Apropå dagens avslöjande kl 13:00

En stark scen. Måste se hela filmen! Måste läsa boken!

Ågust!

Ah... Ingen som Strindberg. Han saknar motstycke i svensk litteraturhistoria. Den enda som kan mäta sig med honom i mycket humör och j-lar anamma är Jan Myrdal. Jag saknar ofta skriverier fulla med engagemang, energi, humör och temperament. Det blir alltför ofta mesigt, blodfattigt, oengagerat och till intet förpliktande. Hur som helst - nu två exempel som kan visa Strindbergs temperamentsfulla språk. Först ett kravbrev han skrev medan han jobbade som bibliotekarie:

"Som den Satans Uslingen Hjalmar Svensson uraktlåtit aflemna Tidningen Upsala för 1874, Nr 1-75, frågas härmed ödmjukligen om Ni i vetenskapens och Religionens heliga namn, skulle, med stöd af de relationer Ni under Er välsingelsebringande verksamhet i den förbannade Upsalahålan förvärfvat, möjligen kunna afpina nämnde usling uppgifna felande exemplar, eller på annan väg dem anskaffa för att i Kongl. Riksbiblioteket till efterverlden uppbevara, hvarför vi skola i vår ynnest och bevågenhet Eder vid stundande jubelpromotion och Ordenskapitel ihågkomma.

Gifvet Stockholms Slott d. 17 Majus 1877.

På begäran
Aug. Strindberg.

P.S. Om icke det Sakramentskade ludret skulle kunna prestera äskadt, blir han åtalad, pliktar 25 Kr. och vi äro ändå utan tidningarne.
D.S."

Och så ett stycke ur "Svarta fanor":

"Han skrev böcker, men ingen visste varför. Där fanns intet patos, varken hat mot det låga och lögnaktiga, eller kärlek till det stora, starka och sanna. Det var farligt den tiden att ha åsikter. Med åsikter menades nya tankar om gamla ting; gamla tankar om nya ting fick man ha; det var således ett skälmstycke det där med förbudet att ha åsikter. Zachris hade emellertid en åsikt som var hans hemliga program: att han måste fram."

I torsdags c:a kl. 12 sade jag ungefär så här:
"Om det är någon stake i Svenska Akademien så ger de Nobelpriset postumt till August Strindberg. Det skulle ha orsakat stora rubriker över hela världen."
Nu fick jag inte rätt. Men det var ändå ganska modigt av akademien att ge priset till en svensk.

En tidig favorit

Den här köpte och läste jag 1970.

Bara så att ni vet.

Totalt förryckt och utan styrsel

Den person som är högste ansvarig för underhållningen på årets Nobelfest bör omedelbart få sparken. Det är den mest förvirrade, spattiga och obegripliga s.k. show jag har sett på länge. Vad är det vi ser och hör? Resultaten av en tripp? Det är inte ett dugg njutbart. Det är bara konstigt och knepigt. Sådant spektakel ger Sverige dåligt rykte runtom i världen.

Mästerverk

Den ofattbart flitige Thomas Nydahl har bloggat om Mario Vargas Llosas Nobelföreläsning här. Jag har inget att tillägga. Föreläsningen är oerhörd! Ett Mästerverk med stort M.

En intressant bekantskap i radion

Det är ofta nyttigt att lyssna på radions P1. I kväll på vägen hem från en spelning tillsammans med "grabbarna" lyssnade jag på bilradion. Snabbt blev jag utled på reklamkanalerna och växlade över till P1. Genast fångades mitt intresse. Man talade med och om Antonio Tabucchi - på besök i Stockholm. Han verkar vara en väldigt klok man. Han sade saker som jag hade hoppats kunna säga. Han menade bl.a. att politik nuförtiden nästan är helt synonymt med ekonomi. Jag tolkade honom så, att det finns snart sagt ingen politik som inte handlar om ekonomi. Frågor om etik, moral, mänskliga rättigheter och liknande "tunga" men ganska abstrakta ämnen hamnar nästan aldrig på den s.k. agendan. Folk verkar inte bry sig om så värst mycket annat än hur mycket pengar man har kvar i plånboken efter skatt - menar jag.

Och förföljandet av romer - aldrig sedan andra världskriget har vi sett något liknande, menar han.

Här är en intressant artikel om honom.

Eftersom det blev en kvinnlig europé senast, så är det föga sannolikt att han får Nobelpriset i år. Nu blir det nog en utomeuropeisk manlig poet.