Mitt intresse för kreativitet ledde mig till inköp av en hel del böcker i ämnet. Den här boken (1971) som är redigerad av Ross Mooney och Taher Razik består av olika uppsatser, skrivna av mer eller mindre kända experter på området. Till de mera kända hör Abraham H. Maslow, Frank Barron och J. P. Guilford. Jag ser nu att jag inte har gjort många understrykningar eller marginalkommentarer. Det tyder på att den inte fångade mitt intresse lika mycket som en del andra böcker om detta fenomen.
Det kan ändå vara värt att citera en del.
"(...) mänsklig skapande aktivitet ursprungligen baserar sig på den allmänna livsprincipen självduplicering." (s. 38)
"Begreppen kreativitet och frisk, självförverkligande människa tycks enligt min uppfattning komma allt närmare och närmare varann." (s. 61)
"Denna förmåga att 'förlora sig i nuet' tycks vara något allmängiltigt för all slags kreativitet." (s. 64)
"(...) mycket kreativa människor (...) har på olika sätt beskrivits som nakna i sin situation, utan styrning, utan a priori-förväntningar, utan 'måste göra' eller bör göra, utan konventioner, modenycker, dogmer, vanor eller andra förebilder i huvudet av vad som är passande, normalt eller rätt, eftersom de är beredda att ta emot vad som än händer utan överraskning, chock, indignation eller förnekande." (s. 67)
"(...) vi använder sådana adjektiv som omsorgsfull, reserverad, flitig och grundlig för att beskriva den sant originella och kreativa personen." (s. 86)
"(...) den huvudsakliga skillnaden mellan kreativa människor och genomsnittsmänniskor är att den mer kreativa saknar rädsla för det okända eller för sig själv." (s. 119)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar