När jag läste sociologi för hundra(?) år sedan var Robert A. Nisbets "The social bond" (1970) en av kursböckerna.
Ett band kan vara något som förenar. Det kan också vara något som stänger inne och håller fast. Och så är det väl med socialt umgänge - ämnet för sociologisk forskning.
Nisbet menade, att det finns fyra intellektuella källor till sociologins inbillningsförmåga och alla är de vitala delar av västerländsk kultur: "critical rationalism, humanitarianism, positivism, and ideology." (s. 21)
"The central elements of the social bond are social interaction, social aggregates, social authority, social roles, social statuses, social norms and social entropy." (s. 50)
En stor del av boken ägnas så åt dessa sju centrala beståndsdelar. När Nisbet beskrev de sociala "aggregaten" berörde han också Ferdinand Tönnies' mycket intressanta begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Grupperingar som har karaktären av Gemeinschaft ser till individernas totala personligheter - snarare än till speciella aspekter eller roller. Tydliga exempel på sådana grupper är släktskap, byalag, kaster, religiösa organisationer, etniska grupper m.fl. (Se s. 105) Gesellschaft handlar däremot bara om en aspekt hos individen i den aktuella gruppen. (Se s. 106)
Detta ständiga problem med auktoriteter... Enligt Nisbet var det så: "From one point of view the history of human society is a history of the successive conflicts among authority systems." (s. 136)
Vi tenderar att lyda auktoriteter spontant och villigt om vi kan känna - om så bara vagt eller t.o.m. undermedvetet - det legitima i auktoriteten. (Se s. 140)
Apropå sociala normer skrev Nisbet bl.a.: "Norms are the adjustments which human beings in interaction make to the surrounding environment." (s. 225) och: "(...) what is in many ways the most vital character of social norms - the sense of oughtness they inspire in human conduct." (s. 226)
I ett av kapitlen om sociala förändringar läser vi: "(...) control is the conscious or unconscious aim of all human behavior. Every element of culture is a reflection of a society's control over environment." (s. 317)
"In sum, we cannot speak of genesis, development, maturation, decline, and fall when we deal scientifically or objectively with human history, as we assuredly can when the object is a plant or another organism in nature." (s. 358)
Nisbet menade, att det finns fyra intellektuella källor till sociologins inbillningsförmåga och alla är de vitala delar av västerländsk kultur: "critical rationalism, humanitarianism, positivism, and ideology." (s. 21)
"The central elements of the social bond are social interaction, social aggregates, social authority, social roles, social statuses, social norms and social entropy." (s. 50)
En stor del av boken ägnas så åt dessa sju centrala beståndsdelar. När Nisbet beskrev de sociala "aggregaten" berörde han också Ferdinand Tönnies' mycket intressanta begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Grupperingar som har karaktären av Gemeinschaft ser till individernas totala personligheter - snarare än till speciella aspekter eller roller. Tydliga exempel på sådana grupper är släktskap, byalag, kaster, religiösa organisationer, etniska grupper m.fl. (Se s. 105) Gesellschaft handlar däremot bara om en aspekt hos individen i den aktuella gruppen. (Se s. 106)
Detta ständiga problem med auktoriteter... Enligt Nisbet var det så: "From one point of view the history of human society is a history of the successive conflicts among authority systems." (s. 136)
Vi tenderar att lyda auktoriteter spontant och villigt om vi kan känna - om så bara vagt eller t.o.m. undermedvetet - det legitima i auktoriteten. (Se s. 140)
Apropå sociala normer skrev Nisbet bl.a.: "Norms are the adjustments which human beings in interaction make to the surrounding environment." (s. 225) och: "(...) what is in many ways the most vital character of social norms - the sense of oughtness they inspire in human conduct." (s. 226)
I ett av kapitlen om sociala förändringar läser vi: "(...) control is the conscious or unconscious aim of all human behavior. Every element of culture is a reflection of a society's control over environment." (s. 317)
"In sum, we cannot speak of genesis, development, maturation, decline, and fall when we deal scientifically or objectively with human history, as we assuredly can when the object is a plant or another organism in nature." (s. 358)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar