"Existensen är kravet på människan att realisera sig själv som existerande. (...) Först när människan realiserar sin existens och motiverar hela sitt livsinnehåll i sin egen existens har hon verkligen blivit till." (s. 12)
"Fantasin är den oändligskapande förmågan i människan; dvs det är i kraft av fantasin människan är i stånd att föreställa sig ett konkret livsinnehåll." (s. 94)
"(...) ledan. Människan är alltid och djupast sett i denna grundstämnings våld, och i varje situation där människan inte täpper till och överröstar den med andra stämningar väller den fram i medvetandet." (s. 99)
"Glädjen är i gengäld en otvetydlig grundstämning och spelar en helt dominerande roll hos Kierkegaard. Glädjen är detsamma som att vara hos sig själv, eller helt enkelt att vara ett jag. I glädjen är man alldeles närvarande, helt och fullt verklig; man har iklätt sig sitt innehåll, finner sig glad tillrätta i det (...)" (s. 115)
(Ur Johannes Slöks bok "Existentialism", 1965.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar