Paulus får sista ordet i dag - här.
torsdag 29 september 2011
Klar - med två favoriter i repris
Nu har jag - på den lilla riktigt fria tid jag egentligen har - korrekturläst färdigt ett manus på drygt 220 A4-sidor. Jag känner nu behov av att länka till två YouTube-klipp som jag tycker mycket om (och har länkat till förut). Det gör jag inte bara för att glädja och belöna mig själv utan mera för att det känns rätt och riktigt att påminna om hur viktiga kärlek och omtanke är. Tag varje tillfälle att säga "Jag gillar dej!" eller något liknande till någon som du faktiskt tycker om. Var så god:
Den här
och
den här.
Den här
och
den här.
onsdag 28 september 2011
tisdag 27 september 2011
måndag 26 september 2011
söndag 25 september 2011
Polanski påminner om Polanski
Sedd:
Jag kanske borde låta bli att skriva något om en Polanskifilm - eftersom Polanski är en av mina främsta favoritregissörer. Jag rankar flera av hans filmer som filmhistoriens största verk. Och jag vågar påstå att jag skulle kunna identifiera en Polanskifilm som en film av Polanski vid ett "blindtest". Han har en egen stil som han har finslipat intill fulländning - och jag avgudar den.
När jag ser "The Ghost Writer" ser jag ännu ett mästerverk av mästaren. Men han kan bättre. Ett mindre mästerverk av Polanski är dock ett mästerverk. Här känner jag igen hans hantverk från "Rosemarys baby", "Tess" och "Chinatown" - för att bara nämna tre av hans storverk.
Det finns nog ingen annan filmregissör som är så makalöst skicklig på att göra exakt lagom långa scener, åkningar och panoreringar. Hans "tajming" är enastående. Och han är fenomenal på att använda eller inte använda musik respektive tystnad. För att inte nämna hans sätt att skapa stämning...
Svenska recensenter skrev så här. Jag håller väl mest med SvD - men jag är inte beredd att ge full pott. Jag skulle ha gett fem prickar på tärningen. Hänvisningen till "Chinatown" är helt adekvat och relevant - men "Chinatown" är snäppet bättre än "The Ghost Writer".
När jag ser "The Ghost Writer" ser jag ännu ett mästerverk av mästaren. Men han kan bättre. Ett mindre mästerverk av Polanski är dock ett mästerverk. Här känner jag igen hans hantverk från "Rosemarys baby", "Tess" och "Chinatown" - för att bara nämna tre av hans storverk.
Det finns nog ingen annan filmregissör som är så makalöst skicklig på att göra exakt lagom långa scener, åkningar och panoreringar. Hans "tajming" är enastående. Och han är fenomenal på att använda eller inte använda musik respektive tystnad. För att inte nämna hans sätt att skapa stämning...
Svenska recensenter skrev så här. Jag håller väl mest med SvD - men jag är inte beredd att ge full pott. Jag skulle ha gett fem prickar på tärningen. Hänvisningen till "Chinatown" är helt adekvat och relevant - men "Chinatown" är snäppet bättre än "The Ghost Writer".
lördag 24 september 2011
fredag 23 september 2011
torsdag 22 september 2011
En rolig bok om trista saker
Att en bok om trista saker kan bli riktigt rolig låter väl som en paradox. Men i det här fallet är det sant. Johan Tells bok "Trista sevärdheter" (2011) handlar om just det som man tror att den handlar om - och det blir roligt.
Hur man har kunnat inbilla sig att dessa s.k. sevärdheter skulle anses vara värda att se är oftast en gåta. Johan Tell beskriver ett exempel så här:
"Turismen räknas numera till en av världens största ekonomiska verksamheter. Därför tycker jag att det är viktigt att diskutera vad som får oss att resa, får oss att besöka en annan svensk plats än den vi själva bor på. För när företrädare för Visit Sweden säger saker som 'Sverige behöver tydliga och exotiska ikoner' och applåderar det planerade bygget av världens största älg utanför Skellefteå är det angeläget att någon står bredvid och säger 'Låter inte det där väldigt trist?' och ifrågasätter om denna typ av spektakel är vad vi ska lägga kraft och pengar på." (s. 5)
Jag håller fullständigt med författaren om att de ansvariga bakom vissa sådana här stolleprov skulle ställas till svars. Man kan fråga dem: "Hur i all sin dar tänkte ni när ni trodde att detta skulle vara en sevärdhet?". Man skulle kunna säga till dem: "Detta är falsk marknadsföring. Detta är vilseledande information."
Boken rymmer 121 exempel på just trista sevärdheter. Varje bild har en informativ och roande bildtext. Vissa exempel på sevärdheter är så oerhörda att man helt kan tappa tron på mänskligt omdöme. Det blir pekoral och kitsch i en gräslig blandning.
Två ytterligare exempel:
Från Citadellet i Malmö: "Skålgropsstenen från Fosie har fem skålgropar (rödmålade). De är kanske från bronsåldern." (s. 15)
Jag dör av nyfikenhet! Nästa gång jag är i Malmö måste jag besöka denna sevärdhet! (Ironi)
Ja, så håller det på. "Att vilja men inte kunna" skulle kunna vara en adekvat beskrivning av den monumentala inkompetens som de ansvariga bakom dessa "turistmagneter" har visat.
Besök gärna hemsidan!
"Turismen räknas numera till en av världens största ekonomiska verksamheter. Därför tycker jag att det är viktigt att diskutera vad som får oss att resa, får oss att besöka en annan svensk plats än den vi själva bor på. För när företrädare för Visit Sweden säger saker som 'Sverige behöver tydliga och exotiska ikoner' och applåderar det planerade bygget av världens största älg utanför Skellefteå är det angeläget att någon står bredvid och säger 'Låter inte det där väldigt trist?' och ifrågasätter om denna typ av spektakel är vad vi ska lägga kraft och pengar på." (s. 5)
Jag håller fullständigt med författaren om att de ansvariga bakom vissa sådana här stolleprov skulle ställas till svars. Man kan fråga dem: "Hur i all sin dar tänkte ni när ni trodde att detta skulle vara en sevärdhet?". Man skulle kunna säga till dem: "Detta är falsk marknadsföring. Detta är vilseledande information."
Boken rymmer 121 exempel på just trista sevärdheter. Varje bild har en informativ och roande bildtext. Vissa exempel på sevärdheter är så oerhörda att man helt kan tappa tron på mänskligt omdöme. Det blir pekoral och kitsch i en gräslig blandning.
Två ytterligare exempel:
Från Citadellet i Malmö: "Skålgropsstenen från Fosie har fem skålgropar (rödmålade). De är kanske från bronsåldern." (s. 15)
Jag dör av nyfikenhet! Nästa gång jag är i Malmö måste jag besöka denna sevärdhet! (Ironi)
Från Domkyrkan i Lund: "Alla skånska skolbarn åker buss till Lund för att se på Jätten Finn. Han är lockbetet medan Lunds domkyrka, i vars krypta Jätten Finn finns, är det egentliga, pedagogiska huvudskälet till utflykten. Jätten Finn är 165 centimeter hög inklusive pelarens fot som han står på. Alla skånska skolbarn blir jättebesvikna." (s. 44)
Precis så är det. En mera meningslös skolresa är svår att tänka sig. Varför skulle vi (Jag var ett skånskt skolbarn) utsättas för denna plåga?
Precis så är det. En mera meningslös skolresa är svår att tänka sig. Varför skulle vi (Jag var ett skånskt skolbarn) utsättas för denna plåga?
Ja, så håller det på. "Att vilja men inte kunna" skulle kunna vara en adekvat beskrivning av den monumentala inkompetens som de ansvariga bakom dessa "turistmagneter" har visat.
Besök gärna hemsidan!
onsdag 21 september 2011
Två böcker om hjärngympa
Det tillhör inte vanligheterna att jag bloggar om två böcker på samma gång. Men här känns det ganska naturligt. De här två böckerna påminner nämligen väldigt mycket om varandra.
Först: "Ja tack, hjärna!" av Gabriella Wejlid och Jenny Åkerman (2005). Jenny Åkerman är numera ordförande i svenska Mensa. Blir du rädd då? Bli inte det. Den här boken kan du ha väldigt mycket roligt med och nytta av. Här finns - som underrubriken så riktigt antyder - tips om minnes- och tanketräning. Och det är lustfullt och mysigt. Så skall det vara. Att träna hjärnan skall inte vara en plåga - det skall vara skoj.
Först: "Ja tack, hjärna!" av Gabriella Wejlid och Jenny Åkerman (2005). Jenny Åkerman är numera ordförande i svenska Mensa. Blir du rädd då? Bli inte det. Den här boken kan du ha väldigt mycket roligt med och nytta av. Här finns - som underrubriken så riktigt antyder - tips om minnes- och tanketräning. Och det är lustfullt och mysigt. Så skall det vara. Att träna hjärnan skall inte vara en plåga - det skall vara skoj.
Det samma gäller för "Mer än hjärna!" (2006) av samma författare. Här finns också en massa kul stoff.
Med de här två böckerna kan du öva dig i lateralt tänkande, att komma ihåg namn, att läsa snabbt, att hitta på palindromer, att minnas inköpslistan, att räkna ut veckodagen m.m.!
Meget dejligt! som en dansk skulle ha sagt.
Meget dejligt! som en dansk skulle ha sagt.
tisdag 20 september 2011
Hittat i gömmorna. 20
Hittat i gömmorna. 19
Hittat i gömmorna. 18
Hittat i gömmorna. 17
måndag 19 september 2011
Hittat i gömmorna. 16
Hittat i gömmorna. 15
Hittat i gömmorna. 14
Hittat i gömmorna. 13
Hittat i gömmorna. 12
Hittat i gömmorna. 11
Det här tvåmanna-/tvåkvinno-/tvåmänniskospelet heter Nimbi. Det går ut på att man inte skall trycka ned den sista pinnen. Man får trycka ned en, två, tre eller fyra pinnar samtidigt - under förutsättning att de är i en obruten rak rad. Man får inte i samma drag trycka ned två eller flera pinnar som inte är intill varandra.
Jag skulle givetvis dokumentera detta. Jag skrev och ritade. "Förlorade lägen" och "Säkra lägen". Det blev 6 A4-sidor. Här är sidan 1:
Så hurtigt...
söndag 18 september 2011
Hittat i gömmorna. 10
Hittat i gömmorna. 9
De här kallades av någon anledning "Djävulskuberna". Det hela gick ut på att varje sida, med fyra kuber, skulle visa upp var och en av de fyra färgerna vitt, rött, gult och grönt i olika ordning. Här kan vi se två av sidorna på den sammanhängande figuren. Ingen färg får förekomma två gånger i samma rad. Överst ser vi vitt, rött, gult och grönt. Nedanför ser vi rött, grönt, vitt och gult.
Så här löste jag detta problem:
Färgrikt och skojigt.
Hittat i gömmorna. 8
Hittat i gömmorna. 7
Hittat i gömmorna. 6
Det här är en annan variant av Solitaire. Man börjar med pinnar i alla hål utom ett. Man hoppar över en pinne intill och landar i ett hål. Pinnen man hoppar över avlägsnas från spelplanen. Man skall sträva efter att få en pinne kvar. Mest elegant är att få den kvar i det markerade hålet. Vi börjar med pinnar i alla hål utom i det markerade. Den blåa pinnen placerar vi längst ned till höger. Vårt mål är att ha den blåa pinnen kvar till sist - i det markerade hålet.
Här är pinnarna:
Och här är min lösning - kryss markerar tomma hål:
Visst är det snyggt?
Hittat i gömmorna. 5
Det här enmansspelet - Solitaire - gillade jag väldigt mycket ett tag. Utgångsläge: alla hål (33 st.) utom det i mitten skall täppas till med de små gula pinnarna (På bilden syns även en reservpinne). Spelet går sedan ut på att man med en pinne skall hoppa över en pinne intill och landa i ett tomt hål. Man får bara röra sig lodrätt och vågrätt - inte diagonalt. Pinnen man hoppar över avlägsnas från plattan. Man får stilpoäng om man lyckas få den sista kvarvarande pinnen att hamna i mittenhålet.
Här är min lösning - där varje kryss markerar ett tomt hål:
Visst är jag duktig?!?
Hittat i gömmorna. 4
Ett tag ägnade jag en hel del tid åt Hepta. Det är en sorts pussel-/läggspel som man kan spela ensam eller två. Så här ser locket ut:
Och så här ser spelplanen ut på ena sidan (På andra sidan är det bara svart/vitt.):
Brickorna är dessa:
Om man vill, så kan man lägga ut brickorna så att de täcker alla fält utom i en färg. Så:
och:
Jag hade gott om tid...
lördag 17 september 2011
Hittat i gömmorna. 3
Hittat i gömmorna. 2
Något i min ungdom gjorde att jag drabbades av en sorts förbannelse. Jag måste efter den stunden hela tiden bevisa att jag inte var dum. På den vägen är det. Jag måste hela tiden bevisa att jag inte är dum. Då var jag kanske en nörd. Då hade jag kanske någon sorts bokstavskombination. Det är kanske så fortfarande. Kanske är jag en nörd. Kanske har jag någon sorts bokstavskombination.
Ett exempel på min nördighet var att lösa så många olika "tankenötter" som möjligt. En kort period var jag som besatt av vad jag kallar hinkproblem. Här är ett:
Ett exempel på min nördighet var att lösa så många olika "tankenötter" som möjligt. En kort period var jag som besatt av vad jag kallar hinkproblem. Här är ett:
Och här är en lösning:
Sedan fortsatte jag att konstruera olika hinkproblem. Precis som en nörd. Här är början:
Efter det skrev jag sex st. fullklottrade sidor till med liknande hinkproblem.
Ack ja...Här sitter jag och fortsätter försöka bevisa att jag inte är dum...
Hittat i gömmorna. 1
fredag 16 september 2011
Vacker
Iben Hjejle - gäst hos Skavlan i kväll. Hon är väldigt vacker i mina ögon.
De ögonen... Den näsan... Det leendet... Och sådana där påsar under ögonen är så himla snyggt på vissa kvinnor.
De ögonen... Den näsan... Det leendet... Och sådana där påsar under ögonen är så himla snyggt på vissa kvinnor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)