Det här omslaget ser väl inte mycket ut för världen, men boken var viktig för mig. Konrad Marc-Wogaus "Modern logik : elementär lärobok" (Liber, 1961) var länge en trygghet. Där fann jag stöd, där fann jag klarhet. Jag tänkte att alla problem kunde lösas med hjälp av logik och klart tänkande. Det var då det...
Första kapitlet behandlar logik generellt, medan de följande specialiserar sig i satslogik, predikatlogik, klasslogik, relationslogik, logiska kalkyler och induktionslogik. Satslogiken fascinerade mig redan i gymnasiet. Jag fann en oemotståndlig charm i sanningsvärdetabeller. Tänk att symbolisera satser med p och q och sedan laborera med dem i rader och kolumner för att reda ut om resonemang höll eller inte höll! Om det blev idel s (för sant) längst ute till höger, så var resonemanget korrekt. Det var som ljuv musik för mig.
Marc-Wogau gav 35 exempel på satslogiska tautologier och jag lärde mig dem alla utantill. De blev som ett pansar mot den osäkra och opålitliga världen utanför. Reductio ad absurdum, De Morgans lagar, Modus Tollendo Tollens m.fl. - mina vapenbröder!
På andra plats i min topplista över logikens delar fanns klasslogiken. Ah, att rita cirklar som delvis överlappade varandra och sedan utreda om klasser uteslöt varandra eller korsade varandra eller om den ena klassen ingick i den andra klassen o.s.v. - ren njutning för en sådan nörd som jag. Det finns en ritning på sidan 111 där man ser hur olika klasspåståenden förhåller sig till varandra. Den visar detta:
"Alla S är P" (A) är kontradiktoriskt motsatt till "Några S är inte P" (O) men konträrt motsatt till "Inga S är P" (E). "Några S är P" (I) är den subalterna motsatsen till "Alla S är P" (A), på samma sätt som "Inga S är P" (E) förhåller sig till "Några S är inte P" (O). "Några S är P" (I) är vidare subkonträrt motsatt till "Några S är inte P" (O). Slutligen är "Inga S är P" (E) kontradiktoriskt motsatt till "Några S är P" (I). Ah, som en fuga av Bach...
Och så relationslogiken! Exempelvis symmetriska, asymmetriska och icke-symmetriska relationer:
"Relationen syskon till är sålunda symmetrisk; det gäller generellt, att om x är syskon till y, så är även y syskon till x. Relationen far till är däremot asymmetrisk, ty det gäller generellt, att om x är far till y, så är y inte far till x. Relationen bror till åter är icke-symmetrisk; är x bror till y, så gäller inte generellt, att y är bror till x, ty y kan vara syster till x." (s. 124f)
Jag menar - med perspektiv - att det borde vara en mänsklig rättighet att få läsa filosofi på högskolenivå.
Marc-Wogau gav 35 exempel på satslogiska tautologier och jag lärde mig dem alla utantill. De blev som ett pansar mot den osäkra och opålitliga världen utanför. Reductio ad absurdum, De Morgans lagar, Modus Tollendo Tollens m.fl. - mina vapenbröder!
På andra plats i min topplista över logikens delar fanns klasslogiken. Ah, att rita cirklar som delvis överlappade varandra och sedan utreda om klasser uteslöt varandra eller korsade varandra eller om den ena klassen ingick i den andra klassen o.s.v. - ren njutning för en sådan nörd som jag. Det finns en ritning på sidan 111 där man ser hur olika klasspåståenden förhåller sig till varandra. Den visar detta:
"Alla S är P" (A) är kontradiktoriskt motsatt till "Några S är inte P" (O) men konträrt motsatt till "Inga S är P" (E). "Några S är P" (I) är den subalterna motsatsen till "Alla S är P" (A), på samma sätt som "Inga S är P" (E) förhåller sig till "Några S är inte P" (O). "Några S är P" (I) är vidare subkonträrt motsatt till "Några S är inte P" (O). Slutligen är "Inga S är P" (E) kontradiktoriskt motsatt till "Några S är P" (I). Ah, som en fuga av Bach...
Och så relationslogiken! Exempelvis symmetriska, asymmetriska och icke-symmetriska relationer:
"Relationen syskon till är sålunda symmetrisk; det gäller generellt, att om x är syskon till y, så är även y syskon till x. Relationen far till är däremot asymmetrisk, ty det gäller generellt, att om x är far till y, så är y inte far till x. Relationen bror till åter är icke-symmetrisk; är x bror till y, så gäller inte generellt, att y är bror till x, ty y kan vara syster till x." (s. 124f)
Jag menar - med perspektiv - att det borde vara en mänsklig rättighet att få läsa filosofi på högskolenivå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar