"Raines dagbok" (2010) skildrar ett liv levt av en hemlös. Det är intressant läsning; jag vill påstå att det är nödvändig läsning. Varje läskunnig person, från tonåren och uppåt, borde läsa den - kanske inte hela men åtminstone något. Själv orkade jag inte läsa hela boken, men det är inte författarens fel. Han kan nämligen skriva läsvärt. Men jag orkade inte med själva innehållet. Jag finner det deprimerande.
Jag är av den åsikten att det lika gärna hade kunnat vara jag som var hemlös. Det är ofta tillfälligheter som gör att livet går åt ett håll och inte åt ett annat. Jag känner mig ödmjuk inför detta. Jag är tacksam för varje dag jag får ta mig till ett jobb som känns meningsfullt, jag är tacksam för varje dag jag är någorlunda frisk och alla mina anhöriga mår väl och jag kommer hem till "nära och kära". Under andra omständigheter hade jag kunnat gå omkring på sta'n och leta efter något ställe att lägga mig för natten - på en trottoar eller en parkbänk eller någon annanstans. Det är inte så enkelt att man styr och ställer med sitt eget liv hur man vill. Om det vore så enkelt, så borde väl alla vara rika och välmående?
Nå, visst kunde han skriva, Raine. Och en ganska rolig episod i den här boken är när en journalist från DN skulle skriva ett reportage om Raine. Raine fick läsa artikeln innan den skulle gå i tryck och Raine hade vissa förslag till förbättringar av texten. Då blev journalisten sur och hörde inte av sig mer.
Jag är av den åsikten att det lika gärna hade kunnat vara jag som var hemlös. Det är ofta tillfälligheter som gör att livet går åt ett håll och inte åt ett annat. Jag känner mig ödmjuk inför detta. Jag är tacksam för varje dag jag får ta mig till ett jobb som känns meningsfullt, jag är tacksam för varje dag jag är någorlunda frisk och alla mina anhöriga mår väl och jag kommer hem till "nära och kära". Under andra omständigheter hade jag kunnat gå omkring på sta'n och leta efter något ställe att lägga mig för natten - på en trottoar eller en parkbänk eller någon annanstans. Det är inte så enkelt att man styr och ställer med sitt eget liv hur man vill. Om det vore så enkelt, så borde väl alla vara rika och välmående?
Nå, visst kunde han skriva, Raine. Och en ganska rolig episod i den här boken är när en journalist från DN skulle skriva ett reportage om Raine. Raine fick läsa artikeln innan den skulle gå i tryck och Raine hade vissa förslag till förbättringar av texten. Då blev journalisten sur och hörde inte av sig mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar