Några rader om en psykologibok

Anna Kåvers och Åsa Nilsonnes bok "Tillsammans : om medkänsla och bekräftelse" (2007) är en sådan där bok som jag omedelbart tar till mitt hjärta. Den är mycket läsvärd och sympatisk.

Jag har tidigare bloggat om en bok av Anna Kåver här. Den här är ungefär i samma stil, men om ett annat ämne.

Författarna skriver på ett sådant sätt, att jag önskar ha dem i min bekantskapskrets. De är kloka - ja, visa - och formulerar sig mycket väl.

"En relation som präglas av medkänsla och respekt ger glädje och utrymme för utveckling", står det på pärmens baksida. Så rätt, så sant.

Nu dags för några flera citat:

"Första steget - medkänslan - är viktigt, men om vi inte kan omvandla medkänslan i handling är den inte till nytta för någon annan." (s. 46)

"När du bekräftar en annan människas reaktioner, behov, värden eller mål, visar du att du ser och godkänner dem, oavsett vad du själv tycker om dem.
Bäst att säga det direkt: att bekräfta en annan person betyder inte att du överger dina egna värderingar eller behov, bara att du även ser den andres värderingar och behov - och ser giltigheten i dem. (...)
Två saker är viktiga att komma ihåg:
1. Att bekräfta är inte alltid att hålla med. (...)
2. Att bekräfta ett legitimt önskemål betyder inte att du måste uppfylla det." (s. 58f)

"Om du kan bekräfta dina känslor blir livet tillsammans med andra enklare. Säg till dig själv: 'Känslor kan aldrig vara fel! Jag känner det jag känner och måste ta hänsyn till det.'" (s. 116)

(Detta leder mig osökt in på den här bloggposten.)

"Veckotidningarna [och andra självutnämnda världsförbättrare - min anm.] lever på din önskan att bli perfekt i olika avseenden: kroppen, huset, ekonomin, jobbet, hälsan eller vad det nu kan vara. Budskapet är att du aldrig ska slå dig till ro, aldrig tänka att du duger. Du kan alltid bli klyftigare, smalare, snyggare, mer engagerad, hålla mer briljanta tal och vara mer intressant på kafferasten." (s. 129)

"Till sist: Lyssna, upptäck, var nyfiken och skratta tillsammans. Sluta aldrig att göra detta. (...)" (s. 156)

Återfunnen

Jag hade glömt att han var så bra. Mera här.

Ännu en av mig sent upptäckt konstnär

Så himla bra - Jules Bastien-Lepage.

I skuggan av män

Så bra, så skicklig. Hon är värd större berömmelse - Berthe Morisot.

Märklig synkronicitet

När jag var i Köpenhamn senast linkade jag omkring lite på Ströget. Jag hamnade bakom någon som jag tyckte mig känna igen. Jag kunde inte vara säker, så jag avvaktade litet. Jag såg att hon avvek från huvudspåret en kort stund, så jag valde att sakta ner stegen och stannade till för att se om jag kände igen henne längre fram - om hon skulle fortsätta på huvudspåret. Så blev det. Det var faktiskt hon - en go' och respekterad och mycket omtyckt kollega. Hur stor var sannolikheten att vi skulle vara på samma ställe på Ströget samtidigt? Minimal. Hur som helst: jag blev mycket glad över att se henne och hon verkade bli glad över att se mig. Det är gott att leva (som Ulf Lundell sjöng).

Favorit i repris

Jag måste bara länka till detta.
Faktum kvarstår: det är ett alldeles lysande dubbelalbum.
Vi lyssnade på det medan vi körde till och från våra bästa vänner i Åhus. CD 1 på vägen dit och CD 2 på vägen hem. Perfekt.

"Våra bästa vänner"? Jo, så är det. Vi har varit vänner sedan mitten av 70-talet och vänskapen blir bara starkare, nästan slipad som en diamant. Det är underbart att ha sådana vänner. Det är inte en slump att vi fyra körde omkring på Irland, stannade bilen i Connemara och lyssnade just på Lundells "Connemara" där, på plats. Det blev givetvis magiskt.

Ännu en bok om IQ

Jag lånade hem Ken Russells och Philip Carters bok "Testa din IQ" (1996) lite på skoj. Där finns 8 test med 50 uppgifter i varje test. Man har 120 minuter på sig för vardera test. Jag gitte inte ägna två timmar åt varje test. Jag "skummade" genom boken. Min slutsats är att jag hamnade i kategorin "Utmärkt". Endast kategorin "Utomordentligt" är bättre. Jag är nöjd. Men jag hade nog varit nöjd i vilket fall som helst, tror jag. Jag har ju gjort ett riktigt övervakat Mensa-test, så jag vet s.a.s. var jag har mig själv - "close to Mensa".

Något som alltid "triggar" mig med sådana här böcker är när jag lyckas hitta alternativa lösningar som jag anser vara minst lika bra.

Exempel:
"Finn det tal som saknas i serien:
192, 221, ?, 285, 320" (s. 156)
Författarnas lösning:
"252. (Detta är (16[upphöjt till 2] - 4). Serien är (14[upphöjt till 2] - 4), (15[upphöjt till 2] - 4), (16[upphöjt till 2] - 4), (17[upphöjt till 2] - 4), (18[upphöjt till 2] - 4).)" (s.170)
Min lösning:
252. Skillnaden ökar med 2. Skillnaden mellan 221 och 192 är 29. Skillnaden mellan 320 och 285 är 35. Skillnaden mellan ? och 221 skall vara 31 och skillnaden mellan 285 och ? skall vara 33.

Ett annat exempel:
"Infoga samma tal två gånger i denna ekvation, som den står, för att göra den korrekt.
16 x 2 = 8" (s. 163)
Författarnas lösning:
"16 x 32 = 8[upphöjt till 3]" (s. 172)
Min lösning:
16 x 2[upphöjt till 2] = 8[upphöjt till 2] (eller annorlunda uttryckt: 16 x 4 = 64).

Visst är jag barnslig? ;-)

Det renaste tillståndet

Just så. Bra formulerat.
(Källa)

Ett stolleprov i Newsmill

Vilken tröttnisse... Det är alltså kristendomens fel? Ta en kurs i logik!

Några tankar kring tragedin i Norge

Jag kan inte låta bli att fundera kring Anders Breiviks psyke. Om han efter en s.k. stor sinnesundersökning skulle betraktas som fullt psykiskt frisk, så undrar jag vad vi skall ha sådana undersökningar till. Ty om Anders Breivik enligt psykologisk expertis är fullt normal, så kan man ju fråga sig vem som är onormal.

När något så här katastrofalt inträffar, så undrar man ganska snart om det hade kunnat undvikas. Jag misstänker, att de personer som umgicks med Anders Breivik måste ha varit ganska korkade om de aldrig lade märke till några varningssignaler. Dådet var ju planerat sedan lång tid tillbaka.

"Tystlåten ensamvarg"... Det kan stämma in på många, men alla tystlåtna ensamvargar blir inte massmördare. I det här fallet var det s.a.s. många hästar som inte var inne i stallet.

Vad är det som får en ensam man att tro sig kunna ta lagen i egna händer, placera sig själv på en upphöjd position med ensamrätt att "rensa upp" och kallsinnigt planera och genomföra ett massmord för någon "stor" och "god" sak? Är inte detta ett exempel på bl.a. grandios narcissism, så vet jag inte.

Sorgligt igen

Shit. Inte det också! What a waste!
Jag skall alltid minnas henne bl.a. för den här.

Favorit i repris

Kolla detta.
Såsen som blir resultatet av denna matlagning är den godaste sås jag känner till.
Gudomligt god!

Det mäktiga väsen...

Jag finner det lämpligt att länka till den här dikten.

Kortaste förenandet

Lite klämkäckt. Kul att se hur engagerad han är.

Några rader om "The King's Speech"

Sedd:

Jag ger "The King's Speech" en fyra på en femgradig skala. Därmed är jag överens med svenska recensenter. När det gäller Colin Firths insatser i denna film vill jag ge honom en tia på en tiogradig skala. Han spelar otroligt bra!

Kul små "blinkningar" till andra sammanhang: ärkebiskopen spelas av Derek Jacobi - han som spelade den stammande kejsaren Claudius i den gamla TV-serien; och rollen som talpedagogens fru spelas av Jennifer Ehle - hon som spelade så förträffligt mot Colin Firth i den makalösa TV-serien "Stolthet och fördom".

Varje sandkorn - Där anar jag din hand

Inte tokigt alls. En klart godkänd tolkning.
Vad texten egentligen handlar om är givetvis Gud.

Inte här för att vara trevlig

Ibland blir jag bara så trött på att umgås. Om man vill få mig på riktigt dåligt humör, så skall man tvinga mig med på en "fest" eller en "tillställning" med människor som jag är måttligt intresserad av och kräva av mig att jag skall vara "trevlig" och "spirituell". I sådana lägen känner jag mig som Miles Davis i det här utdraget ur hans självbiografi:

"Då vi gick sa jag till Cicely, 'Ta aldrig mer med mig på nån sån här skit i hela ditt jävla liv och få mig att tycka synd om vita. Jag vill hellre att hjärtat pajar när jag gör nåt annat än att det ska paja när jag gör nåt så här jävla trist. Låt mig köra in i en buss med min Ferrari eller nåt.'" (s. 424 i pocketupplagan från 1991).

Det är mördande tradigt att sitta och anstränga sig för att vara "trevlig" när det man helst vill göra är att sticka därifrån och göra något vettigare - och nästan vad som helst annat skulle vara bättre att ägna tiden åt.

Mycket socialt umgänge uppfattar jag som medelmåttighetens diktatur. Och medelmåttighetens diktatur blir lätt medelmåttornas tyranni. Jag känner att jag måste sänka mig till en nivå jag inte trivs i. Jag vill bara vara i fred och syssla med något jag finner meningsfullt, men nej - "Nu skall vi ha det trevligt"!

Sådana umgängesformer blir ofta så otroligt icke-givande att jag baxnar. Allting tenderar att bli långbänksärenden. Ingenting sker då snabbt. Det blir mirakulöst ineffektivt. Det blir ungefär lika tradigt som att köra bil på en 90-sträcka och hamna bakom en töffe som kör i max 70 km/tim och utan att jag kan köra om - p.g.a. möte, kurva, uppförsbacke el. likn.

Bob Dylan sade i en intervju att han alltid har varit "very easily bored". Jag förstår vad han menar.

Kläm dit roffare

Tvinga honom att betala. Vad är problemet?

Dagens haiku

Jag älskar livet.
Jag vet ju ingenting om
alternativet.

När affären är avslutad är du ingen

I dag fick jag det bekräftat ännu en gång - något som jag har bloggat om tidigare. Jag syftar på stressen i butiksköer. När du väl har handlat det du skall, så är inte butikspersonalen det minsta intresserad av att ha dig kvar i lokalen. Du skall helst bli luft omedelbart.

Jag menar, att det är alldeles för dåligt med "gå-till-sidan-utrymme" i de flesta butiker. Arkitekterna som har ritat butikerna måste ha tänkt att kunderna skall ha minimalt med utrymme när affären väl är avslutad. I dag blev detta helt uppenbart i en affär jag besökte. När jag hade handlat färdigt, så borde jag ha krympt ihop till en tändsticka. Så trångt var det. Jag hade ingen plats till att stå och lägga i kvittot i min plånbok, stänga plånboken och ta hand om den på lämpligt sätt. Det fanns inte heller någon lämplig plats för mig att ta av mig glasögonen, rulla ihop senilsnöret och lägga glasögonen i glasögonfodralet. Jag borde ha blivit en lort på golvet eller svävat omkring två meter över det samma.

Bättre att tiga?

Ibland är det nästan omöjligt att veta hur man bör bete sig. Man får väl gå på magkänslan, antar jag. Nu, när jag levt mer än halva mitt liv, kan jag tycka det är trevligt att försöka sprida komplimanger omkring mig. Jag vill gärna få andra på gott humör om jag kan och om jag själv känner för det.

Kruxet är att veta om det s.a.s. hamnar i god jord eller inte. En del människor kan ju vända alla taggar utåt om man säger något till dem. Medan andra tar det på ett bra sätt. Ett gott exempel hände för några veckor sedan. En av mina kvinnliga kollegor hade en parfym som luktade väldigt gott. Eftersom jag gillar henne och hon gillar mig, så talade jag om för henne att hennes parfym luktade väldigt gott. Och hon blev glad för att jag påtalade det. Reaktionen hade nog blivit en helt annan om jag hade sagt samma sak till vissa andra kvinnor.

I dag råkade jag ut för en situation där jag var väldigt nära att säga en positiv sak till en helt främmande kvinna. Jag stod och tankade bilen när kvinnan i fråga körde fram till pumpen bredvid. Hon klev ut barfota utan skor och började tanka. Jag lade märke till hennes nakna fötter och tyckte de var väldigt vackra. En del fötter är otroligt vackra medan andra kan vara väldigt fula. Hennes fötter var sååå snygga. Skulle jag säga till henne att jag fann hennes fötter väldigt vackra eller skulle jag hålla tyst? Jag valde att vara tyst - eftersom jag fick en känsla av att hon inte var "in the mood" för någon sådan kommentar från en vilt främmande karl. Gjorde jag rätt eller fel? Omöjligt att veta. Vi har inget facit. Man måste chansa. Ibland chansar man rätt, ibland chansar man fel.

Vad tycker du? Hur skulle du ha gjort?

En ny god bekantskap

Så bra... Så mycket känsla, så mycket soul. Äntligen någon som kan ta över där James Brown slutade.

Sedan gillar jag också att det var en ung man i bandet som såg till att Bradleys talang kom fram i ljuset. Det är alltid gott att se när åldern är ointressant för ett bra samarbete.

Finns det fel smak?

Jag upprepar mig själv - med denna.

En troende akademiker

Intressant - detta. Om hur Peter Englund kom fram till tron.

Några rader om en förvandlingsbok

Tyvärr - jag gitter inte läsa ut Carolina Johanssons "Bråkdelen av en sekund" (2010). Ämnet borde fängsla mig, men jag tycker att boken är för ljum, opassionerad och tam för att jag skall orka ägna den mera tid. Trots att den är på bara c:a 150 sidor, så ger jag upp. Här är en recension där boken får en fyra. Själv kan jag bara sträcka mig till en trea. Om du vill läsa en bok om detta fenomen - att bli "drabbad" av tro - så är det förmodligen mera lämpligt att läsa den här boken.

Glänsande igen

Detta är en avbildning av det halsband som jag har runt min hals varenda dag. I går tyckte jag det var dags att snygga till det en aning. Det hade blivit missfärgat av vatten. Ett gammalt klassiskt knep skulle vara att ta fram en skål, lägga i ugnsfolie, hälla i kokt och fortfarande hett vatten, blanda i en tesked bakpulver och slutligen placera silverhalsbandet däri. Jag var i vanlig ordning skeptisk till sådant hokuspokus. Men faktum är att det hjälpte.

Jag är barnsligt förtjust i att rätta till besserwissrar. På samma sätt blir jag löjligt glad och stolt när jag lyckas finna alternativa och - i mitt tycke - elegantare lösningar på s.k. tankenötter. Tidigare i dag gjorde jag ett IQ-test med följande problem (ur H. J. Eysencks bok "Är du intelligent?", ny uppl., Månpocket, 1981):

"Fortsätt serien med det tal som bör följa.
2 7 24 77 - " (s. 57)

Den rätta lösningen enligt facit lyder så här:

"238. - Serien bildas genom att man utgår från 3 och sedan bildar varje följande tal i serien genom att ta första, andra, tredje, fjärde och femte digniteten av 3 och dra ifrån respektive 1, 2, 3, 4 och 5. 3 [dign 1]=3, 3 [dign 2]=3X3=9, 3 [dign 3]=3X3X3=27, etc. Alltså: 3 [dign 1]-1=2 ; 3 [dign 2]-2=7 ; 3 [dign 3]-3=24 ; 3 [dign 4]-4=77 ; 3 [dign 5]-5=238." (s. 145)

Så här ser min lösning ut:

238. - (2X3)+1=7 ; (7X3)+3=24 ; (24X3)+5=77 ; (77X3)+7=238.

Han hade onekligen en bra röst

Ah, det var tider, det. Så'nt här görs inte numera.

Två

Man kan börja undra om några på Aftonbladet vill vara extra tydliga. Eller hade mannen två stycken?

Dagens haiku

Sommar, sol och bad.
På snitslad bana längs med
ytlighetens rad.

Konstigt budskap

Eh... Jaha? Vad menar man? Hur skall vi tolka detta? Finns det en lokal som kallas "Producerad Honung"? Går den att hyra för 52 kronor i timmen? Eller?

Hur svårt kan det vara? Antingen skriver man "Lokalt producerad honung" eller skriver man "Lokalproducerad honung" - med ett avstavningsbindestreck mellan "lokal" och "producerad" om man måste fortsätta på ny rad efter "lokal" - men det är tveksamt även det. Vad är "lokalproducerad" i så fall? Är det något som är producerat inomhus i någon lokal?

Det här missfostret är bara fel, fel, fel.

Favorit i repris

Världens bästa sketch genom alla tider.
Och det finns faktiskt sådan personal som kan komma med sådana makalösa undanflykter och bortförklaringar.

Stopp för hyenor och schakaler i brittisk press? Tror inte det.

Bra gjort av Hugh Grant. Journalistens undanflykter är patetiska. Det spelar ingen roll om Hugh Grant tjänar 1 pund per film, 1 miljon pund per film eller 100 miljoner pund per film. Det är helt irrelevant i sammanhanget.

Livsfarlig i trafiken

Den människan borde aldrig mera få köra bil. Punkt.

Några rader om en effektivitetsbok

Klas Hallbergs bok "YCDBRALAI" kom redan 2009, men jag har inte upptäckt den förrän nu. Det borde tyda på ganska dålig marknadsföring. Det är synd, ty boken är klart läsvärd. Den välter väl inga kiosker direkt, men den är behagligt chosefri och rakt på sak. Man behöver inte lägga pannan i djupa veck. Hallberg är knappast på samma nivå som Wittgenstein - men hur många är det, å andra sidan?

Man skulle nästan kunna säga att Hallberg slår in öppna dörrar, men det måste tydligen göras ibland. Boken handlar mest om att inte syssla med dösnack, trista möten m.m. som gör att arbetslivet känns fruktansvärt ineffektivt och trögt. Den handlar också om att inte "fnatta runt". Förkortningen YCDBRALAI står ju för You Can't Do Business Running Around Like An Idiot. Man skulle kunna påstå att det handlar om "fokusering". Att hålla sig till saken och inte flumma iväg.

"Säg nej och skapa utrymme. Skapa luft i din vardag. Både stor luft i form av planerade långa ledigheter och liten luft i form av både planerade pauser i vardagen och spontana mikropauser. Du behöver utrymme, luft, tankefrid." (s. 163)

Trivialt? Kanske det. Nytt? Knappast. Men det tål att sägas igen. Och Klas Hallberg gör det på ett tilltalande och tankeväckande sätt.

Där igen

Jag har ett lite komplicerat förhållande till Kungliga Hufvudstaaaden Stockholm. För varje gång jag är där blir jag ännu mera förtjust i staden. Varje besök gör mig starkare övertygad om att Stockholm sannolikt är världens vackraste huvudstad. Men jag vill inte bo där. Och jag har svårt för stockholmare - jag tål dem knappt. Det är alltid skönt att lämna Stockholm och resa hemåt igen. Och när jag är hemma igen börjar jag fundera på nästa tillfälle att komma till metropolen...

Hörd igen

I bilen på vägen hem från Stockholm lyssnade vi på mycket musik - bl.a. Tottas "Duetterna". Den blir bättre för varje genomlyssning. Nu är jag t.o.m. beredd att ge den en tia på en tiogradig skala.

Det är något särskilt laddat med duetter där en äldre man sjunger tillsammans med en yngre kvinna. Det kan bli väldigt sensuellt, ja t.o.m. erotiskt. Det är spännande med sådana möten. De gränsar nästan till något tabubelagt och förbjudet. Det kunde vara lätt att påstå att den där äldre mannen är gubbsjuk och vill känna sig ung på nytt, men så enkelt är det inte.

Boring boxing

Är detta boxning på högsta möjliga nivå? Blir det inte bättre än så här? Zzzzzzzzzzzzzzz Tacka vet jag Cassius Clay / Muhammad Ali.

SRV x 2

Kaxigt - att ta sig an två låtar av den mest hyllade gitarristen någonsin. Och att göra det så bra.

Forum för fårskallar?

Bilden är hämtad härifrån.

Don't try this at home

Otroligt. Kan man kalla det snabb anpassning?

Brådmoget

Bra början. Hon kan nog bli hyfsat skicklig på gitarr.

Favorit i repris

Så fräckt. Snacka om att äga scenen. Cher var helt makalös på att "ta plats". Ingen rör sig lika snyggt och självsäkert.

Du sköna natur

Skulle detta ha kommit till av en slump? Det får du inte mig att tro.

Gott gottigottgott

Farligt gott - Sambal oelek. Intages i små doser.
Utmärkt till kycklingfilé med mango chutney och risoni.

Mankell? Nej tack.

Ibland är det intressant att kolla Newsmill. Det här håller jag med Anna Ekström om. I mina ögon är f.ö. Ship to Gaza ett stolleprov.

Dags för Carlos igen

Grymt bra.