sig i september 1968. Det var sedan - efter c:a ett år - hon som lämnade honom, beroende mest på att han slog henne. Men med detta sagt måste man också påpeka att de påverkade varandra positivt.

Det var inte utan anledning som Betty fick vara modell för omslaget till Miles' LP "Filles de Kilimanjaro". Han tillägnade henne en av bitarna (den sista) på skivan. Miles fick Betty intresserad av jazz och Betty fick Miles intresserad av annan, då modern, musik. Hon fick honom också att bry sig mera om hur han var klädd. Det var tack vare Betty och hennes väninnor som Miles blev nyfiken på musik av och med Sly & The Family Stone och Jimi Hendrix. Det är faktiskt svårt att tänka sig det legendariska och omvälvande dubbelalbumet "Bitches Brew" utan Bettys inflytande.

"I know that whenever we would record anything, he would let me hear it and ask my opinion. If I said the bass needed to be up, he would turn it up. He always took my advice", sade hon i en intervju för bookleten.

Marc Bolan i T. Rex hade också ett visst inflytande. När Betty Davis var i London, troligen 1971, för att jobba som modell, träffades de för att han skulle få höra några av hennes sånger. Det var Marc Bolan som då övertygade henne att börja sjunga sina sånger själv.

Vid den här tiden hade hon också en del "kärleksaffärer". Miles kallade henne senare - bittert - för "groupie". Men det var inte sant. "(...) despite appearances, despite her unabashed celebration of sexuality in her music, Betty was the furthest thing from a typical groupie as one could imagine." (Citerat ur bookleten)

Gå nu ut på YouTube och leta upp låtar med Betty Davis. Hon var unik.
Hon är värd ett stort utrymme när man skriver den definitiva boken om kvinnor i pop- och rockhistorien.

onsdag 1 december 2010

Långt före

Nu skall jag skryta. Ni får tro mig eller inte, men jag gillade faktiskt den här plattan redan när den var ny. Jag minns att många hatade den och tyckte att Miles inte längre var någon man kunde lita på. Här hade han gått över gränsen och blivit en förrädare, tyckte man. Ack ja. Det var bara det att han var ett par årtionden före sin tid. Lyssna här.

Farlig kvinna

Tidigare i dag sade jag till en gammal vän att Amy Winehouse låter som tuffheten personifierad. Jag får ta tillbaka det. Betty Davis lät som tuffheten personifierad långt långt före Amy Winehouse. Betty Davis' röst får alla andra "tuffa" sångerskor (Pointer Sisters, Tina Turner m.fl.) att låta som små söndagsskoleelever. Hennes sång och musik på t.ex. den här låten skulle egentligen ha lett till någon sorts varningstext på omslaget. Det kunde ha stått "Låt ingen annan lyssna på den här plattan! Den är farlig! Moralpanik skall följa i dess spår! Om du är tonåring - låt inte dina föräldrar höra den! Om du är gift man - låt inte din fru höra den!"

Jag kommer att få anledning att återkomma till Betty Davis. Hon är unik i musikhistorien.

21

Hon är fantastiskt bra. Så ung och så säker - vad månde bliva? Kolla detta.

tisdag 30 november 2010

Kusligt aktuellt förord

Jag läser Lars Gyllenstens förord till Leszek Kolakowskis bok "Samtal med Djävulen" (på svenska 1982). Det är ett alldeles lysande och briljant förord som är värt att läsa för dess egen skull. Det är skrämmande aktuellt. Några citat skall få er att hålla med mig.

"(...) en fåne finner alltid en större fåne som beundrar honom." (s. 7 - efter Boileau)

"(...) till slut har man en kompakt mur av dumbommar, sida vid sida, den ene beundrande den andre, den ene eftersägare till den andre; en kör av stupid samklang mullrar mäktigt och förtar varje udda och självständig stämma dess möjlighet att göra sig hörd.
Detta är konformismens värld, (...) medelmåttornas tyranni. Det är en bild som i hög grad stämmer på den offentliga kulturen i Sverige (...)" (s. 7)

"Den levande och skapande kulturen - kulturen i ordets egentliga mening, 'odlingen' - trängs undan och överlever som en minoritetsrörelse, eller snarare som ett antal minoritetsrörelser (...) (s. 8)

Fyrhändigt


Detta är väl ett strålande exempel på att musik förenar...

