Jag upphör aldrig att reta mig på dum och ond reklam. Mycket reklam verkar oavsiktligt rikta sig till barn eller mindre begåvade vuxna. Reklammakarna tycks ha ansträngt sig för att göra budskapet så lättsmält och - tror de - skojigt som möjligt. Andra reklammakare vill försöka tilltala det allra simplaste och lägsta i den svenska folkhumorn.
Exempel på dum reklam:
* Rea på en stor varuhuskedja. Massor av anställda beger sig ut i snön, går på ett töntigt sätt och trampar upp en yta. Därefter ser man marken ur ett fågelperspektiv. Man har trampat fram ordet REA i snön. Varför? Hur tänkte man då? Skulle det vara roligt eller vad? Förryckt och utan logik.
* En dryg och självbelåten typ sitter tillbakalutad och pratar om reservdelar. Det hela slutar med att han säger "De' e' nemas problemas". Varför? Hur tänkte man då? Skulle det vara roligt eller vad? Förryckt och utan logik.
Exempel på dum reklam:
* Rea på en stor varuhuskedja. Massor av anställda beger sig ut i snön, går på ett töntigt sätt och trampar upp en yta. Därefter ser man marken ur ett fågelperspektiv. Man har trampat fram ordet REA i snön. Varför? Hur tänkte man då? Skulle det vara roligt eller vad? Förryckt och utan logik.
* En dryg och självbelåten typ sitter tillbakalutad och pratar om reservdelar. Det hela slutar med att han säger "De' e' nemas problemas". Varför? Hur tänkte man då? Skulle det vara roligt eller vad? Förryckt och utan logik.
Exempel på ond reklam:
* En man som heter Karl/Carl blir kallad för Kalle. Det tycker han inte om. Han skall se skillnad på två identiska bilder, föreställande kassar. Han misslyckas med att besvara frågan vilken kasse som är billigast. Det är den högra kassen som är billigast eftersom den är inköpt på ***. Karl/Carl blir hånad för att han inte visste det rätta svaret. "Det blev priceless för dej, Kalle!". Tittarna ställer sig på mobbarnas sida mot mobbningsoffret.
När man för en gångs skull gör en hyfsat bra reklamfilm, så blir det i alla fall inte rätt. Jag tänker på den reklamfilm där Mads Mikkelsen pratar om "alla dagarna". Den blev snabbt parodierad av David Hellenius. Det var lite mesigt gjort av Hellenius. Han borde ge sig på annan reklam som är värd mera kritik.
Dum och töntig reklam underkänner folks intelligens. Den infantiliserar och gör trams. Den fördummar.
Ond reklam injicerar ondska i små, små doser i folks medvetanden. Den sprider ondska likt en cancersvulst sprider cancer.
* En man som heter Karl/Carl blir kallad för Kalle. Det tycker han inte om. Han skall se skillnad på två identiska bilder, föreställande kassar. Han misslyckas med att besvara frågan vilken kasse som är billigast. Det är den högra kassen som är billigast eftersom den är inköpt på ***. Karl/Carl blir hånad för att han inte visste det rätta svaret. "Det blev priceless för dej, Kalle!". Tittarna ställer sig på mobbarnas sida mot mobbningsoffret.
När man för en gångs skull gör en hyfsat bra reklamfilm, så blir det i alla fall inte rätt. Jag tänker på den reklamfilm där Mads Mikkelsen pratar om "alla dagarna". Den blev snabbt parodierad av David Hellenius. Det var lite mesigt gjort av Hellenius. Han borde ge sig på annan reklam som är värd mera kritik.
Dum och töntig reklam underkänner folks intelligens. Den infantiliserar och gör trams. Den fördummar.
Ond reklam injicerar ondska i små, små doser i folks medvetanden. Den sprider ondska likt en cancersvulst sprider cancer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar