fredag 24 februari 2012

Pladder, pladder, pladder

Det finns en film som heter "Inte här för att bli älskad". Det är en utmärkt titel. Ibland önskar jag att jag kunde använda den formuleringen på ett pannband eller liknande.

Jag menar: det är inte självklart att man måste konversera och vara trevlig bara för att man hamnar tillsammans i samma utrymme. Så kan det vara t.ex. under en lunch. Jag hamnar tillsammans med någon och jag vill bara äta och läsa en tidning. Jag har ingen som helst lust att prata. Hela mitt kroppsspråk och hela min attityd säger "Låt mig vara i fred". Det borde vara uppenbart för vem som helst. Vad händer då? Jo, bordsgrannen skall prompt prata om allt och ingenting - helt andefattigt. Varför har en del människor så fruktansvärt svårt för att bara hålla käften? Är det ett utslag av "horror vacui" eller vad? Själv längtar jag ibland efter något retreat med tystnadskrav. Det är inte odelat positivt med denna tids oerhörda fascination inför det sociala samspelet...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar