I dag firar jag C. S. Lewis. Han var en lysande apologet. Hans böcker om kristen tro stärkte mig i min tro. Och om ni vill se en bra film om hans kärlek till en av hans kvinnliga läsare, så är det Shadowlands ni skall se.
Visar inlägg med etikett Gud. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gud. Visa alla inlägg
onsdag 29 november 2017
måndag 13 november 2017
söndag 10 juli 2016
Dagens citat
"Beläggen för Nya Testamentets autenticitet är bättre än för många klassiska författares skrifter som ingen kommer på tanken att ifrågasätta. Om Nya Testamentet vore en samling sekulära skrifter skulle autenticiteten vara bortom varje tvivel (...)" (s. 44)
"Newton var själv kristen och hävdade att tro och vetenskap var förenliga (...)" (s. 92)
"Jesus utgångspunkt var Gudsrikets (himmelrikets) etik. Utifrån den gjorde han uppror mot de rika, mot den religiösa makten, mot den bristande jämlikheten, mot bruket av våld och mot religionen." (s. 218)
"En del av vittnena skulle senare offra sina liv för sin tro på den uppståndne Kristus. Det gör en förfalskning otrolig." (s. 299)
(Ur Sören Wibecks bok "Jesus : jude, rebell, gud?", 2008.)
lördag 9 juli 2016
Dagens citat
"Han kritiserade människorna hårt. Han var arg. Folk tänker inte på honom på det sättet, men det är för att de inte läser Bibeln. Han hade en rättfärdig vrede. Han brydde sig om de förtryckta och utnyttjade." (s. 18)
"(...) en encellig organism är mer komplicerad än något som vi har kunnat återskapa med hjälp av avancerade datorer." (s. 102)
"Alla de tre stora, monoteistiska religionerna - kristendomen, judendomen och islam - anser att mirakel är något som bekräftar ett budskap från Gud." (s. 141)
"Bibeln säger att om du söker Gud av hela ditt hjärta så finner du honom säkert. Säkert. Det är den som vill lära känna Gud som Gud visar sig för." (s. 256)
(Ur Lee Strobels bok "Fria eller fälla? : en reporter ställer kristen tro mot väggen", 2003.)
fredag 8 juli 2016
Dagens citat
"Synd och kärlek tycks oss oförenliga, men Gud har försonat dessa två. Han låter synden bli en orsak till större kärlek. För dem som tror." (s. 106)
"Gud behöver aldrig försonas med oss. Han är ju aldrig bitter. Han är alltid kärlek (...)" (s. 219)
"Du kan inte övervinna det negativa genom att ständigt fästa blicken på det, utan endast genom att utveckla det positiva." (s. 271)
(Ur Wilfrid Stinissens bok "I dag är Guds dag", pocketupplagan 2008.)
lördag 2 juli 2016
Dagens citat
"Stenen var borta för att alla skulle se att graven faktiskt var tom." (s. 14)
"(...) Markusevangeliet skrivits redan på 40-talet, då ögonvittnena fortfarande levde." (s. 63)
"(...) evangelisterna beskrev den verklighet de själva sett - eller den verklighet andra ögonvittnen upplevt och berättat om." (s. 64)
"Kyrkans gemenskap är en gemenskap av förlåtna syndare. (...) Vi är alla drabbade av det som gör oss mindre mänskliga än vad Guds avsikt var." (s. 135)
(Ur Dag Sandahls bok "Jesus : motspänstig medmänniska", 2004)
måndag 25 april 2016
Dagens citat
"(...) vi söker meningen med världen. Och på det området har ateismen ingenting att tillföra. Tvärtom saknar världen varje mening, om det inte finns någon som ytterst sett har menat något med att den finns." (s. 26)
"Enligt kristen tro är Gud intensivt intresserad av att kommunicera med människan och har använt alla de olika kommunikationssätten för att skapa kontakt och ge sig till känna. Det är Gud som söker människan, mer än människan som söker Gud, det är en grundton i kristendomen." (s. 85)
"Gud ville att människan skulle vara en aktiv medspelare i hans skapelse och utgöra en kanal för hans godhet." (s. 142)
(Ur Stefan Gustavssons bok "Gör som Gud - bli människa", 2006.)
lördag 23 april 2016
Dagens citat
"(...) sannolikheten för att just de optimala betingelserna [för att universum skulle uppstå - min anm.] skulle existera av en slump vid ett enda försök är mycket nära noll. Fysikern Michael Turner har sagt att 'precisionen är som om någon kastade en dartpil genom hela universum och träffade mitt i prick på ett millimeterstort område'." (s. 117)
"Genom att fokusera medvetandet på ögonblicket och ingenting annat, kan allt vi företar oss bli till en form av meditation, vare sig det handlar om att diska eller att knyta skosnörena." (s. 168)
(Ur Stefan Einhorns bok "En dold Gud : om religion, vetenskap och att söka Gud", pocketupplagan 1999.)
onsdag 14 mars 2012
Kors provocerar
Hå hå ja ja, det händer så mycket konstigt här i världen. Som t.ex. detta. En period bar jag detta kors runt min hals, men det är nu försvunnet:

Nu bär jag ett annat kors runt min hals - varje dag. Om någon blir provocerad av det, så må det ske.
tisdag 6 mars 2012
Hur orkar de?
Ett sådant otroligt tjafs. Hur orkar de? Dessa besserwissrar, dessa nickedockor som ser spöken mitt på ljusa dagen, dessa svart-/vitmålare, dessa tröttnissar... Här.
Jag fortsätter att tro på Gud, jag fortsätter att vara kristen, jag fortsätter att gå i kyrkan etc. - vad än Sturmark och hans hatfulla och intrigerande fårskock i Förbundet De Bättrevetande Ateisterna anser om det.
Jag fortsätter att tro på Gud, jag fortsätter att vara kristen, jag fortsätter att gå i kyrkan etc. - vad än Sturmark och hans hatfulla och intrigerande fårskock i Förbundet De Bättrevetande Ateisterna anser om det.
Etiketter:
Begreppsförvirring,
Gud,
Kristendom,
Tro
söndag 4 mars 2012
Ett gudomligt bra citat
Dagens episteltext är så lysande att alla eventuella kommentarer av mig känns otympliga och redundanta.
Andra korinthierbrevet 6:1-10
"1 Som Guds medhjälpare uppmanar jag er också att inte kasta bort den nåd ni tar emot från Gud.
2 Han säger ju: Jag bönhörde dig när stunden var inne, jag hjälpte dig på frälsningens dag. Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag.
3 Jag vill inte vara till anstöt för någon, ingen skall kunna anmärka på min tjänst.
4 Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till: med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd,
5 under prygel, fångenskap och upplopp, under möda, vaka och svält,
6 med renhet, kunskap, tålamod och godhet, med helig ande, uppriktig kärlek,
7 sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar,
8 i ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Jag kallas villolärare men säger sanningen,
9 jag är misskänd men ändå erkänd, jag är nära döden men ändå lever jag, tuktad men inte till döds,
10 plågad men alltid glad. Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt."
2 Han säger ju: Jag bönhörde dig när stunden var inne, jag hjälpte dig på frälsningens dag. Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag.
3 Jag vill inte vara till anstöt för någon, ingen skall kunna anmärka på min tjänst.
4 Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till: med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd,
5 under prygel, fångenskap och upplopp, under möda, vaka och svält,
6 med renhet, kunskap, tålamod och godhet, med helig ande, uppriktig kärlek,
7 sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar,
8 i ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Jag kallas villolärare men säger sanningen,
9 jag är misskänd men ändå erkänd, jag är nära döden men ändå lever jag, tuktad men inte till döds,
10 plågad men alltid glad. Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt."
måndag 13 februari 2012
Några rader kring en bok om änglar

Lorna Byrne har tidigare gett ut "Änglar i mitt hår" och nu har "Trappor till himlen" (2011) dykt upp. Det är inte konstigt om man är skeptisk till den här boken.
Det är lätt att tänka: "Hon måste vara helt knäpp. Hon kan inte ha många hästar i stallet." etc. Det skulle ha varit enklare att ta till sig hennes budskap ifall flera författare hade skrivit om samma erfarenheter. Men Lorna Byrne verkar vara ensam om att ha denna dagliga kontakt med änglar av olika slag. Är allt bara hjärnspöken? Har hon hallucinationer? Har hon s.a.s. en diagnos?
Eller är det så att hon faktiskt har kontakt med änglar? Vi har svårt att bevisa det ena eller andra. Om hon talar sanning, så har vi här plötsligt en livsavgörande bok. Om hon talar sanning, så har vi alla var och en av oss en skyddsängel. Om hon talar sanning, så vimlar det av änglar med olika egenskaper och specialkompetenser runt oss - och alla vill de vårt bästa. Om hon talar sanning... Tanken svindlar.
Du måste läsa själv för att bilda dig en egen uppfattning.
Det är lätt att tänka: "Hon måste vara helt knäpp. Hon kan inte ha många hästar i stallet." etc. Det skulle ha varit enklare att ta till sig hennes budskap ifall flera författare hade skrivit om samma erfarenheter. Men Lorna Byrne verkar vara ensam om att ha denna dagliga kontakt med änglar av olika slag. Är allt bara hjärnspöken? Har hon hallucinationer? Har hon s.a.s. en diagnos?
Eller är det så att hon faktiskt har kontakt med änglar? Vi har svårt att bevisa det ena eller andra. Om hon talar sanning, så har vi här plötsligt en livsavgörande bok. Om hon talar sanning, så har vi alla var och en av oss en skyddsängel. Om hon talar sanning, så vimlar det av änglar med olika egenskaper och specialkompetenser runt oss - och alla vill de vårt bästa. Om hon talar sanning... Tanken svindlar.
Du måste läsa själv för att bilda dig en egen uppfattning.
måndag 30 januari 2012
måndag 16 januari 2012
Några rader om några häpnadsväckande vittnesbörd
Det är onekligen en fascinerande historia - den som berättas i Todd Burpos "Himlen finns på riktigt" (2011).

Du kan läsa vad boken handlar om här:

En ganska intressant recension finner du här. En annan recensent skrev att boken är "trosstärkande". Det är bara att instämma.
Det är inte första gången någon har skildrat vad som händer strax efter dödsögonblicket. Och förvånande ofta stämmer skildringarna överens. Folk som har dött och återvänt till livet återger ungefär samma fenomen. Skulle alla de berättelserna vara lögn och förbannad dikt? Det har jag svårt för att tro.
Det skulle dock inte förvåna mig det minsta om det dyker upp konspirationsteorier kring detta. Någon kommer väl att hävda att föräldrarna bara har fantiserat ihop hela boken - för att tjäna pengar.
Det skulle dock inte förvåna mig det minsta om det dyker upp konspirationsteorier kring detta. Någon kommer väl att hävda att föräldrarna bara har fantiserat ihop hela boken - för att tjäna pengar.
torsdag 12 januari 2012
Armstrong är inte särskilt stark
Den har ett ambitiöst upplägg - Karen Armstrongs bok "Historien om Gud" (Denna pocketupplaga från 2010). Det kan vara intressant att jämföra den med Bill Brysons bok "En kortfattad historik över nästan allting" - som jag skrev om här.

Båda är tjocka populärvetenskapliga verk. Brysons bok är på c:a 490 sidor, Armstrongs är ett par sidor tjockare. Båda böckerna har oerhörda notförteckningar, båda har kolossala litteraturförteckningar, båda har digra register.
Alltså får Armstrongs bok också tio poäng av mig? Ingalunda. Armstrong kommer till korta. Och det beror till stor del på hennes ton, hennes tilltal. Hon skriver alldeles för beskäftigt och besserwissrigt för min smak. Hennes prosa saknar den mest elementära humor. Hennes stil är torr som knäckebröd i öknen. Dessutom litar jag inte på henne. Hon förbigår t.ex. Sören Kierkegaard med en axelryckning - och han var ändå en av världens mest intressanta och säregna kommentatorer till kristendomen. Hon ser nästan hånfullt nedlåtande på C. S. Lewis - som bara nämns en enda gång. Lewis måste dock räknas som en av Europas viktigaste kristna apologeter.
Att vilja men inte kunna... Armstrong vill antagligen ge sig själv en tiopoängare för sitt verk. Så självbelåten verkar hon vara. I min s.k. bok får Armstrongs bok dock bara en svag fyra på en femgradig skala.
Alltså får Armstrongs bok också tio poäng av mig? Ingalunda. Armstrong kommer till korta. Och det beror till stor del på hennes ton, hennes tilltal. Hon skriver alldeles för beskäftigt och besserwissrigt för min smak. Hennes prosa saknar den mest elementära humor. Hennes stil är torr som knäckebröd i öknen. Dessutom litar jag inte på henne. Hon förbigår t.ex. Sören Kierkegaard med en axelryckning - och han var ändå en av världens mest intressanta och säregna kommentatorer till kristendomen. Hon ser nästan hånfullt nedlåtande på C. S. Lewis - som bara nämns en enda gång. Lewis måste dock räknas som en av Europas viktigaste kristna apologeter.
Att vilja men inte kunna... Armstrong vill antagligen ge sig själv en tiopoängare för sitt verk. Så självbelåten verkar hon vara. I min s.k. bok får Armstrongs bok dock bara en svag fyra på en femgradig skala.
Etiketter:
Böcker,
Gud,
Humorbefriat,
Islam,
Israel,
Kristendom,
Kvasidjupt,
Religion,
Slarv,
Stil
lördag 31 december 2011
En sorts avslutning

Jag har bloggat om denna bok tidigare här. Nu är det dags för ett urval goda citat.
"Ingenting är utanför Gud. Det du innerst inne är, är gudomligt." (s. 20)
"Gud är kärlek, och att ge sig själv, att bli liten för att den andre skall bli stor, är typiskt för kärleken." (s. 21)
"Gud är kärlek, och att ge sig själv, att bli liten för att den andre skall bli stor, är typiskt för kärleken." (s. 21)
"Gud är kärleken. (...) överallt där verklig kärlek finns, där är han med." (s. 22)
"Du tror att Gud är långt borta. Men du behöver inte söka efter honom. Du har honom inom dig." (s. 43)
"Du tror att Gud är långt borta. Men du behöver inte söka efter honom. Du har honom inom dig." (s. 43)
"Guds tystnad vill få oss att inse hur meningslöst vårt frågande är, därför att det är brist på tillit och överlåtelse." (s. 185)
"Ett kristet liv är en enda stor bejakelse." (s. 195)
"(...) så som Jesus älskar oss bör vi älska varandra. Om vi förstår hur Jesus älskar oss, kan vi också förstå hur vi skall älska varandra. Vår kärlek skall vara en avspegling av hans kärlek." (s. 232)
"Ju mer du lever i kärleken, desto mindre fäster du dig vid andras skavanker." (s. 243)
"Att be om tecken tyder på bristande tillit." (s. 262)
"Ett kristet liv är en enda stor bejakelse." (s. 195)
"(...) så som Jesus älskar oss bör vi älska varandra. Om vi förstår hur Jesus älskar oss, kan vi också förstå hur vi skall älska varandra. Vår kärlek skall vara en avspegling av hans kärlek." (s. 232)
"Ju mer du lever i kärleken, desto mindre fäster du dig vid andras skavanker." (s. 243)
"Att be om tecken tyder på bristande tillit." (s. 262)
"Vi behöver varandra för att växa och mogna. Vi växer ju genom att älska. Kärlek innebär alltid självutgivelse, och därför behöver vi också varandra för att kunna utge oss." (s. 294)
"Varje människas djupaste längtan är att bli fullständigt bejakad som den hon är, och ovillkorligt älskad. (...) I ditt innersta är du inget annat än kapacitet för att ge och ta emot kärlek." (s. 334)
"Den största tjänst du kan göra en människa är att kyssa liv i den gudomliga kärlek som slumrar inom henne." (s. 342)
"Människan är skapad till Guds avbild." (s. 400)
*************
Sic. Det kallar jag en god citatsamling.
"Den största tjänst du kan göra en människa är att kyssa liv i den gudomliga kärlek som slumrar inom henne." (s. 342)
"Människan är skapad till Guds avbild." (s. 400)
*************
Sic. Det kallar jag en god citatsamling.
tisdag 27 december 2011
måndag 19 december 2011
Lite om gudstro
Jag begriper mig inte på övertygade ateister. Hur tänker de? Hur kan de vara så bergfast säkra på att Gud inte finns? Deras hållning är ju lika rabiat, rigid, intolerant, fanatisk etc. som den hos dem de bekämpar - fanatiska troende.
Jag räknar mig inte som fanatiskt troende. Jag räknar mig däremot som troende, men jag går inte omkring och försöker övertyga alla i min omgivning om att de måste bli troende. Så kan jag uppleva många starkt "troende" ateister - de vill få alla andra att tänka som dem.
Det är väsentligt lättare att ha med agnostiker att göra. De har en klädsam ödmjukhet som jag inte finner hos militanta ateister. Militanta ateister är självgoda figurer som är övertygade om sin egen förträfflighet och ser ned på och föraktar troende. Och ateisternas ständiga argument att det är religion som har lett till alla möjliga katastrofer och världskrig och massmord m.m. etc. o.s.v. är nonsens. Mao Zedong (Tidigare stavning Mao Tse-tung) var en av alla tiders mest ondskefulla varelser och han var ateist - för att nu nämna bara ett exempel.
Nå, min kristna tro växte sakta fram. Den blev s.a.s. resultatet av ett långvarigt grubblande. Det påminner om ett pussel. Alla bitar sitter inte på plats, men det går att klart urskilja vad pusslet föreställer. Aldrig blev jag slagen i huvudet av Gud: "Tro!". Nej, likt en smygande indian kom tron liksom ljudlöst in i mitt liv. Mina resonemang med mig själv och andra och mina brottningsmatcher med tro/tvivel ledde mig till slutsatsen att sannolikheten för Guds existens är större än sannolikheten för Guds icke-existens.
Jag påstår mig inte kunna bevisa att Gud finns. Ibland tvivlar jag, men för det mesta tror jag. Det skulle vara klädsamt om ateister kunde sluta slå sig för bröstet och om de inte längre självsäkert ropade att tron på Guds existens bara är trams och dumheter. Troende är inte per automatik dumma i huvudet - som många ateister påstår. Det finns många superintelligenta människor som har en väldigt stark gudstro.
Och det kan inte tillräckligt ofta påpekas: Det handlar om tro - och inte om vetenskap. Om jag hade kunnat bevisa Guds existens rent vetenskapligt, så hade det ju varit irrelevant att prata om tro. Det skulle vara lika ointressant som att påstå: "Jag tror att solen finns" eller "Jag tror att Jorden är rund".
Jag räknar mig inte som fanatiskt troende. Jag räknar mig däremot som troende, men jag går inte omkring och försöker övertyga alla i min omgivning om att de måste bli troende. Så kan jag uppleva många starkt "troende" ateister - de vill få alla andra att tänka som dem.
Det är väsentligt lättare att ha med agnostiker att göra. De har en klädsam ödmjukhet som jag inte finner hos militanta ateister. Militanta ateister är självgoda figurer som är övertygade om sin egen förträfflighet och ser ned på och föraktar troende. Och ateisternas ständiga argument att det är religion som har lett till alla möjliga katastrofer och världskrig och massmord m.m. etc. o.s.v. är nonsens. Mao Zedong (Tidigare stavning Mao Tse-tung) var en av alla tiders mest ondskefulla varelser och han var ateist - för att nu nämna bara ett exempel.
Nå, min kristna tro växte sakta fram. Den blev s.a.s. resultatet av ett långvarigt grubblande. Det påminner om ett pussel. Alla bitar sitter inte på plats, men det går att klart urskilja vad pusslet föreställer. Aldrig blev jag slagen i huvudet av Gud: "Tro!". Nej, likt en smygande indian kom tron liksom ljudlöst in i mitt liv. Mina resonemang med mig själv och andra och mina brottningsmatcher med tro/tvivel ledde mig till slutsatsen att sannolikheten för Guds existens är större än sannolikheten för Guds icke-existens.
Jag påstår mig inte kunna bevisa att Gud finns. Ibland tvivlar jag, men för det mesta tror jag. Det skulle vara klädsamt om ateister kunde sluta slå sig för bröstet och om de inte längre självsäkert ropade att tron på Guds existens bara är trams och dumheter. Troende är inte per automatik dumma i huvudet - som många ateister påstår. Det finns många superintelligenta människor som har en väldigt stark gudstro.
Och det kan inte tillräckligt ofta påpekas: Det handlar om tro - och inte om vetenskap. Om jag hade kunnat bevisa Guds existens rent vetenskapligt, så hade det ju varit irrelevant att prata om tro. Det skulle vara lika ointressant som att påstå: "Jag tror att solen finns" eller "Jag tror att Jorden är rund".
Etiketter:
Begreppsförvirring,
Gud,
Kristendom,
Svårförklarligt,
Tro
lördag 10 december 2011
Ungefär som jag, då...
Det trodde du nog inte om Leif G W - att han har en stark gudstro och är en romantiker. Läs själv här.
måndag 5 december 2011
Vad skulle han ha tyckt?
Ibland frågar jag mig själv: "Vad skulle Jesus ha gjort?". Det är inte så dumt att göra det då och då. Man kan undra vad Jesus skulle ha tyckt om dagens svenska samhälle. Tanken slår mig att han skulle kunna få ett raseriutbrott liknande det han fick i månglarnas tempel. (Se t.ex. här.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