Ytterligare en bra bok om att coacha


Tidigare bloggade jag om den här boken - en annan bok om coachande. Jag blir positivt överraskad. Nu har jag inom en ganska kort tidsrymd läst två riktigt bra böcker i detta ämne - ett ämne som lätt kan bli flummigt. Hilmarssons bok (från 2008) är absolut inte flummig. Det går nog inte att beskriva detta klarare.

Nu vill jag börja tillämpa detta. Drömmen är att komma dithän att det inte märks att jag har "läst på". Om det märks att man följer någon sorts handbok, så gör man bort sig. Poängen är att det måste komma naturligt.

Nu är det meningen att ni skall undra varför jag tycker att den här boken är bra. Men ni bara sitter där och gör ingenting. Nåväl, jag förklarar ändå - vare sig ni vill det eller inte. Den här boken är bra därför att den har ett klart och redigt språk. Den är pedagogisk, den har flera intelligenta formuleringar, den andas en viss visdom. Den innehåller många konkreta exempel och den är värd att citera.

"Samtal är inte en teknik - bra samtal är känslan inom dig som får dig att vilja samarbeta med andra." (s. 31)

"Bra samtalsledare håller i samtalets steg: syfte, problem, lösning, vad ska göras och uppföljning." (s. 46)

"Frågornas funktion är att klargöra och medvetandegöra. De blir som strålkastare som lyser upp dunkla vrår." (s. 87)

Busringning

Det här är genialt roligt. Om man inte begriper att detta är roligt behöver man gå i terapi.

måndag 29 november 2010

Övergivna platser

Den här boken (från 2007) gör mig nedstämd. Jag vet inte om jag orkar läsa dess fortsättning - "Övergivna platser. 2" (från 2008) och annat i dess spår. Det som gör mig nedstämd är det trista faktum som kan uttryckas med "All things must pass".

(Bilden är delvis beskuren i vänsterkant p.g.a. att boken är för stor för en enda scanning.)

Det här handlar om grandiosa drömmar och flotta visioner som förverkligas, har sin storhetstid och sedan faller ihop och blir till ruiner. Vi ser stark uppgång och platt fall.

Boken består av tre stora delar: "Rörelser i den växande förkastningen" - med exempel som Blädinge, Bränneborna, hotellet i Falköping och Buketten, "Det planerade folkhemmets svanesång" - med exempel som Fredriksberg, Hallstahammar, Yxhult och Götaverken, "Hundra år senare. En resa i Nils Holgerssons spår" - med exempel som Gusums bruk, Jordberga och plywood.

Omslagsbilden är gissningsvis tagen i Gusums bruk - men hade nästan lika gärna kunnat ha tagits på Grönvalls Läderfabrik i Ängelholm - se en personlig hemsida här.

Jag blir nedstämd - eller kanske är det mera adekvat att kalla det ödmjuk. Jag kommer att tänka på HasseåTages gamla klassiker "Var blev ni av, ljuva drömmar".

Läs mera om boken här och besök Jörnmarks YouTube-
kanal här.

söndag 28 november 2010

Tutu om godhet


En mycket sympatisk och behaglig bok - "Om godhet", författad av Desmond Tutu och hans dotter Mpho. Redan kapitelrubrikerna lockar till läsning - t.ex. "Godhetens betydelse", "Vanorna som leder fel", "Var är Gud när vi har det svårt?", "Var är Gud när vi misslyckas?" och "Varför tillåter Gud att vi syndar?". Tutu verkar inte rygga tillbaka för någon fråga. Han har uppenbarligen brottats med tvivel, men funnit ro i tron.

"I grunden är vi goda" och "Normen är godhet" (s. 15) skulle kunna vara motto för den här boken. "Vi är stämda i godhetens tonart" och "Godheten är inte bara en instinkt. Den är själva kärnan i oss" (s. 16) är två andra citat som jag tycker fångar bokens grundtankar.

Låt mig fortsätta citera:

"Vi har skapats till godhet av Gud, som själv är godhet. Vi har skapats till Gud och till Guds avbild, och Gud är godhetens själva väsen." (s. 18)

"Vi liknar Gud i vår kreativitet. Vi liknar också Gud i vår frihet. (...) Gud ger oss friheten att välja hur vi ska använda våra gåvor och talanger." (s. 21)

"Prov på fullkomlig kärlek visar de människor som kommer med soppa till prostituerade när nätterna är kalla, eller som går med filtar till gatubarnen." (s. 39)

"När vi misslyckas kan vi vilja gömma oss för Gud. Men Gud vänder sig inte bort från oss. Gud stöter inte bort oss. Våra misslyckanden kan ge Gud större möjligheter att fånga vår uppmärksamhet." (s. 127)

"Vare sig vi överlåter våra liv eller tågar fram med böjt huvud i vår egen takt sträcker sig Gud mot oss i kärlek." (s. 133)

"När vi på allvar förstår att Guds ovillkorliga kärlek är sann kan det ta andan ur oss." (s. 140)

"Gud ser inte bara våra synder. Gud ser det goda som har dolts, förvridits och suddats ut av våra missgärningar. Gud vet att det finns något i oss som inte ger sitt samtycke till synden." (s. 141)

Jag säger: läs och begrunda. Du kommer inte att ångra dig.

lördag 27 november 2010

Löftet


Jag är nästan knockad. Den här dubbel-CD:n har jag lyssnat på en gång nu. Det första som slår mig är: "Hur kunde han?! Hur kunde han låta bli att ge ut det här långt tidigare?". Det är nästan lika förvånande som Dylans "Bootleg series vol. I-III". Man hamnar inför samma fråga: "Hur kunde han gallra bort detta från utgivning?". Det tyder i båda fallen på att man har ett otroligt bra material att välja ur och att man är oerhört självkritisk.

OK, allt på den här dubbel-CD:n (Boxen kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har haft någon som helst tillgång till den) är ju inte mästerverk. En del låter inte bättre än vad ett genomsnittligt svenskt dansband kan åstadkomma. Men när "The boss" är som bäst finns det ingen som klår honom.

Läs mera här.

fredag 26 november 2010

Inget djupt alls

Några spridda, ytliga, opretentiösa och illitterata små tankar kring två TV-program:
* Jag trodde aldrig att det skulle hända, men nu har det hänt. Jag tycker att "På spåret" med Lindström & Luuk är minst lika bra som "På spåret" med Hellberg & Oldsberg. Lindström är bättre än Hellberg, men Oldsberg var bättre än Luuk.
* Jenny Östergren och Niklas Strömstedt kan gå väldigt långt i tävlingen.
* Robbie Williams verkar nu vara hur trevlig som helst - och så sjunger han ju makalöst bra.
* Barbara Ehrenreich hade kloka tankar om positivt tänkande. Jag gillade särskilt det hon sade om Williams' yttrande om Take That - att deras show skall bli den bästa som finns att se. Hon menade, att ett sådant tänkande inte är en garanti för framgång. Hon menade i stället ungefär så här: Om hon vill skriva en väldigt bra bok, så tänker hon inte: "Nu skall jag skriva en väldigt bra bok". Nej, hon tänker snarare: "Nu måste jag jobba hårt och få saker och ting gjorda." Att saker och ting blir bra i slutändan är något som kommer likt en biprodukt om man kämpar på - så tolkade jag henne.

Mysigt?
























Suddigt. Mobiltelefon. Telegramstil.
Julgata.
Golgata?

Thanks


Idylliska Rio? Dream on. Tyvärr är nog detta det enda som hjälper. Hårt mot hårt.

torsdag 25 november 2010

Dagens haiku

Jag kan lika väl
stå i öknen och skrika.
Att blogga är strunt.

onsdag 24 november 2010

Gott

Oh boy - vilken spelning jag var med om i kväll! Vi rockar fett, som man säger. Mer kan jag inte avslöja.

Sann mot livet


En fantastisk låt från deras bästa album.

tisdag 23 november 2010

Favorit i repris

Innan du klickar på bilden: Gissa biten! Ledtråd: förr fyra, nu en.


En underbar låt! Det dyker nog bara upp en så bra låt vartannat år.

No thanks


Han trodde säkert att han var tuff och "cool" när han sade "I'll be right back". Suck. Han har mycket kvar att lära sig.

Pladder, pladder

Ja! Bra skrivet - här! Lena Anderssons skriverier är katastrofal gallimatias.

måndag 22 november 2010

Åck, åck, åck... (Suckar på skånska)

Jag känner en person som jobbar på ett s.k. call center. H*n får höra både det ena och det andra. Det är inte klokt hur folk kan bete sig. Och den genomsnittliga IQ:n hos dem som ringer in verkar ligga runt 85. Det är otroligt så borta de kan vara. En blogg om alla förryckta telefonsamtal som X får ta emot skulle lätt bli en succé.

För länge sedan


Ganska skickligt, vill jag påstå.

söndag 21 november 2010

Inte en vanlig dag på jobbet, antar jag


Om man någonsin kan påstå att en cellist som spelar Haydns cellokonsert nr 1 "rockar fett", så måste det vara här. Detta är chockerande bra. Det ser så lätt ut - men gör om det, den som kan.

Tid för älskog


Jag läser att det genomsnittliga samlaget varar 7,3 minuter. Det tycker inte jag är OK. Varför nöja sig med 7,3 minuter när man kan hålla på mycket längre? Det finns knep att lära sig. Övning ger färdighet. Varför jäkta med en sådan sak? Ett samlag är bland det skönaste som finns. Varför inte förlänga njutningen?

Och varför skall det vara så skamligt att titta på bilder föreställande nakna älskande par? Den här bilden är väl jättevacker? Vad är anstötligt? Vad finns det att skämmas över? (Bilden är hämtad härifrån och sedan beskuren av mig.)

"Riva av"? Nej, nej, nej!

Ni måste se dagens Nyhetsmorgon på TV4Play! Se och lyssna när Tilde intervjuar Krister Henriksson och Lena Endre. Så bra svar de ger!

lördag 20 november 2010

En förträfflig bok om hjärnan

En bok som andas hopp. En bok som gör mig lugn. Framtiden måste inte vara dyster. Torkel Klingbergs bok "Den översvämmade hjärnan" (2007) har den mycket klargörande undertiteln "En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden". Den handlar om just det - och den gör det på ett populärvetenskapligt sätt som knappast går att överträffa. Detta är populärvetenskap när den är som bäst.


Attention Deficit Disorder (ADD) är en variant av ADHD men utan hyperaktivitet. "Diagnosen är definierad genom en rad symptom, såsom att man 'har svårt att hålla kvar koncentrationsförmågan', 'har svårt att organisera sitt arbete', 'blir lätt störd av vad som händer i omgivningen' och 'glömsk i vardagliga aktiviteter'. Ofta är svårigheterna så stora att man inte kan sköta sitt jobb ordentligt eller att man behöver ta mediciner för att minska problemen." (s. 11)

Ibland kan man få för sig att var och varannan människa lider av de symptomen. Och man börjar fundera kring vad det kan bero på. Är det den kolossala mängd information och brus som väller över oss varje dag som är boven i dramat? Klingbergs bok reder ut begreppen.

Det finns självklart en gräns för hur mycket "input" den mänskliga hjärnan kan ta emot och hantera. Det magiska talet sju hör t.ex. ihop med detta. Det är bl.a. inte helt utan problem vi lär oss telefonnummer som innehåller fler än sju siffror. Men det finns knep. Ett känt "trix" är att engagera långtidsminnet och låta det hjälpa korttidsminnet på traven. Då kan vi plötsligt minnas en sifferserie på, säg, femtio siffror. Tricket är att klumpa ihop siffrorna till talserier som vi redan tidigare är bekanta med: 3,14 för pi, 2:03:59 för rekordet på ett maratonlopp, 42195 för längden på ett maratonlopp, 16321106 för slaget vid Lützen, 1252724 för antal månader, veckor, veckodagar och timmar etc.

Det visar sig, att pannloben och hjässloben har oerhört viktiga roller i detta spel kring koncentrationsförmåga och arbetsminne. Det är också så - som vi redan visste - att de olika hjärnhalvorna jobbar olika. "Området i hjässloben i vänster hjärnhalva behandlar information från höger synfält, medan det i höger hjärnhalva behandlar information från både höger och vänster synfält. Efter en skada i vänster hjärnhalva kan alltså högerhalvan fungera som ett backup-system, medan en skada på höger hjärnhalva inte kan räkna med samma tjänst, och symptomen blir tydligare. Personer med den typen av skada börjar 'negligera' ena halvan av synfältet. Om man ber en person med neglect att rita en klocka fyller de bara i ena halvan av urtavlan." (s. 34)

Hur var det nu med kvinnors simultankapacitet och "mental bandbredd"? Så här skriver Klingberg:
"Jag har sökt i litteraturen men aldrig lyckats hitta något stöd för att det skulle finnas systematiska skillnader i simultanförmåga mellan män och kvinnor." (s. 70)

Men när det kommer till bilkörning och mobilpratande är det vetenskapligt bevisat att det inte är lämpligt att ägna sig åt "kognitivt krävande uppgifter" samtidigt som man kör bil (s. 71). Att vi inte är särskilt duktiga på vissa simultanuppgifter har med arbetsminnet att göra.

Träning ger färdighet - så även när det gäller hjärnans förmåga att klara av uppgifter. Det visar denna bok med många vetenskapligt belagda exempel. Det visar sig bl.a. att barn med ADHD kan träna upp sitt arbetsminne och kontrollen av koncentrationsförmågan och därmed minska effekterna av just ADHD. (s. 115)

IQ är ingen oföränderlig faktor. Den nyzeeländske professorn James Flynn har bevisat det bortom allt tvivel. "Om medelprestationen 1932 var 100, hade den 1990 ökat till 120 poäng. En person som presterar genomsnittligt 1990 befinner sig alltså bland de 15 bäst presterande procenten om han eller hon skulle förflyttas till 1932." (s. 137)

Vi kan hålla hjärnan i god form med hjälp av daglig träning. "Man fann att läsning, schack, musicerande och dans alla var associerade med en senare relativ förbättring i kognitiv förmåga och minskad risk för demens. Men det var bara om man gjorde dessa övningar flera gånger i veckan som de hade någon effekt (...)" (s. 119)

På många områden i våra liv märks en ökad komplexitet - och det är inte säkert att det är av ondo. Klingberg har med ett roligt exempel: komplexitetsgraden i TV-serien "Starsky och Hutch" (alla episoder) var avsevärt mycket mindre än i en enda episod av TV-serien "Sopranos" (s. 142).


Det är inte alls nattsvart. Klingbergs bok får mig i stället att se framtiden an med tillförsikt. I alla fall när det gäller den mänskliga hjärnans förmågor.

Helt ogenerat



Två kort från Kosta tidigare i dag. En belyst fallossymbol och en jättelik bock.
Varför är de så sexfixerade i Småland?

fredag 19 november 2010

Burr...

Om jag som juvenil hade ställts inför valet att bli vuxen eller att inte bli vuxen och jag samtidigt hade fått veta att detta är följden av att bli vuxen, så hade jag nog valt att hoppa av alltihop.

torsdag 18 november 2010

Nats dotter


Samma år. Annan kvinna, annan bit. Kom inte och säg att 1970-talets musik var ointressant.

Före sin tid


Jag hade nästan glömt bort henne. Jag minns dock att jag höll hennes platta "Nasty gal" i mina händer när den var ny. Jag tror att jag rodnade p.g.a. omslaget. Det är andra tider nu. Här sjunger hon i alla fall. Med den rösten får man respekt. 1975 är klippet ifrån. Har det hänt så himla mycket sedan dess?

Men - varför en bild på Miles Davis? Det framgår om du klickar på bilden.

onsdag 17 november 2010

Inte glömma

Ibland glömmer jag nästan bort att kolla ETC. När jag hittar krönikor som denna tänker jag: "Inte glömma!".

Adele - adorable

Tack vare Andres Lokko här fick jag uppleva detta:


Av någon anledning kom jag att tänka på detta och detta. Otroligt bra!
När det är så här bra börjar jag alltid lipa. Nu får jag gå och snyta mig.

tisdag 16 november 2010

Imponerad? Jag?


Ja, ja... Det kan ju verka duktigt. Men det är bara peanuts jämfört med detta eller detta.

Versprosa / prosavers

I förra veckan bloggade jag om en bok av Tage Danielsson - här. Någon hade hävdat, att Tage Danielsson var den störste av moderna svenska tänkare. Nå, i så fall måste också Göran Palm räknas som en annan stor svensk tänkare. Ett exempel på hans klokskap är "Dikter på vers och prosa" (1976). Och ja, blinkningen till August Strindberg var avsiktlig.


Dikterna är indelade enligt följande. Satiriska, lyriska, översatta, lodräta, läro-, kortslutnings-, berättande, språk-, dramatiska och vågräta. De visar fram ett mycket levande intellekt som har lätt för att uttrycka sig och gärna gör det på ett sällsynt personligt sätt. Djupt allvar blandas med ett mera skämtsamt lynne. Jag gillar den här boken väldigt mycket. Den är en sådan bok som jag gärna själv skulle ha skrivit om jag hade kunnat.

Här finns alltså dikter från 1948 - då han för första gången fick en dikt publicerad - fram till 1976. De har framför allt hämtats ur "Hundens besök" (1961), "Världen ser dig" (1964), "Vad kan man göra" (1969) och "Varför har nätterna inga namn" (1971). Jag tycker de är exemplariskt klara och rediga dikter - på vers eller prosa. Ibland kan jag undra var gränsen går mellan prosadikter och vanlig prosa, men strunt samma. Bra litteratur är bra litteratur - oavsett genre.

Dags för några citat!

"HAVET

Jag står framför havet.
Där är det.
Där är havet.
Jag tittar på det.
Havet. Jaha.
Det är som på Louvren."
(s. 52)

"VÄNSTERN OCH FOLKET

Ett avantgarde gör ingen sommar.
Utan de andra spirar inget gräs.
Vi måste lyftas fram.
Och lyfter ingen oss är felet vårt."
(s. 120)

"Mardrömmen är ett land där råttorna vet att katten är borta hela natten." (s. 143)

"När sanningen kommer ser den ofta ut som en lögn, därför att den är så chockerande olik allt man dittills upplevt som sanning." (s. 144)

"Ensamhet är att inte stå ut med sitt eget sällskap." (s. 152)

"(...) Jag går fram och tillbaka över golvet.
Hur vore det om du skrev något matnyttigt
i stället? Hyran ska betalas.
'Med demokrati menar...' Nej,
jag måste låta det få mogna.
Detta är för viktigt för att tvingas fram.
Forcerar du inte nu blir du aldrig färdig.
(...)
I morgon....
Kom ihåg att du har lovat BLM. (...)"
(s. 214 - Ur "Själens furir")


måndag 15 november 2010

Skickligt, otroligt skickligt


Oj, oj, oj. Det kräver en del övning.

Vad månde bliva?

Hur skall dagens ungdomar klara sig i framtiden? Jag är bekymrad. Jag ser dagligen bevis på hur illa ställt det är med ungdomars ordningssinne m.m. En del ungdomar kan tydligen inte alfabetet. De kan inte heller enkla nummerordningar. Hur vet jag det? Jo, genom att titta på bibliotekshyllor där ungdomar har fått härja fritt. Där kan man t.ex. se följande nummerordning på någon av alla oändligt många mangasviter som finns:
28, 39, 47, 19, 16, 15, 29, 1, 45, 18 etc.
Med andra ord: totalt planlöst, utan någon ordning alls.

Och så läser jag detta. Det måste vara Jan Björklunds fel... (Ironi)

Lögnaktiga "fakta"

Mycket intressant - detta. Så mycket gallimatias det finns!

söndag 14 november 2010

En nödvändig injektion


Dags för lite Glenn Gould igen.



Man får aldrig glömma honom. Man måste bli påmind om mästerskap i olika former. Annars blir man fördummad.

Orsak och verkan

Alliansen - se hit. Detta skall ni läsa och ta lärdom av.

lördag 13 november 2010

Dålig stil

Tidigare i dag var jag inne i en affär med personalbrist. Det tog en evig tid och inte verkade kunderna som blev expedierade ha bråttom heller. Att det fanns många kunder som väntade verkade inte beröra dem det allra minsta. Rent demonstrativt satte jag mig ned på en stol och började bläddra i en tidskrift - ett flashigt inredningsmagasin. Oj, det var inte vilka hus som helst i den tidningen! De var nog värda en miljon per kvadratmeter, såg det ut som.

Och så kom jag till en sida med en väldigt flott interiörbild. Men vänta, något var fel på den bilden. Det var någonting med glas och flaskor. Jo: det fanns en flaska med dyr whisky på ett litet serveringsbord. Så långt var väl allt OK. Men sedan? Färgade glas med fot som påminde om vinglas - och så en ishink. Var det tänkt att man skulle hälla upp whiskyn i de glasen och sedan lägga i ett par isbitar i varje glas? Aja baja. Det där är dålig stil. Det är nästan att vanhelga den goda whiskyn. Riktigt fin whisky skall drickas i särskilda whiskyglas - som definitivt inte såg ut som de glasen som fanns på bilden. Och man skall aldrig aldrig aldrig ha is i fin whisky. Det som syntes på bilden avslöjar brist på stil, finess och elegans.

Så är det. Att vilja men inte kunna. Nyrika och obildade lurkar skall inte låtsas vara fina och eleganta experter. Det blir bara fel.

Om vi visste vore det inte tro

Pedagogiska magasinet är en tidskrift med mycket hög ambitionsnivå. Delvis ligger den ute på nätet. Tyvärr finns inte två insändare i senaste numret därute. På sidan 14 har signaturen "Troende lärare" skrivit en mycket bra insändare apropå den ständigt pubertetstrotsiga och ansvarslösa Elisabeth Ohlson Wallins bilder. En annan insändare på sidan 15 är en fortsättning på en debatt om samma sak. Där försvarar sig Joel Samuelsson mot diverse påhopp - och han gör det bra.

Så långt har det gått med sekulariseringen i detta land. Den som bekänner sin kristna tro måste tydligen gå i försvarsställning hela tiden. Det som många inte tycks begripa är det som "Troende lärare" formulerade så här:
"De flesta troende skiljer mellan tro och vetande och blandar inte ihop profession med privat livsåskådning."

Ska' de' va' så svårt att fatta?


Dagens bön

Gode Gud, bevare oss från okunniga och enfaldiga unga politiker som vill göra karriär och skaffa sig mera makt. Det finns alltför många unga politiker som inte vet vad de svamlar om. Låt dem växa upp ordentligt innan de yttrar sig om allt möjligt. Låt oss slippa deras logiska kullerbyttor och grodorna som hoppar ut ur munnarna på dem. Lär dem att skilja äpplen från päron. Lär dem att tänka ett varv till, så att de inte blir så löjligt adrenalinstinna och exalterade att de påminner om kokainsniffande kalvar på vårbete. Lär dem att förstå att de kanske inte vet bäst.

fredag 12 november 2010

Bra duett


and put your feet back on higher ground


torsdag 11 november 2010

En liten undran

Ibland undrar jag om det vilar en förbannelse över mig. Den skulle i så fall kunna formuleras så här:
- Är det bara jag som ser vad som måste göras?!?!?

Det verkar ibland - eller t.o.m. ganska ofta - som om jag ensam ser vissa fel och brister. Men det är inte jag som går omkring och letar efter fel. Nej, det är som om felen ligger på lur och plötsligt kikar fram och skriker:
- Här är vi! Kom och rätta till oss!

Jag går till roten

För ett tag sedan bloggade jag om Tage Danielssons bok "Grallimatik" här. Jag tänkte, att det nu kunde vara dags att blogga om en annan bok av honom - "Tankar från roten" (1974).


Det är att gå till överdrift om man hävdar att Tage Danielsson var den störste av "moderna svenska tänkare" - som här. Men visst måste man erkänna att Tage Danielsson var en enastående begåvad författare och humorist. En ovanlig kombination, vill jag påstå. Enastående begåvade författare brukar inte vara roliga, om ni frågar mig. I Tages verk förenades briljant tankeklarhet med skojfriskt humör. Mycket lovvärt! Att jag ibland inte alls är överens med hans åsikter förringar inte hans storhet.

I "Tankar från roten" vimlar det av kloka funderingar med spetsfundiga vinklingar och "knorrar". Det är bara att buga sig för mästaren. Tyvärr är det så, att en hel del av det som nämns har passerat "bäst före-datum", eftersom det berör händelser och företeelser som inte längre är aktuella. Mångt och mycket var samtidskommentarer - beroende av sammanhanget. Jag hoppas göra Tage rättvisa när jag nu citerar.

"Det är klart att lokaliseringspolitiken blir dyr när arbetskraftsreserven finns i övre Norrland och fabrikerna ligger i Sydafrika." (s. 31)

"Kapitalismens överlägsenhet som skapare av ett bättre människosläkte bevisas väl bäst av den enkla sanningen att det finns få 75-åriga gruvarbetare som kan klå Marcus Wallenberg i tennis." (s. 31)

"TREDJE TANKEEXPERIMENTET: Vi tänker oss att män är kvinnor och tvärtom (...) "Män har ingen humor, men intuition har dom små liven." (s. 48f)

"Hur jag tänker att ÖB tänker
Dom kommer väl säkert österifrån?
Annars står man ju där som ett fån." (s. 68)

"Kunskapsnivån i landet är så otroligt hög att ingen längre tycker det är nån idé att höra på när nån annan pratar." (s. 85)

"Utan tvivel är man inte klok." (s. 103)

Tanklöst pladder

Får jag be om korrekt begreppsanvändning? Uttrycket "politiskt korrekt" kan rimligtvis inte betyda samma sak oavsett vem som har den politiska makten - eller hur? Vi har haft en borgerlig regering i c:a fyra år, men många använder ändå uttrycket "politiskt korrekt" som synonymt med "socialistisk" eller "röd-grön". Ursäkta, men det som var "politiskt korrekt" när "sossarna" bestämde kan väl inte gärna vara "politiskt korrekt" även nu?

Klantiga proffs

Det finns lägen då jag önskar att jag aldrig skulle behöva anlita proffs. Då tänker jag att jag kunde gjort det bättre själv - om jag bara hade haft de rätta verktygen. Nu har det hänt - en sådan retfull historia.

Käck i hågen skulle jag byta hjul på bilen. Det gick bra med vänster framhjul. När jag skulle lossa vänster bakhjul tog det stopp. En mutter satt så hårt åt att det klena verktyg jag hade till att lossa muttern blev böjt och odugligt. Då skall man ta med i beräkningen att jag knappast är världens starkaste man. Mutterlossaren böjde sig likt icke färdigkokt spaghetti.

Vad göra? Lämna in bilen på verkstad så att någon där kan byta de tre återstående hjulen. Det gjorde man. Så långt allt väl. Men sedan då? Jo, nu i kväll när jag skulle ta ut sommarhjulen ur bilen och lägga in dem i garaget upptäckte jag det. Neanderthalarna på verkstaden hade inte märkt hjulen på något sätt. Nu vet jag inte vilket sommarhjul som så småningom skall sitta bak eller fram eller till höger eller till vänster. Tack så himla mycket - inte.


onsdag 10 november 2010

Ingen tid över

Så mycket jobb i dag - och sedan spelning ovanpå det. Det blev en perfekt avslutning på en jobbig dag.

tisdag 9 november 2010

Favorit i repris


En magisk låt.
Bara en enda människa i hela universum hade kunnat göra den.
Bob Dylan är helt unik.
Och videon "äger".