torsdag 20 maj 2010

Man måste vara snäll och överseende - eller?

Hå hå ja ja. Det är inte lätt att vara alla till lags. Det vet jag. I mitt yrke måste jag försöka vara trevlig och hänsynsfull och tålmodig och hjälpsam och överseende och tolerant och - Puh... Det finns nästan inga gränser för hur mycket man måste "ställa upp".

Men de som efterfrågar våra tjänster skall tydligen få uppträda hur jävla otrevligt som helst mot mig och mina kollegor.
Ett telefonsamtal jag hade tidigare idag fick jag god lust att avsluta helt fräckt genom att slänga på luren. Men då hade väl personen i fråga bara ringt upp min chef och berättat att jag är en jävla skitstövel som slänger på telefonluren.

Och en kollega till mig råkade ut för en ohyggligt bullrig och högljudd typ som troligen är psykopat eller sociopat. Han gapar och skriker om helt förvirrade saker. Han är sannolikt mytoman. Han har inte alla bestick i lådan, alla hästar är inte hemma, hissen går inte ända upp, det finns omöblerade rum på övervåningen etc. Och han återkommer dag efter dag och trakasserar personalen. En vacker dag säger jag till honom att han måste lämna byggnaden.

Allt sådant skall vi anställda tydligen behöva stå ut med. De som vänder sig till oss för att få hjälp kan visst aldrig uppföra sig tillräckligt otrevligt för att vi skall ha någon rätt att käfta emot. Vi skall visa dem all möjlig respekt, men vi skall uppenbarligen inte kunna kräva respekt för oss själva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar