Det gläder mig när en professionell recensent tycker likadant som jag - och dessutom är lite motvalls. Exempel: Jag har aldrig förstått den smått hysteriska hyllningskören för den japanske författaren Murakami. Jag har tidigare skrivit om hans löpningsbok. Den imponerade inte alls på mig. Det blir ofta så i det svenska kulturlivet - mediokra saker höjs till skyarna och mästerverk förbigås med tystnad.
Nu läser jag i en tidning vad en av mig respekterad recensent tycker om Murakamis senaste "1Q84" - tredje delen. Så här: "Lika fängslande som Första boken i 1Q84 var, lika mördande tråkig är den tredje. Det är mig en gåta att serien som helhet blivit en pyramidal framgång i Japan. (...) Jag upplever tredje delen som osmält, ytlig och iskall trots allt tal om kärlek." (Inger Dahlman i dagens Barometern)
Nu läser jag i en tidning vad en av mig respekterad recensent tycker om Murakamis senaste "1Q84" - tredje delen. Så här: "Lika fängslande som Första boken i 1Q84 var, lika mördande tråkig är den tredje. Det är mig en gåta att serien som helhet blivit en pyramidal framgång i Japan. (...) Jag upplever tredje delen som osmält, ytlig och iskall trots allt tal om kärlek." (Inger Dahlman i dagens Barometern)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar