Överens igen... Svenska kritiker tyckte att "Medan åren går" är värd en fyra på en femgradig skala. Så tycker även jag. Den är bättre än medel, men den är inget mästerverk.
Lesley Manville som spelar Mary gör en fantastisk insats. I början av filmen tyckte jag att hennes rollkaraktär var ett "pain in the ass", men ju längre tiden går desto mera tycker jag synd om henne.
En väldigt positiv sak med denna film är det varsamma användandet av musik. När det bör vara tyst är det tyst. En annan detalj som imponerar lite på mig är skapandet av stämning. Ibland trodde jag mig vara förflyttad till en engelskspråkig version av någon tidig Lars Norén-pjäs - och det är inte så tokigt.
Däremot kan man undra vad själva poängen med filmen är. Möjligen är den en hyllning till god vänskap. Det är i så fall inte fel.
En väldigt positiv sak med denna film är det varsamma användandet av musik. När det bör vara tyst är det tyst. En annan detalj som imponerar lite på mig är skapandet av stämning. Ibland trodde jag mig vara förflyttad till en engelskspråkig version av någon tidig Lars Norén-pjäs - och det är inte så tokigt.
Däremot kan man undra vad själva poängen med filmen är. Möjligen är den en hyllning till god vänskap. Det är i så fall inte fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar