Räkna med fel

En levnadsregel som gäller i alla sammanhang - i synnerhet i kontakten med andra människor:

"Kan det bli fel, så blir det fel."

Ständig källa till besvikelser

Man skall inte förvänta sig någonting storsint, fint, ädelt, gott, positivt, ärligt, konstruktivt och kreativt av människor. Man blir bara besviken. Det är lika bra att vänta sig småsint, fult, ruttet, ont, negativt, falskt, destruktivt och nedbrytande.

Tänkvärt

Den som hatar dömer inte rätt. / Norskt ordspråk

Några rader om en liten bok

Jag kapitulerar. Jag erkänner: ibland dömer jag ut en hel äggkorg p.g.a. ett enda ruttet ägg. Jag har räknat bort Horace Engdahl efter att ha försökt läsa hans "Beröringens ABC" (1994). Den boken var ett intellektuellt magplask i mina ögon. Det var avancerad gallimatias, tyckte jag. Kvasidjupt dösnack.

Nå, det är ju bra att man kan prova bärigheten i ens egna uppfattningar. Jag gav mig själv uppgiften att ge Engdahl ännu en chans. Det ångrar jag inte.

Horace Engdahls "Cigaretten efteråt" (2011) är ett smått genialt litet mästerverk. Mina tankar går till Sören Kierkegaards "Antingen - eller". Now we're talking, kan man säga. Den här boken är överraskande bra!

"Någonstans mellan essän och aforismen, mellan ögonblickets infall och den utmejslade iakttagelsen", står det på pärmens baksida. Så sant. Själv kallar Engdahl sina texter för "mikrobetraktelser".

Här finner vi korta formuleringar som borde hamna i framtida aforismsamlingar, här hittar vi längre stycken som påminner om essäer. Jag är imponerad. Samtidigt slås jag av den smått hädiska tanken att Horace Engdahl skulle kunna bli en alldeles lysande bloggare och "twittrare" - men det kommer sannolikt aldrig att ske.

Dags för citat! Jag har valt ett enda, lite längre citat, som förhoppningsvis ger en bra bild av den eleganta formuleringskonsten och den intelligenta iakttagelseförmågan:

"Det finns en småaktighet som består i att inte godta någon form av upphöjelse. Den är karaktäristisk för vår tid, intimiseringens och nivelleringens tid. Eftersom alla förhållanden betraktas med privatlivet som måttstock och en människa bedöms efter vad man vet eller tror sig veta om hennes triviala vanor och egenheter, som sällan är märkvärdigare än någon annan människas, kan man inte acceptera att någon intar en särställning genom sin ära eller sitt uppdrag. Det finns för övrigt varken ära eller uppdrag, det finns kändisskap och jobb. En statsminister och en fotbollsstjärna tilltalas på samma sätt, och de får finna sig i att alla anser sig veta bättre än de hur de borde ha beslutat eller passat. Varje anspråk på särskild nimbus väcker vrede men även fascination. Man längtar efter hjältar men också efter att dra dem i smutsen. Ett familjärt tilltal i situationer där det inte egentligen hör hemma är en subtil aggressionshandling. Det är ett sista utflöde av massans makt, som annars har neutraliserats så effektivt i det moderna samhället. Är man nu maktlös, vill man åtminstone vara jämlik." (s. 147f)

Jag är uträknad - på teknisk knockout.

Var går gränsen?

Jag undrar hur mycket man orkar med. Varje dag har jag anledning att tänka: "Om inte jag gör det, så blir det inte gjort". Och det måste göras. Det är inte bra. Hur många gånger om dagen kan man tänka så - innan kroppen säger ifrån? Kommer jag att gå in i väggen?

Tvivelaktiga grubblerier

Jag tror inte på Kärleken. Varför skulle jag göra det? Kärleken är ju inte vetenskapligt bevisad. Det finns ingen formel som bevisar Kärlekens existens. Jag har aldrig mött Kärleken ansikte mot ansikte. H*n har aldrig skakat min hand och presenterat sig: "Hej, det är jag som är Kärleken". H*n kommer aldrig när jag ropar. H*n håller sig alltid undan. Ingen har hört Kärleken ropa: "Här är jag!". Jag kan inte inse att det gör någon skillnad om h*n finns eller inte. Om h*n finns - hur kan h*n då tillåta all ondska? H*n kanske finns - men h*n är kanske på semester eller h*n kanske är pensionerad. Vad gör Kärleken för skillnad? H*n syns ju aldrig. H*n tar aldrig gestalt. Varför skall jag tro på något som jag varken kan ta på eller se, höra eller lukta? Nej, Kärleken är nog bara ett hjärnspöke.

Dagens aforism

Det blir aldrig som man har tänkt sig - om man tänker för mycket.

Dagens aforism

Om man inte kan fatta sig kort, så kan det bero på att man inte har fattat.

Dagens aforism

Man känner igen någonting som genialt när man tänker:
"Varför har ingen kommit på det innan?!?"

Dagens aforism

Folk som inte har humor
kan jag inte ta på allvar.

Too much IRL

I går hade jag inte tid att blogga. Tiden fick ägnas åt annat. Tillvaron låter sig inte styras hur som helst. Livet är en nyckfull figur. Improvisation är det enda som håller i längden.

En liten undran

Ibland undrar jag om det vilar en förbannelse över mig. Den skulle i så fall kunna formuleras så här:
- Är det bara jag som ser vad som måste göras?!?!?

Det verkar ibland - eller t.o.m. ganska ofta - som om jag ensam ser vissa fel och brister. Men det är inte jag som går omkring och letar efter fel. Nej, det är som om felen ligger på lur och plötsligt kikar fram och skriker:
- Här är vi! Kom och rätta till oss!

Jag går till roten

För ett tag sedan bloggade jag om Tage Danielssons bok "Grallimatik" här. Jag tänkte, att det nu kunde vara dags att blogga om en annan bok av honom - "Tankar från roten" (1974).

Det är att gå till överdrift om man hävdar att Tage Danielsson var den störste av "moderna svenska tänkare" - som här. Men visst måste man erkänna att Tage Danielsson var en enastående begåvad författare och humorist. En ovanlig kombination, vill jag påstå. Enastående begåvade författare brukar inte vara roliga, om ni frågar mig. I Tages verk förenades briljant tankeklarhet med skojfriskt humör. Mycket lovvärt! Att jag ibland inte alls är överens med hans åsikter förringar inte hans storhet.

I "Tankar från roten" vimlar det av kloka funderingar med spetsfundiga vinklingar och "knorrar". Det är bara att buga sig för mästaren. Tyvärr är det så, att en hel del av det som nämns har passerat "bäst före-datum", eftersom det berör händelser och företeelser som inte längre är aktuella. Mångt och mycket var samtidskommentarer - beroende av sammanhanget. Jag hoppas göra Tage rättvisa när jag nu citerar.

"Det är klart att lokaliseringspolitiken blir dyr när arbetskraftsreserven finns i övre Norrland och fabrikerna ligger i Sydafrika." (s. 31)

"Kapitalismens överlägsenhet som skapare av ett bättre människosläkte bevisas väl bäst av den enkla sanningen att det finns få 75-åriga gruvarbetare som kan klå Marcus Wallenberg i tennis." (s. 31)

"TREDJE TANKEEXPERIMENTET: Vi tänker oss att män är kvinnor och tvärtom (...) "Män har ingen humor, men intuition har dom små liven." (s. 48f)

"Hur jag tänker att ÖB tänker
Dom kommer väl säkert österifrån?
Annars står man ju där som ett fån." (s. 68)

"Kunskapsnivån i landet är så otroligt hög att ingen längre tycker det är nån idé att höra på när nån annan pratar." (s. 85)

"Utan tvivel är man inte klok." (s. 103)

Dagens aforism

Andra människor innebär trubbel.

Det bara spricker

Ibland tänker jag, att det är helt meningslöst att göra upp planer. Det blir ändå aldrig som man har tänkt sig. Man skall inte ha några förhoppningar. Man blir bara besviken.

Ett tankefrö

Han hade levt så länge i förvissningen om att vara en bluff att han - efter att aldrig ha blivit avslöjad som bluff - började tro att han faktiskt inte var en bluff.