Ett hafsverk som tidsfördriv

Jag har hävdat det förut och jag hävdar det igen: Tag inte den här sviten böcker på allvar. Man har marknadsfört den bl.a med kändisar. Senast var väl frågan om du är lika smart som Jan Björklund. Hur tusan skulle man kunna få reda på det genom att lösa ett par problem i den här boken? Det är kvasivetenskapligt nonsens. Det skulle kunna vara så, att någon löser problemen här avsevärt mycket snabbare än vad Jan Björklund gör. Det skulle också kunna hända att en professor blir "passerad" av Jan Björklund. Det bevisar inte ett dugg.

Enligt min ringa mening finns det antagligen bara ett tillförlitligt intelligenstest - och det är Mensas IQ-test. Sedan är frågan vad man skall ha resultatet till. Det är en annan fråga. Men jag har inget överseende med den intellektuella lättja som utmärker den här "plojen".

Del 8 skall vara den allra "klurigaste" - men här dyker upp t.ex. det nästan antika gamla problemet med vargen, lammet och kålhuvudet (Problem nr 13 på sidan 20). Den tankenöten har väl t.o.m. förekommit på någon "rolig timme" på mellanstadiet under 1960-talet! En annan gammal "goding" som plockats fram ur gömmorna är problemet med de tre männen som står på rad bakom varandra och skall gissa vilken färg var och en har på sin hatt (Problem nr 10 på sidan 17). Inte särskilt klurigt, om du frågar mig.

Här finns problem som inte är svårare än vissa problem i del 4 - som räknas som "ganska lätt"!

"Träna din hjärna" heter det. Pyttsan. Jag tränar min hjärna bättre med vissa svåra korsord.

Jag säger bara: Gör om! Gör rätt!