Ingen trygghet

Tidigare har jag i en viss enfald inbillat mig att tillsvidareanställda inom offentlig sektor s.a.s. har sitt på det torra. Jag trodde blåögt att de inte kunde bli uppsagda - utan bara omplacerade - om de sköter sitt arbete klanderfritt. Nu vet jag bättre. En duktig kollega till mig har blivit uppsagd därför att kommunen skulle spara genom att lägga ner all verksamhet som inte är lagstiftat obligatorisk. Så trygg var den anställningen...

Money, money, money

Helt sinnessjukt - detta. Lägg ner!

Vad skulle han ha tyckt?

Ibland frågar jag mig själv: "Vad skulle Jesus ha gjort?". Det är inte så dumt att göra det då och då. Man kan undra vad Jesus skulle ha tyckt om dagens svenska samhälle. Tanken slår mig att han skulle kunna få ett raseriutbrott liknande det han fick i månglarnas tempel. (Se t.ex. här.)

Samhällsfrånvända? Icke.

Yes! Go for it! All heder åt dessa nunnor.

Sossepampar - ett begrepp som inte borde finnas

Jag tänker på Juholt... Fanns det ingen i (s)-toppen som frågade i förväg - innan han blev partiledare:

- Är det nu alldeles säkert att du inte har något "lik i garderoben"?

Kan det vara så att (s) har blivit alldeles för säkra i sadeln?
Kan det vara så att de har tagit ut en massa segrar i förskott?
Kan det vara så att (s)-pampar tycker att det är alldeles självklart att de skall få åka gräddfil genom livet?

Är det inte så, att (s) egentligen satt vid makten alldeles för länge för sitt eget bästa?
Är det inte så, att (s) och staten och kapitalet gick hand i hand?
Är det inte så, att (s) när de hade makten under den långa tiden så småningom tog för givet att alla viktiga poster - som t.ex. att vara generaldirektör för något statligt verk - skulle tilldelas (s)-pampar?
Etc.

Jag bara undrar...

Två pellejönsar

Jag känner mig gammaldags och mossig. Jag hänger inte med längre. Det är inte säkert att det är dåligt. Jag vill kanske inte hänga med längre. Jag menar: så mycket i dagens kultur är såååå tramsigt och likgiltigt. Exempel? Tja, ta Jennifer Lopez' senaste video. Vad är det som är så himla märkvärdigt? Varför skall jag ta den här mannen på allvar?:

Varför kan jag inte lika gärna ta den här mannen på allvar?:

I min värld är de här båda männen lika fåniga, lika skrattretande löjliga. Är det då fel på mig?

Kom nu inte dragandes med någon tradig förutsägbar kommentar som "Du kan inte mena allvar! Det vet väl alla att Günther är på skoj!". Thanks for the information. Det visste jag redan. "Grejen är ju" (för att använda ett uttryck som nu används i alla möjliga sammanhang) att det är lika fånigt. Men den första videon - som väl är avsedd att tas på allvar - blir kanske extra löjlig därför att den har så uppenbara produktplaceringar. Jag vet inte hur det är med dig, men när jag ser en BMW tänker jag på fartkåta uppkomlingar (gärna med kontakter inom den kriminella världen) som vill ha r-e-s-p-e-k-t.

Det är ingen lekstuga

Tag varning av detta!

Välfärd utan tillväxt - en orimlighet?

Att kalla detta intressant är ett understatement. Frågorna blir många - och ingen sitter med facit. Men... Borde inte något snille kunna räkna ut den optimala lösningen?

Ner i träsket, du fattiglapp

Läs detta och ta lärdom. Och fenomenet finns inte bara i Kungliga Hufvudstaaaden. Det är precis så alliansen vill ha det.

Så mycket bättre? Dream on.

Den här är kanske den bästa "kolumnen" han har skrivit. Så rätt, så rätt.

Vi är lurade

Att vi blir lurade då och då är ingen nyhet. Men vad skall man säga om detta och detta?

Några rader om "Bläckfisken" - igen

Sedd igen:

Jag har bloggat tidigare om TV-serien "Bläckfisken" - bl.a. här och här. Faktum kvarstår. Nu är jag mitt inne i säsong 4. Det är en bra serie - men den hade kunnat bli Den Ultimata Maffiaserien. I sina bästa stunder går den inte att överträffa. Men tyvärr får man då och då känningar av "Pekoral!".

Det är t.ex. i en del taffliga scener där man säger väldigt konstiga och onaturliga saker. Och så dessa tabbar... Man undrar ibland om det inte fanns någon scripta att anlita. Exempel? Ja: i en scen har en man en hårt knuten slips. Nästa gång han är i bild knyter han loss slipsen och knäpper upp översta skjortknappen. Och nästa gång han är i bild - ett fåtal sekunder senare - är slipsen åter hårt knuten med slipsnål i!

Om man kan bortse från sådana tabbar och konstigt snack - där dessutom mycket är smått irriterande dubbat - så är ändå denna TV-serie nästan magisk. Dramatik saknas sannerligen inte. Det är kolossalt spännande stundtals. Fotot är mycket bra och musiken är magnifik. Och så gillar jag att se de italienska miljöerna och lyssna på det sköna italienska språket.

Inte glömma

Ibland glömmer jag nästan bort att kolla ETC. När jag hittar krönikor som denna tänker jag: "Inte glömma!".

Blåst

Man tar sig för pannan när man ser detta. Vilken sorts uppfostran har hon fått? Eller var hon omöjlig att uppfostra? Programledarna har all min sympati när de skäller ut henne. Hon har definitivt inte alla bestick i lådan. Hon borde omyndigförklaras, om ni frågar mig.

En nygammal plåga. Samma visa om igen.

Jag tror att det finns ett samband mellan detta och detta och det som syns på bilden nedan.

Sök på firmanamnet - ingen träff. Sök på telefonnumret - ingen träff. De kör omkring i sina bilar med gula GB-nummerplåtar. De är efterhängsna och tar inte ett Nej för ett Nej så där utan vidare. "Fort men fel" är deras signum. Folk som har anlitat dem lär ångra sig.

Stark stat - ja, tack

En stark stat är - som jag ser det - en absolut nödvändighet. Vi måste bl.a. ha tillsynsmyndigheter som står över allt och alla. Jag vill att t.ex. Konkurrensverket och Konsumentverket är oerhört starka med mycket stor makt.

Att t.ex. släppa marknadskrafterna helt fria skulle bli som en fribiljett till helvetet. Släpp dem fria och snart har vi Vilda Västern, Laglöst Land och Djungelns Lag. Glöm allt tjusigt snack om självreglering.

Jämrans jeremiader

Vissa människor är omättliga i sina krav. Det spelar ingen roll hur man än försöker tillfredsställa deras önskningar. De hittar alltid något att klaga på och någonting nytt att kräva. Man kan undra hur de har blivit sådana. Man kan undra varför de aldrig är nöjda. Man kan undra om de går i gång på sina klagovisor. Skulle deras liv vara helt misslyckade om de inte ständigt och jämt fann något att klaga på och något ännu mera att kräva?

Stäng! Lägg ner!

Jag håller med om detta. Det finns ingen anledning att ha pälsdjursuppfödning. Någon stolle sade i en TV-intervju något som gick ut på att det finns en efterfrågan på minkpäls och så länge det finns en efterfrågan så måste vi ha minkfarmer. Dösnack, säger jag. Att klä sig i päls är ett konstlat behov - icke alls nödvändigt.

Ack, ack, ack

Oops...

Bortgjord. Inte nog med att hans uttal är grundskolemässigt. Han trampar dessutom ordentligt i klaveret med uttrycket "small people". Aktier i BP? Nej, tack.

Greider på Newsmill

Jag tycker att det han skriver här ger en hel del att tänka på. Det finns en del företagare som inte skulle ha klarat av ett vanligt jobb. De är alltför "eljest" och kan inte samarbeta som normala människor. De tänker: "It's my way or the highway". Och det är bara att inse faktum: En del företagare är svindlare och giriga bedragare och lurar staten - och oss - på svindlande belopp.

Men alliansen vill få oss att tro att företagare är änglar och håller Sverige på rätt köl. Alliansen vill inbilla oss att Sverige skulle gå under om vi inte daltar med företagare.