Av någon anledning fick jag lust att se Lars von Triers "Breaking the waves" en gång till. (För kanske sjunde gången. Jag har tappat räkningen.) Jag har bloggat om den tidigare - bl.a. här. (Du kan läsa mera av vad jag skrivit om Lars von Trier t.ex. här.)
Faktum kvarstår. Den är en av alla tiders bästa filmer enligt min mening. Inte därför att den är tekniskt briljant eller innehåller världens bästa foton eller tidernas bästa skådespelarprestationer - nej, därför att den skakar om så oerhört. Den berör så kolossalt starkt och går så in under huden på dig att vilken Ingmar Bergman-film som helst ter sig ganska ointressant i jämförelse. Jag kan vara tämligen oberörd efter en Bergman-film, men det finns flera Trier-filmer som gör mig omtumlad. Jag rankar nu "Breaking the waves" som världens nästbästa film (efter "Gudfadern") - därför att den är så otroligt omskakande. Jag grät igen - trots att jag vet exakt vad som kommer att hända.
Faktum kvarstår. Den är en av alla tiders bästa filmer enligt min mening. Inte därför att den är tekniskt briljant eller innehåller världens bästa foton eller tidernas bästa skådespelarprestationer - nej, därför att den skakar om så oerhört. Den berör så kolossalt starkt och går så in under huden på dig att vilken Ingmar Bergman-film som helst ter sig ganska ointressant i jämförelse. Jag kan vara tämligen oberörd efter en Bergman-film, men det finns flera Trier-filmer som gör mig omtumlad. Jag rankar nu "Breaking the waves" som världens nästbästa film (efter "Gudfadern") - därför att den är så otroligt omskakande. Jag grät igen - trots att jag vet exakt vad som kommer att hända.
Ja, omskakande, verkligen! Har lust att se den igen, för den är, som du säger, oerhört bra, men det blir liksom aldrig av, för man blir ju alldeles utslagen av att se den...
SvaraRaderaDu har rätt. Jag kände mig ungefär som en blöt trasa efter att ha sett den igen. Jag känner inte till någon annan film som berör lika starkt och samtidigt känns så angelägen och värd att analysera om och om igen. Det skulle väl i så fall vara någon annan film av Lars von Trier - även om han gjorde bort sig totalt i Cannes senast.
SvaraRaderaBy the way - din term "litteraturist" är genial. Det ger en extra dimension till resandet att leta upp platser som har anknytning till författare och deras verk.
SvaraRaderaJag ska nog ta ett djupt andetag eller tre och sätta mig och titta på Breaking the Waves igen - tror det kan vara givande.
SvaraRaderaOch kul att du gillar mitt egenpåhittade epitet!