fredag 16 december 2011

Helt unik, forts.


"Metamorfoser - Marilyn Monroe" (2011) av David Wills (och designad av Stephen Schmidt) är en väldigt vacker bok. Det beror givetvis till stor del på bokens ämne. Enligt mig och många med mig var Marilyn Monroe definitivt en av världens vackraste kvinnor genom tiderna. Hennes kropp var väl inte den absolut vackraste, men hennes ansikte var ju oerhört tilltalande...

Den här boken slår hål på två myter kring hennes person som eventuellt figurerar:
1. Hon var en dum blondin
2. Hon var lika fräck och framfusig som en "billig" kvinna
Så var det inte. I boken finns flera vittnesmål om att hon var både smart och blyg.

Vi vet väl alla hur hennes liv slutade. Det är så oerhört tragiskt. Hon höll på att spela in "Something's got to give" när hon plötsligt lämnade detta jordeliv - för egen hand, av otur, av en mördares hand? Det får vi nog aldrig veta. Men om hon hade kärleksaffärer med både John och Robert Kennedy, så kanske FBI och CIA tyckte att hon var en säkerhetsrisk. Eller var kanske hennes läkare alltför frikostig med mediciner? Vem vet säkert?

Hur som helst: ingen kan ta ifrån henne hennes goda skådespelarinsatser - de finns bevarade för oss alla att se. Och ingen kan ta ifrån henne hennes sex appeal. Den var helt enorm - särskilt framför kameran, när hon var medveten om att bli fotograferad/filmad. På vissa foton syns hennes skönhet tydligare än på andra. Då finns det ingen tvekan om att hon var den vackraste kvinnan någonsin, anser jag. Det är fulländat. Och jag kan tycka att hon var som vackrast mot slutet - med en och annan liten rynka.
Hon hade en utstrålning som skulle få en utstrålningsmätare att gå sönder av överansträngning. Och här finns mängder av foton som jag aldrig tidigare har sett - och som bevisar att jag har rätt. Hennes skönhet var enkelt uttryckt svindlande!

Nu några citat!


"I ett liv fyllt av ömsom framgång, ömsom sorg åstadkom Marilyn väldigt mycket på väldigt kort tid, gjorde ett markant avtryck och fortsätter i döden att fängsla och behaga världen. Bilden av henne som en tragisk person är missvisande. Egentligen måste hon ha varit mycket smart. Betänk bara den resa en liten flicka inledde på barnhem och hos fosterfamiljer, för att att sedan komma att bli den mest berömda kvinnan i världen. Hennes brist på självförtroende tycks motsägas av anmärkningsvärd drivkraft och ambition, egenskaper som kämpade sig fram genom år av initialt avvisande då Hollywood saknade intresse. Först vid tjugosex nådde hon framgång, en ganska hög ålder för en kvinnlig stjärna, både då och nu." (s. 27f)

"När du ser Marilyn Monroe på film så vill du inte att något ont ska hända henne. Du vill verkligen att hon ska få det bra ... bli lycklig." (Natalie Wood, s. 96)

"Hon hade inget ont i sig - inget divaaktigt. Hon var helt enkelt tvungen att koncentrera sig på sig själv och på människorna som var där bara för hennes skull... Femtio år senare ser vi fortfarande hennes filmer och pratar om henne. Det där var ingen korkad kvinna - tro mig." (Lauren Bacall, s. 123)

"Det var verkligen något alldeles särskilt med Marilyn Monroe. Ibland var hon överjordisk, och ibland som en servitris på ett fik." (Truman Capote, s. 138)

"Hon var helt genial som komedienn, med ett otroligt sinne för humoristisk dialog. Det var en gudagåva. (...) Det kommer aldrig att finnas någon mer som hon." (Billy Wilder, s. 157)

"Hon var väldigt tystlåten, hade rent naturligt en enorm värdighet och var extremt intelligent. Hon var också oerhört känslig." (Dame Edith Sitwell, s. 172)

"Marilyn är det närmsta geni av alla skådespelerskor jag någonsin känt (...) Så mycket hon åstadkommer med sina ögon, sina läppar, med små, nästan oavsiktliga gester... Monroe är ren och skär filmkonst." (Joshua Logan, s. 175)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar