Slut

Här och nu slutar jag skriva i denna blogg. Jag ser ingen mening med att fortsätta. Adjö!

Telegram om en Allen-film

Sevärd, originell, charmig. Ganska typisk Woody Allen-film. Jag vet inte vem som annars skulle ha kunnat göra "Midnatt i Paris". Bra betyg hos svenska kritiker. Jag håller mest med Onyanserat.

Häpp!

Musikhistoria... - detta!

Dagens haiku

Tomas Tranströmers
dikter - som diamantsnitt
genom det dunkla.

Mastig nostalgitripp

Nostalgiskt så det förslår. Börje Lundbergs och Ammi Bohms "Boken om Bildjournalen" (2011) är en guldgruva för alla nördar som vill gräva ned sig i detaljer om den här tidens (1954-1969) kultur- och nöjesliv. Här finns porträtt och artiklar om s.k. kändisar som slog igenom då och som i vissa fall fortfarande är kända (Då kan de kallas "ikoner" och exempel på sådana är Elvis Presley, Marilyn Monroe och James Dean) eller så är de numera i det närmaste bortglömda (som t.ex. Mamie Van Doren, Leslie Caron och Martine Carol).

Olika personer får berätta vad Bildjournalen betydde för just dem: Titti Sjöblom, Towa Carson, Bibi Johns, Lars Lönndahl och många, många fler.

Här finns listor av olika slag, som t.ex. "Toppen just nu" - från våren 1958 och framåt listade tidningen de populäraste låtarna just då; här finns en djungel av bilder på enskilda och grupper; här finns kortversioner av skivrecensioner; här finns... ja, mycket blir det. Boken är på 577 sidor och kan med fog kallas ett gediget arbete.

Här får man veta - eller blir påmind om - en kolossal massa saker som hände under denna tid. Jag levde själv då, men i början av perioden var jag alltför liten för att ha haft några medvetna upplevelser av vissa företeelser och fenomen. Det mesta här får mig att tänka "Just så var det!", medan en del annat får mig att tänka "Men var det så det var?!?!" Vill man som ung i dag skaffa sig en inblick i vad som hände då är det möjligt att boken fungerar väldigt bra. Layouten är s.a.s. ungdomlig och avsiktligt lättsmält. Boken är liksom gjord för att sitta och bläddra lite lagom förstrött i, peka finger och utbrista i skratt eller häpnad. Den är inte gjord för att läsas sida för sida, från pärm till pärm. Man får lust att bläddra fram och tillbaka, hit och dit och kors och tvärs.

Men... Hur svårt skall det vara att göra ett vettigt register? Jag kan förstå om det var jobbigt att göra register till faktaböcker av det här slaget före de gamla skrivmaskinernas tid. Men nu har vi passerat tiden med elektriska skrivmaskiner och deras raderband - nu lever vi i datorernas tid. Det borde nu vara jämförelsevis bagatellartat att göra ett heltäckande register till en sådan här bok. Det tyder på en viss lättja eller nonchalans att man inte har gjort det - och det drar ned betyget. Därför får denna bok "bara" en nia på en tiogradig skala.

Om man gör en digitaliserad version av denna bok är den totala succén given. Lika säker som att vår planet snurrar runt solen och inte tvärtom.

Dagens länktips

Ett spännande liv hon levde - Elisabeth Bergstrand-Poulsen.
Detta hus är nu i privat ägo - och är kanske snart ute till försäljning. Om jag hade pengar...

En irriterande bra bok

Katarina Johanssons bok "Badskumt : gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg" (2011) gjorde att hon fick årets konsumentpris. Det känns helt adekvat. Boken är en väckarklocka. Den är så irriterande att jag inte orkar läsa den. Jag blir förbannad. Jag tänker kopiera väl valda sidor ur den och passa mig noga i fortsättningen när jag köper diverse varor som skall få mig att se mindre ofräsch ut, lukta gott etc. Läs gärna detta och detta.

Några rader om "White material"

Nähä. Att Isabelle Huppert är med i en film betyder inte att den filmen måste vara bra. "White material" är en undermålig film. Att svenska kritiker gav den ett ganska bra betyg förvånar mig inte. Det var förutsägbart. I min bok får den här filmen bara en tvåa. Läs den här recensionen - det räcker.

Några rader om "Medan åren går"

Överens igen... Svenska kritiker tyckte att "Medan åren går" är värd en fyra på en femgradig skala. Så tycker även jag. Den är bättre än medel, men den är inget mästerverk.

Lesley Manville som spelar Mary gör en fantastisk insats. I början av filmen tyckte jag att hennes rollkaraktär var ett "pain in the ass", men ju längre tiden går desto mera tycker jag synd om henne.

En väldigt positiv sak med denna film är det varsamma användandet av musik. När det bör vara tyst är det tyst. En annan detalj som imponerar lite på mig är skapandet av stämning. Ibland trodde jag mig vara förflyttad till en engelskspråkig version av någon tidig Lars Norén-pjäs - och det är inte så tokigt.

Däremot kan man undra vad själva poängen med filmen är. Möjligen är den en hyllning till god vänskap. Det är i så fall inte fel.

Dagens haiku

Ett liv med frågor
blir även ett liv som fylls
med utropstecken.

Dagens haiku

Naken kejsare,
tramsets kung, blott en dåre,
hyllas som en gud.

Kors provocerar

Hå hå ja ja, det händer så mycket konstigt här i världen. Som t.ex. detta. En period bar jag detta kors runt min hals, men det är nu försvunnet:

Nu bär jag ett annat kors runt min hals - varje dag. Om någon blir provocerad av det, så må det ske.

Dagens haiku

Alltför mycket makt
trivs inte i samma rum
som sansad etik.

Dagens haiku

Lugnt och elegant
svävar albatrossen - tack
vare sin storlek.

Dagens haiku

Morgonen jäktar
inte för att bli något
annat - trivs med sig.

Struntfilm

Det kan inte ställas särskilt höga krav om en film skall få kultstatus ifall "The Blues Brothers" skall kallas kultfilm. Hur har den kunnat få 7,9 i betyg? Den är ju kass. Rolig? Jag skrattade inte en enda gång. Smarta repliker? Ho, ho, det finns lika smarta repliker i någon bok för "slukaråldern". Tuffa biljakter? De är löjliga. Detta är en infantil och banal film. Den är lika kultiverad och försedd med eleganta finesser som ett knytkalas bland neanderthalare i en grotta. Det enda som är bra med den är musiken. Skaffa soundtracket och strunta i filmen.

Jag läser efilmcritic och håller med dem som ger riktigt låga betyg. "Way overrated", "Simply the most overrated comedy of all time", "Utter garbage", "Dull and melodramatic for a comedy" och "I just don't think it's funny - at all".

Några rader om en hjärnträningsbok

Michael Powells bok "Kickstarta hjärnkontoret" (Kakao, 2011) är en riktigt bra bok med allehanda tips om hur man kan använda hjärnan på ett bättre sätt. Jag ger den en fyra på en femgradig skala. Om den hade haft ett register, så kunde betyget blivit en femma. Layouten är riktigt tilltalande och dispositionen är någorlunda klar och redig. Men jag vet inte var de fick "50 smarta tips" ifrån. Boken innehåller nästan 60 kapitel och så gott som varje kapitel har flera goda råd. En annan underlighet är etiketterna högst upp på varje högersida: "fysiskt, känslomässigt, själsligt, sensoriskt, limbiska systemet, kreativt, proprioceptiskt, metakognitivt". Det känns en aning krystat och jag undrar till vilken nytta det är - när man ändå inte har något schema över vilka kapitel som får vilka etiketter.

En del av innehållet är gammal skåpmat, men mycket är nytt för mig. Här finns tips om nyttig mat, hur man stressar av, hur man förbättrar arbetsminnet etc. En positiv och stärkande bok som bör läppjas i lagom stora portioner. Att sträckläsa den från pärm till pärm kan bli lite väl "mastigt".

Exempel på bra tips? Jag väljer "10 hjärnförstärkare":
1. Sov
2. Träna
3. Lär dig något nytt
4. Ät hälsosam mat
5. Umgås
6. Egentid
7. Lär dig spela piano
8. Skratt
9. Ersätt dåliga vanor med bra vanor
10. Utmana dina föreställningar
(s. 18ff)

Några bilder

Körde en runda. Gick en promenad. Tog några bilder.

Det känns att våren är på väg.
(Copyright Thomas O.)

Han försvann?

En bra låt med en bra sångare - här. Vad hände sedan?

Dagens haiku

Medan tiden går
torde allting förändras.
Nu blev genast då.

Med en blinkning

Det är kanske inte helt korrekt att gilla detta en dag som denna, men jag tar risken.

Dagens haiku

Utan kvinnan i
mitt liv vore jag endast
ett rö för vinden.

Inte nytt

Ursäkta, men nog tycker jag att det finns vissa likheter mellan Jangir Maddadis formgivning

och det här gamla färgpusslet:

Innovativt och kreativt? Tja...

Dagens haiku

Han tror sig vara
bäst i sköna konsterna
- amatör bara.

Hur orkar de?

Ett sådant otroligt tjafs. Hur orkar de? Dessa besserwissrar, dessa nickedockor som ser spöken mitt på ljusa dagen, dessa svart-/vitmålare, dessa tröttnissar... Här.

Jag fortsätter att tro på Gud, jag fortsätter att vara kristen, jag fortsätter att gå i kyrkan etc. - vad än Sturmark och hans hatfulla och intrigerande fårskock i Förbundet De Bättrevetande Ateisterna anser om det.

Suveränt

Jag kan inte undanhålla er detta. Här är studioversionen och här är en liveversion. Båda går utanpå det mesta. Något sådant som detta får vi aldrig aldrig aldrig se eller höra i Melodifestivalen.

Ingen trygghet

Tidigare har jag i en viss enfald inbillat mig att tillsvidareanställda inom offentlig sektor s.a.s. har sitt på det torra. Jag trodde blåögt att de inte kunde bli uppsagda - utan bara omplacerade - om de sköter sitt arbete klanderfritt. Nu vet jag bättre. En duktig kollega till mig har blivit uppsagd därför att kommunen skulle spara genom att lägga ner all verksamhet som inte är lagstiftat obligatorisk. Så trygg var den anställningen...

Man måste kunna driva med jättestora egon

Ja, här får jag hålla med Jonas Gardell - trots att jag kan vara oenig med honom i en del andra frågor.

Så onödigt

Del av skärmbildsdumpning från Aftonbladet nyss:

Men... Hallå där... Varför skulle hon banta? Det var väl inget fel på henne när hon vägde 80 kg?

Ett gudomligt bra citat

Dagens episteltext är så lysande att alla eventuella kommentarer av mig känns otympliga och redundanta.

Andra korinthierbrevet 6:1-10

"1 Som Guds medhjälpare uppmanar jag er också att inte kasta bort den nåd ni tar emot från Gud.
2 Han säger ju: Jag bönhörde dig när stunden var inne, jag hjälpte dig på frälsningens dag. Nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag.
3 Jag vill inte vara till anstöt för någon, ingen skall kunna anmärka på min tjänst.
4 Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till: med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd,
5 under prygel, fångenskap och upplopp, under möda, vaka och svält,
6 med renhet, kunskap, tålamod och godhet, med helig ande, uppriktig kärlek,
7 sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar,
8 i ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Jag kallas villolärare men säger sanningen,
9 jag är misskänd men ändå erkänd, jag är nära döden men ändå lever jag, tuktad men inte till döds,
10 plågad men alltid glad. Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt."

Välkommen tillbaka

Charmig är bara förnamnet... Hon kommer tillbaka enligt detta. Det tackar jag för.

Svårt val

Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på vilken musik jag vill att någon spelar under min begravning. Jag har i ett tidigare sammanhang valt denna. Men jag kan lika gärna tänka mig denna. Jag har däremot svårt att tänka mig denna. Över huvud taget tror jag att det är lämpligast med ett helt instrumentellt stycke. Om det tvunget måste vara sång, så skulle jag exempelvis kunna godkänna detta.

Dagens haiku

Möten - tidstjuvar!
Många dagar i mitt liv
borta för intet.