Rundalänk

Dagens länktips - här.

Några rader om en annan CD

Now we're talking. Det här är något helt annat än Lykke Li. Jag föredrar Kajsa Grytt hundra gånger om. Det här är äkta och genuint. Här andas det genomlevd erfarenhet. Och Kajsa Grytt har en väldigt sensuell röst. Kritikerna har - som många gånger förr - fel. Betyget 3,8 är tramsigt lågt. En stark fyra är mera adekvat - trots att vissa melodislingor är en aning för banala och primitiva.

Några rader om en CD

Tja, jag vet inte. Jag tycker Lykke Li är överskattad och "hajpad". Jag tycker hon har en barnslig röst. Det här är inte någon musik som berör mig. För mig är det tämligen ointressant. Att kritikerna ger detta album 4,1 förvånar mig inte. Det hör liksom till. Men i min bok är detta konstlat och tillgjort, alltför ungdomligt och poppigt. Det är inte tillräckligt erfaret och äkta för mig.

Inte korrekt att gilla detta?

Det är kanske barnsligt av mig, men jag tycker att den här videon är bra och håller fortfarande.

Festivalguide

Hittade den här - tog med den hem:

Vilken skatt! Om man ändå hade tid och pengar i överflöd... Här är hemsidan.

En viss erfarenhet kanske är bra?

Varför blir jag inte förvånad när jag läser detta?

Skönsång igen

Så himla bra. Mera om denna sångerska här.

Skickligt pianospel

Jag gillar alltid skicklighet. Det behöver inte handla om de sköna konsterna. Det kan lika väl handla om matlagning, snickeri, handarbete, reparationer eller vad som helst annat som gör världen ett snäpp bättre. Således gillar jag exempelvis detta klipp.

Oj då

Första sommardagen i slutet av april? Man kan börja undra. Hur som helst blev det första tillfället i år till att klippa gräset och rensa bort diverse ogräs längs ena väggen. Nog känns det som om sommaren har bråttom att kliva fram på scenen.

Bra kriminalserie

Riktigt bra - "Brottet och straffet".

Det gäller att hänga med. Man får inte nicka till eller t.ex. läsa en bok samtidigt. Och - eftersom det visas på SvT - så slipper man dessa stupida reklamavbrott.

Några ytterligare rader

Jag har tidigare bloggat om denna bok här. Nu har jag läst ut den. Faktum kvarstår. Denna bok är ett mästerverk.

Den är en sådan bok som jag tänker köpa så fort jag anser mig ha tillräckligt med pengar för det. Och det, skall ni veta, är ett bra betyg. Här har vi en bok som man bör äga, som man bör återvända till, stryka under i, skriva kommentarer i etc. Här är en bok som borde vara obligatorisk läsning i t.ex. en studiecirkel om kristen tro. Här finns mycket att samtala kring - aha-upplevelser och diskutabla saker blandat.

Det känns i det här sammanhanget lite futtigt att komma med citatexempel. Jag vill i stället rekommendera till läsning av denna bok.

Bra stöd

När man ser och lyssnar på den här konsertfilmen så blir det uppenbart att Mick Taylor var en lysande gitarrist.

En sång om påsken

Varför firar vi påsk? Är det för att frossa? Nej. Se och lyssna.

Farväl

Nu är "Sveriges mästerkock" slut. Det har varit en serie som jag har följt med stort intresse. Den har haft tävlingsmoment och jurybedömningar utan att det blev förnedrings-TV. Bra jobbat, TV4! Ännu bättre hade det blivit utan alla dessa infantila reklaminslag.

Och så vann ju rätt person...

Gör allting själv

Det finns onekligen en poäng med den här "kolumnen".

Det började med de där biltvätthallarna där man själv skulle tvätta bilen. På den vägen är det. Till slut får man väl själv på något sätt fixa sin egen begravning.

Gamla klipp

Intressant om blues:

och:

Jag låter dem tala för sig själva.

Man skall inte vara sjuk i det här landet

Dagens kanske viktigaste länk - här.

Hemma hängig

I morse trodde jag att jag hade kontroll över min yrsel och mitt svaga illamående. Men så kändes det plötsligt som om jag skulle vomera. Jag vågade inte ta risken att åka till jobbet. Hur kul skulle det vara att må illa på bussen - eller på jobbet?

Alltså stannade jag hemma. Jag glodde på TV, jag läste, jag löste korsord, somnade och vaknade om vartannat.

Dagens behållning är ett citat ur den bok av Magnus Malm som jag redan har nämnt:

"Vi står alltid inför ett mysterium när vi står inför en annan människa." (s. 127)

Kvasivetenskaplig gallimatias

Jag gjorde - på skoj - ännu ett IQ-test på nätet. På engelska den här gången. Resultatet blev "Very good"! Jag skulle ha en IQ över 140.

Det är trams. Jag vet vilken IQ jag har. Jag har gjort ett riktigt övervakat och kontrollerat Mensa-test en gång. Den här bloggen har den adressen som den har av en anledning.

Rätten till känslor

Jag får anknyta till den tidigare posten om Magnus Malms bok "Ett hjärta större än världen". Han menade där bl.a. att det var tokigt att göra vreden till en dödssynd. Jag förstår vad han menar.

Känslor ljuger inte. Är det så jag känner, så är det så jag känner. Det finns en anledning till känslan.

Det händer mig då och då att jag tar väldigt illa vid mig och blir upprörd, irriterad, förbannad etc. När den person som har orsakat detta då säger "Du får inte ta det på det viset", så kan jag bli ännu mera irriterad. Jag får visst ta det på det viset! Det är min första känslomässiga reaktion. Jag har rätt att känna det jag känner. Om det sedan visar sig att det var en irrationell reaktion - ja, det är en annan sak. Men känslorna ljuger aldrig. Kände jag mig t.ex. förolämpad, så kände jag mig förolämpad. Rätt eller fel, men så blev det.

I Skåne mår Jantelagen hur bra som helst?

Jag har en liten hypotes: jag tror att Jantelagen är olika stark i olika landskap. Jag tror att den är extra stark i Skåne.

Jag tror att det var en av de bästa saker som någonsin har hänt i hela mitt liv: att jag kom bort från Skåne. Jag misstänker att jag skulle ha gått under eller blivit en total nolla om jag hade stannat kvar i Skåne. Jag hade troligen blivit tillintetgjord och kvävts. Det hade kvittat vad jag hade gjort eller hur "duktig" jag hade varit. Ingen hade ändå räknat med mig.

En sann historia som har lite relevans i sammanhanget: En av mina bröder var fruktansvärt duktig i skolan. Han var en lysande stjärna i gymnasiet. När jag sedan kom in på gymnasiet och skulle ha min första kemilektion frågade läraren:
- Är du bror till [Censur]?
Jag:
- Ja(?)
Läraren:
- Är du lika duktig som honom, så kommer vi att få trevligt ihop.

Sug på den.

Den frågan och den kommentaren har förföljt mig hela livet. Det var ju underförstått "Om du inte är lika duktig som din bror, så kommer vi inte att få trevligt ihop".

Jag har alltid levt i skuggan av mina äldre bröder. Det var nog det bästa som skedde - att jag kom bort därifrån. I närheten av dem skulle jag ha varit en skuggfigur. En "Nowhere Man".

Några rader om en lysande bok

Jag brukar ha som princip att inte blogga om en bok innan jag har läst ut den. Men nu frångår jag min egen princip. Man måste vara flexibel. Det finns en särskild anledning till att jag vill blogga om den här boken innan jag har läst ut den.

Så här är det: Magnus Malms bok "Ett hjärta större än världen - att följa Jesus enligt Bergspredikan" (Libris, 2009) är briljant, makalös, genial, mästerlig!

Jag får anledning att återkomma med en mera ingående bloggpost senare. Just nu vill jag bara ge några exempel på vad jag anser vara så utomordentligt bra formulerat.

"En andlighet som bara syftar till min egen upplysning kan aldrig leda mig till frihet, vare sig den kommer i häftiga känslorus eller kontemplativ stillhet. Det är först när människan ser sitt liv som ansvarig och delaktig i ett större tjänande som hon fullt ut återfår sin fulla mänsklighet och blir fri att återspegla Gud" (s. 49)

"Vreden är ju till sitt väsen en frisk reaktion när gränser kränks, mina egna och andras. Att ta sin vrede på allvar är att ta sig själv på allvar." (s. 73)

"Känslorna talar alltid sant. De ljuger aldrig. Om någon säger 'jag är rädd' är det inte meningsfullt att säga 'där har du fel'. Därför är känslorna alltid värda att lyssna till. De berättar alltid något för oss, något om vad som händer inom oss. Här är känslorna intimt förknippade med kroppen. Ju starkare känslor desto starkare känner vi av dem i vår kropp, positiva som negativa. (...)
Däremot säger känslorna inte nödvändigtvis något om rätt eller fel. Om en gift man känner dragning till en annan kvinna, är det förvisso känslor han ska lyssna till. Om han låtsas som om de inte finns, är risken betydligt större att känslorna till slut övermannar honom och han hamnar i något han djupast inte vill. Känslorna talar sanning: han är attraherad av henne. Men de talar inte om vad som är rätt: det vore fel att bryta trohetslöftet till hustrun." (s. 73f)

Sic. Man läser inte så kloka meningar varje dag.

A beam in your eye

You think that I'm your slave
- a puppet on a string.
Don't like how you behave
- you just don't know a thing.

I ain't your little toy
- simply use or refuse.
Stop treat me like a boy
- I'm a man for good use.

You settle and you fix,
think that I don't get it.
I can see through your tricks.
Think again and set it.

You love to have control.
I'm a beam in your eye.
I quickly change my role
whenever you pass by.

You think that life's a game
where people are pieces.
Well, remember my name.
I know many species.

Tja...

Vem vet? Jag kanske börjar blogga igen. Facebook verkar inte tillåta att sådana som jag brer ut sig för mycket. Man skall väl bara skriva "Hej!" och "Hej då!" i princip. Man får inte visa sig duktig. Man får inte sitta på några höga hästar. Man får inte göra sig "märkvärdig". Man skall bara vara en i mängden. Eller?

Stopp

Nu har jag gått med i Facebook. Det får konsekvenser. Jag kan inte samtidigt hålla i gång den här bloggen och vara aktiv i Facebook. Där går gränsen. Jag slutar därför nu att skriva i denna blogg.

Tack för den tid som varit och tack för alla positiva kommentarer!
Farväl.

Jag - en tröttnisse

Ni får ursäkta. Jag är trött och sömnig. Vi syns förhoppningsvis i morgon!

En betydande fotokonstnär

Ah, vilken fantastisk fotograf hon var - Imogen Cunningham.

Jag vågar inte lägga ut någon av hennes bilder här. Man vet aldrig vad som kan hända. Jag ger i stället detta enkla tips: "googla" hennes namn och klicka på "Bilder". Av någon anledning gillar jag särskilt hennes nakenfoton.

Premiär

I dag blev det premiär för grillen. Ännu ett vårtecken!
Och i förmiddags promenerade vi i vildmarken och såg ett helt hav med blåsippor.
Härligt!

"Charmtroll"

Hon får mig att tänka på en låt med Björn Skifs - "härligt, härligt, men farligt, farligt"... Marika vid ena pianot i "Så ska det låta" har ju en utstrålning som borde kunna driva ett kraftverk. Har hon en fan club?

Några rader om "Hämnden"

Sedd:

Susanne Bier är en av mina favoritregissörer. Efter att ha sett "Hämnden" tycker jag likadant. Jag tycker mycket om hennes sätt att berätta en historia, hennes dramaturgi, hennes användande av musik, hennes val av kamerapositioner m.m.

I min s.k. bok får "Hämnden" en stark fyra. De kritiker som har gett filmen en trea förstår jag mig inte på. Har de hjärta av sten? Hur kan man som en recensent påstå "att det är omöjligt att gjuta riktigt liv i en berättelse med Biers arrangerade pekpinnesdramaturgi är 'Hämnden' ett skolexempel på"? Vad är det för nonsens? Vad menas med "arrangerade pekpinnesdramaturgi"? Trams. Vadå "riktigt liv"? Vad behöver den recensenten för att bli nöjd? 3D? Susanne Biers senare filmer engagerar alltid. De är fulla av liv. Om man inte ser eller uppfattar det, så är det inte Biers fel.

Jag har en plan

Nu skall jag skriva en text som skall gå till historien. Men inte här. Det skall bli en sångbar text med bra rytm. Den skall vara så tät och djup att både Bob Dylan och Leonard Cohen skulle kunna bli gröna av avund. Någon annan får skriva musik till texten. Det klarar jag inte av. Det enda jag har "komponerat" är ungefär lika avancerat som "Gubben Noak". Så småningom hamnar den nog på YouTube, men det blir en annan historia.

Några rader om en filmdebut

Sedd:

Visst är det en bra debut. Betyget 3,5 hos kritikerna är rimligt. Men Alicia Vikander! Hon är värd en klockren femma. Låtom oss få se henne i många bra filmer framöver. Det är kanske en gång per årtionde som det kommer fram en sådan självlysande stjärna i det här landet.

Favorit i repris

Jag hoppas att hon snart kommer ut med ett nytt album. Det är slöseri med talang om hon inte spelar in.

En annan bok om det s.k. styckmordet

Jag ger mig inte. Jag fortsätter om Catrine da Costa-fallet. Hanna Olssons bok "Catrine och rättvisan" (1990) har i olika sammanhang dömts ut.

Man har insinuerat att Hanna Olsson skrev utifrån ett enda intresse - den militanta feminismens. Man antydde att hon inte hade "alla bestick i lådan", att hon var flummig, osaklig och vimsig. Man tyckte ungefär att hon var en stollig fjolla. När jag nu har läst den här boken för andra gången kan jag inte hålla med om den kritiken. Boken är klar och redig, välstrukturerad och balanserad.

Jag tänker inte här ge mig in i en redogörelse för alla reaktioner som kom på denna bok. Låt mig bara påminna om att vissa macho-män inte alls gillade den. Leif G. W. Persson var en av dem. Och vem säger emot professor Persson? Ingen. Det som LGWP säger står alltid oemotsagt. Hans uttalade åsikter blir genast ristade i sten och hållna för Den Definitiva Sanningen. Halleluja. Det verkar som om LGWP har ensamrätt i detta land att yttra sig om något som har med kriminologi att göra. Att det finns andra människor som också vet en del om kriminologi tycks inte vara det minsta relevant. Och människor som inte är lika insatta som LGWP i ett särskilt fall skall väl enligt honom bara hålla käften.

Nå, min åsikt är att alla som fortfarande är intresserade av Catrine da Costa-fallet måste läsa Hanna Olssons bok. Hennes funderingar och tankar kring rättvisa, klass och kön är mycket läsvärda.

"Maktens utövande sker i hög grad genom att makten bestämmer vilken bild av verkligheten som skall gälla. (...) den medicinska och den juridiska världen har som ledstjärnor för sitt arbete saklighet, objektivitet, förmågan att skilja på fakta och värderingar. Detta genomsyrar dokumentens utformning och språk. Som om den strikta, yrkestekniska språkdräkten vore en garanti för att man inte kan vara osaklig, subjektiv och känslomässigt styrd." (s. 210)

"Helin [Åklagaren - min anm.] ville ursprungligen inte ha några 'fladdriga vittnen' i rättssalen; de prostituerade som hade kännedom om viktiga fakta i målet fick inte tala." (s. 211)

Här tänker jag att allting kanske hade tagit en annan vändning om dessa "fladdriga vittnen" hade fått berätta. Jag menar: de var väl inte drogpåverkade 24 timmar om dygnet?

"En kvinna som missbrukar och prostituerar sig för att få pengar till sitt missbruk har inget människovärde. Hon finns inte som människa, hon är fånge i den bur där gränserna har satts av andra. (...)
Som en röd tråd genom hela skeendet finns synen på 'den fallna kvinnan'. En journalist uttryckte det tydligt: 'Den som ger sig ner i en ormgrop blir förr eller senare biten, det hör dessvärre till yrkets risker.' [Som om vi alla alltid har ett fritt val... - min anm.] Den kvinna som utsätter sig för den aggressiva sexualiteten i prostitutionen får skylla sig själv. Med ett sådant synsätt placeras kvinnan utanför lagen och den mänskliga omtanken. Mannens handlingar osynliggörs och vi behöver inte beröras av den som själv 'väljer' sin olycka." (s. 214)

Nej, gott folk. Jag har min uppfattning klar. Och den bygger delvis på denna bok, delvis på Borgnäs' bok och slutligen på mina egna - ursäkta mig, LGWP, helt amatörmässiga - funderingar. En av de sistnämnda är att det finns personer som har en sådan grandios uppfattning om sig själv och sin egen betydelse att de inte har några problem med att t.ex. känslokallt och oberört ljuga i en domstol.

Märkliga tankebanor

Antagligen är det inte alla gånger lätt att begripa hur jag tänker. Ibland förstår jag det inte själv. Som nu t.ex. Jag började med att tänka på Leif G. W. Persson. Sedan kom jag att titta på en parodi på Jan Myrdal. Och så gled jag över till detta:

Om du frågar mig, så anser jag att Ulf Thorén var ett geni. Han insåg tidigare än de flesta TV-mediets möjligheter. Ofta var hans humor rent visuell.

Dagens haiku

Ingen skall nå mig.
Jag har parallella liv -
någon annanstans.

En god tidning

När jag var i Kungliga Hufvudstaaaden köpte jag den här:

Jag tycker att det är min plikt som medmänniska. Här vet jag att pengarna används till ett bra ändamål. Jag tänker alltid när jag hamnar i en sådan situation (Hm...) att det - under andra omständigheter - lika gärna hade kunnat vara jag som stod där och sålde denna tidning. Jag är tacksam för det liv jag lever.

Läs mera här.

Mera skönsång

Mycket kan hända i Royal Albert Hall. Jag hade gärna varit med om detta:

Dasshumor

På vägen hem från Kungliga Hufvudstaaaden stannade vi vid ett matställe och använde toaletten där. På insidan av dörren hade någon skrivit följande.

- Vad är det för skillnad på en snigel och en BMW?
- Eh?
- På snigeln sitter slemmet utanpå.

Klok design

Jag har tidigare givit exempel på föremål som jag tycker har en dum design. Vän av ordning tycker väl att jag skall ge exempel på "smart" design. OK. Här ovan ser du ett sådant exempel. Man bara hänger den ovanpå dörren. Den kan inte trilla ned, den lämnar inga fula spik- eller skruvmärken och den tar bara liten plats. På den kan man sedan hänga handdukar, morgonrockar eller annat man känner för.

En tipi utanför ett museum

Vi körde till Kungliga Hufvudstaaaden. Där besökte vi bl.a. Tekniska museet. I en väntan befann jag mig utanför Etnografiska museet. Där såg jag en tipi. Utanför tipin fanns dessa två skyltar:

Mycket klokt. Jag instämmer.