Ibland glömmer jag bort vilken fantastisk kompositör han har varit. Det är ju klantigt att glömma det. Här två exempel på vad jag menar. I det första exemplet ber jag er särskilt lägga märke till det makalösa slutet. Efter 3:40 tror man att det är slut - tji fick man! Oerhört snyggt.
Och i exemplet nedan vill jag bara påpeka att en sådan text skriver ingen liten spoling som knappt är torr bakom öronen. Texten andas gedigen livserfarenhet. Och Costellos sätt att sjunga - suveränt! Proffsigt och "inkännande".
God smak - håll med om det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar