tisdag 1 november 2011

Dusty, oh Dusty...


Ah... Så njutbart. Så oerhört sensuellt. Så skickligt.

Ofta går de där begreppen hand i hand. Det tror man kanske inte, men det är min uppfattning. Om hon inte hade varit så skicklig, så hade det varken blivit njutbart eller sensuellt. Jag kan också tänka så här: om hon inte hade varit så sensuell, så hade det inte blivit lika skickligt.

Jag minns när jag i tonåren hörde henne sjunga "Son of a preacher man". Jag tror att alla vi killar blev som galna i henne. Vi tyckte att texten och hennes sätt att sjunga den på var sååå sexigt. Vi tänkte nog att hon var lika ouppnåelig som om hon hade befunnit sig på en annan planet. (Här är en version av den låten.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar