fredag 27 augusti 2010

Roberto får bli min tränare

Hä, hä. Nu börjar jag mitt nya liv. I dag köpte jag den här boken därför att jag vet att det är det enda sättet som jag kan börja träna på allvar. Att gå på gym och trängas med en massa okända människor är ingenting för mig. Sådan påtvingad och onaturlig social samvaro ger mig kramp. Jag vill träna i "splendid isolation".


Det här med en kvart om dagen är ju ingenting nytt. Det hade Arne Tammer som ett mantra när jag var liten. Men jag har ögnat igenom den här boken tidigare och jag vet att den är värd att ha. Konceptet med träning utan redskap är ju i det närmaste genialt.

Nu blir det andra bullar. Nu skall jag jobba för strandlinjen. Det är lite sent påtänkt för den här badsäsongen. Men inför nästa sommar... Jag skall bli oemotståndlig på stranden. Alla kvinnor skall flocka sig kring mig för att känna, trycka och klämma. Eller?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar