Hunden är nu vår

Vi har blivit hundägare i förtid. Enligt avtalet med förre hundägaren skulle hunden som vi var fodervärdar för föda fram två kullar innan ägarbyte kunde ske. Men förre ägaren tänkte om. Hunden mådde nämligen inte så bra när hon bar på första kullens valpar. Förre ägaren ville bespara hunden plågan att föda fram en andra kull med valpar. Således blev vi hundägare i förtid. Flott gjort av förre ägaren!

Test

Jag testar videokameran i mobiltelefonen. Inte så tokigt.

Det bräcks

Vi tog oss till Öland och begav oss en bit norr om Äleklinta. Med min nya mobiltelefon tog jag dessa bilder. Kameran i telefonen är bättre än den digitalkamera jag brukade ta bilder med. (Copyright Thomas O.)

Det blåste ordentligt - vilket gjorde det svårt att få eld. Så småningom blev det dock fina glöder så att vi kunde grilla korv. Även hunden fick smaka dessa delikatesser. Man kunde nästan ana våren några veckor bort.

Hundrunda

Gick en runda med hunden.
Tao.

Action!

Denna dag åkte jag buss in till staden för att få hunden klippt. När jag hade lämnat henne hos "frisörskan" gick jag en ganska lång promenad till sjukhusets kafé för att få i mig någon näring. Det skulle ta två timmar innan hunden var klar för "avhämtning" och jag tyckte inte att det var någon vits att åka hem under tiden.

Där på lasarettets kafé satt jag och lät tiden gå. Jag studerade människor som kom och gick. Jag lyssnade på några personer ett par bord längre bort. De satt och pratade så där självbelåtet, förnumstigt och besserwissrigt som många människor gör. Man kan undra varför de inte är statsministrar allihop. De tycks ju veta allting och ha lösningar på alla problem. Så störande.

Och så denna tystnad! Det satt en man där, en kvinna där, en annan man på ett tredje ställe etc. Som små öar i det stora, stora havet. Ingen av dem sade något. Ingen gjorde något. De såg så ensamma och övergivna och alienerade ut. Det var som en scen i en film av Roy Andersson.

Så småningom lämnade jag kaféet och gick ut för att se om svärföräldrarna var hemma. Icke. Det blev en omväg i onödan, kan man tycka, men egentligen var det bara nyttigt att röra på sig och rensa andningsvägarna.

En lång promenad senare var jag tillbaka hos "frisörskan" för att hämta hunden. Vilken skillnad! Jag kände knappt igen henne. Men hon verkar trivas bättre med kort hår. Det blir aldrig tovigt och jobbigt. Dessutom känns pälsen så mjuk. Jag bestämde en ny tid för klippning om tre månader.

I väntan på bussen hem fick hon syn på ett par änder. Så här nära var de varandra:

Nu har hon på en enda dag dessutom åkt buss tre gånger. Det blev en spännande dag för en liten hund. Hon kommer nog att sova tungt i natt. Hon tar annars lugnande tabletter ett tag nu, därför att hon brukar vara nervös på nätterna.

Ett adekvat talesätt

Nu förstår jag att talesättet "Hunden är människans bästa vän" faktiskt inte är så tokigt. Efter en jävla dag på jobbet blev jag hälsad välkommen hem av hunden. Hon blev så glad att hon knappt visste vart hon skulle vända sig. Helt fnattig. I ett sådant läge blir åtminstone jag på lite bättre humör.

En liten filmsnutt

Det är inget mästerverk, men det är i alla fall något.

Hunden fick springa lös och fåglarna kvittrade. Det känns som vår i luften.